Vertikal förtätning: En utmaning för funktionellt täta städer

Senast ändrad: 31 augusti 2018
Lilla_Alby_och_Sundbyberg.JPG

Är höghus bra för hälsan?Inflytelserika planerare ifrågasätter till och med om höghusboende är bra för hälsan. I detta projekt vill vi undersöka sju från FN härledda hållbarhetsresurser. Dessa sju resurser (kriterier) kallar vi i vår forskargrupp för Fysiska, Ekonomiska, Biologiska, Organisatoriska, Sociala, Kulturbestämda och Estetiska resurser. De sju resurserna används för att bedöma graden av hållbar samhällsutveckling i höga bostadsområden kontra låga bostadsområden.

Förtätning är en vanlig strategi för att skapa energieffektiva, transportslagsskiftade städer med korta avstånd mellan boende och service. Ny forskning och praktik har börjat förstå förtätning kan ske för att: samtidigt spara fysiska resurser och ge promenadvänliga miljöer; att forbättra grönblå strukturer, värden och processer. Studier om trygghet och säkerhet i täta städer har gjorts under det senaste decenniet.

Det som saknats är kritiska studier av effekter av vertikal förtätning- att bygga staden allt högre. Många forskare och planerare undrar nu om höga hus är ekonomiskt lönsamma, om de sparar energi och mark eller om invånare som bor eller arbetar där faktiskt bidrar till stadslivet eller inte. Inflytelserika planerare ifrågasätter till och med om höghusboende är bra för hälsan. Vi vill undersöka sju hållbarhetsresurser i höga kontra låga bostadsområden.

12 städer och tre stadstyper kommer vi att samarbeta med: Kävlinge, Halmstad, Örebro, Eskilstuna, Gävle, Umeå, Östhammar, Uppsala, Huddinge och Sundbybergs kommuner. Där kommer vi att med hjälp av FOMA-manualens ekvationer beräkna hur hållbara gamla och nya bostadsområden är - och även försöka bedöma vad som kan göras åt de problem vi ibland möter. I varje kommun kommer vi att titta på förtätningsprojekt i stadskärnan, 50-talsbebyggelsen och miljonprogrammets hus.

Fakta:

Projektledare

Per G Berg, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 25 13, per.berg@slu.se

Projektdeltagare

Madeleine Granvik, forskare, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 19 50, madeleine.granvik@slu.se

Projekttid

2017-2019

Extern finansiering

Formas dnr 2016-01041


Kontaktinformation
  Per G Berg, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 25 13, per.berg@slu.se
Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se