Vid den här typen av katastrofala händelser är det inte bara det fysiska landskapet som förändras, utan också på vilket sätt människor uppfattar det. Branden har inte bara orsakat materiella och ekonomiska skador utan också skapat existentiella förluster. Vad innebär branden för dem som har ett förhållande till detta landskap, och hur kan kunskaper om människors relationer med sin närmiljö användas för att ge underlag för framtida beslut om området? Med vår studie ville vi ta fram kunskaper som kan användas dels för att ge beslutsunderlag för framtida insatser och utveckling i det brandhärjade området, dels kunna bidra till en mer utvecklad teorigrund om landskapets betydelse för människors identitet och hur den påverkas av dramatiska förändringar.
Skogsbranden i augusti och september 2014, som startade i Sala kommun och orsakade omfattande skador i grannkommunerna Norberg, Fagersta och Surahammar, har lett till en drastiskt förändrad karaktär i området. Resultatet är inte bara att en slags identitet har försvunnit, men att nya identiteter har utvecklats och byggts upp genom erfarenheten av själva branden. En ny omgivning har skapats med nya gränser (brandområdet) och gamla gränser har raderats ut, liksom landmärken och gångstigar.
I projektet ställde vi oss följande frågor
1. Hur påverkas den identitet som landskapet ger upphov till hos dem som upplever en katastrofal förändring?
a) Hur påverkar förändringar av landskapet fysiska utseende människors identitet?
b) Vad innebär det för människors relation till platser när landskapet fysiska utseende drastiskt förändras?
2. Hur skiljer sig detta för individer som är engagerade i landskapet i olika hög grad?
3. Vad i landskapet var viktigt innan branden?
a) Vad finns nu kvar av det som var viktigt?
b) Kan det återskapas?
Den treåriga studien syftade till att nå ökad kunskap om identitet som är knuten till landskapet i brandområdet, både före och efter händelsen. Vi använde både enkäter och intervjuer för att hitta både allmänna trender och enskilda erfarenheter. De uppgifter som samlades kan fungera som en grund för framtida forskning om förändringar av landskapsidentitet i området. I studien bad vi invånare och olika användargrupper, som har fått sitt dagliga landskap förändrat av branden, att förklara hur branden har förändrat deras koppling till landskapet. Grupper som vi var intresserade av innefattade till exempel personer som evakuerats från området, de som har fastigheter i området och personer i anslutning till brandplatsen som har använt landskapet till vardags, till exempel för rekreation av olika slag.
Först skickade vi ut en enkät för att försöka ringa in en allmän förståelse från boende i och i närheten av brandområdet om deras relation till landskapet före och efter branden. Vi riktade oss alltså till en bred grupp invånare och inte bara skogsägare. Därefter genomförde vi intervjuer av ett färre antal personer indelade i olika grupper; till exempel de som blev eller inte blev evakuerade, de som äger eller inte äger egendom i området, de som är fast bosatta eller fritidsboende i området. Vid intervjuerna använde vi oss av kartor och flygbilder som stöd för att öppna upp diskussioner för att förstå relationer till landskapet före och efter branden.
Detta arbete genomfördes, där det var möjligt, i samarbete med andra samhällsvetare och naturvetare vid SLU samt andra akademiker som arbetar på brandplatsen, för att förhindra upprepning och intervju-trötthet hos de boende.
