Landskapet som gick upp i rök

Senast ändrad: 06 augusti 2019
skogsbranden.jpg

Det här forskningsprojektet handlar om människor som bor i och nära brandplatsen i Västmanland, och hur deras förhållande till det omgivande landskapet förändrades i samband med att den omgivande miljön drastiskt ändrades.

Vid den här typen av katastrofala händelser är det inte  bara det fysiska landskapet som förändras, utan också på vilket sätt människor uppfattar det. Branden har inte bara orsakat materiella och ekonomiska skador utan också skapat existentiella förluster.  Vad innebär branden för dem som har ett förhållande till detta landskap, och hur kan kunskaper om människors relationer med sin närmiljö användas för att ge underlag för framtida beslut om området?  Med vår studie vill vi ta fram kunskaper som kan användas dels för att ge beslutsunderlag för framtida insatser och utveckling i det brandhärjade området, dels kunna bidra till en mer utvecklad teorigrund om landskapets betydelse för människors identitet och hur den påverkas av dramatiska förändringar. 

Skogsbranden i augusti och september 2014, som startade i Sala kommun och orsakade omfattande skador i grannkommunerna Norberg, Fagersta och Surahammar, har lett till en drastiskt förändrad karaktär i området. Resultatet är inte bara att en slags identitet har försvunnit, men att nya identiteter har utvecklats och byggts upp genom erfarenheten av själva branden. En ny omgivning har skapats med nya gränser (brandområdet) och gamla gränser har raderats ut, liksom landmärken och gångstigar.

I projektet ställer vi oss följande frågor
1. Hur påverkas den identitet som landskapet ger upphov till hos dem som upplever en katastrofal förändring?
  a) Hur påverkar förändringar av landskapet fysiska utseende människors identitet?
  b) Vad innebär det för människors relation till platser när landskapet fysiska utseende drastiskt förändras?

2. Hur skiljer sig detta för individer som är engagerade i landskapet i olika hög grad?

3. Vad i landskapet var viktigt innan branden?
  a) Vad finns nu kvar av det som var viktigt?
  b) Kan det återskapas?

Den treåriga studien syftar till att nå ökad kunskap om identitet som är knuten till landskapet i brandområdet, både före och efter händelsen. Vi kommer att använda både enkäter och intervjuer för att hitta både allmänna trender och enskilda erfarenheter. De uppgifter som samlas in kommer också att kunna fungera som en grund för framtida forskning om förändringar av landskapsidentitet i området. I studien kommer vi att be de invånare och olika användargrupper, som har fått sitt dagliga landskap förändrat av branden, att förklara hur branden har förändrat deras koppling till landskapet.  Grupper som vi är intresserade av innefattar tillexempel personer som evakuerats från området, de som har fastigheter i området och personer i anslutning till brandplatsen som har använt landskapet till vardags, till exempel för rekreation av olika slag.    

Vi kommer först att skicka ut en enkät för att försöka ringa in en allmän förståelse från boende i och i närheten av brandområdet om deras relation till landskapet före och efter branden. Vi riktar oss alltså till en bred grupp invånare och inte bara skogsägare.  Därefter kommer vi att genomföra intervjuer av ett färre antal personer indelade i olika grupper; till exempel de som blev eller inte blev evakuerade, de som äger eller inte äger egendom i området, de som är fast bosatta eller  fritidsboende i området.  Vid intervjuerna kommer vi att använda oss av kartor och flygbilder som stöd för att öppna upp diskussioner för att förstå relationer till landskapet före och efter branden.

Detta arbete kommer där så är möjligt att genomföras i samarbete med andra samhällsvetare och naturvetare vid SLU samt andra akademiker som arbetar på brandplatsen, för att förhindra upprepning och intervju trötthet hos de boende. 

 

Fakta:

Projektledare

Ingrid Sarlöv-Herlin, professor, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, 040-41 54 07, 070-719 41 95,  ingrid.sarlov-herlin@slu.se

Deltagare

Igor Knez, professor, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle, 026-64 81 11, igor.knez@hig.se

Åsa Ode Sang, forskare, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, 040-41 54 28, asa.sang@slu.se

Andrew Butler, forskare, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 26 62, andrew.butler@slu.se 

Ann Åkerskog, universitetslektor, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 26 64, ann.akerskog@slu.se

Elin Ångman, forskare, avdelningen för miljökommunikation, 018-67 17 47, elin.angman@slu.se

Projekttid

2015-2017

Extern finansiär

Formas

Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se