Planering för hållbar utveckling och kunskap för miljöbedömning

Senast ändrad: 04 april 2023

Det övergripande syftet med forskningsprogrammet var att skapa kunskap om och identifiera åtgärder för en effektiv planering för hållbar utveckling som kan bidra till att stärka planeringssystemet och uppnå miljökvalitetsmålen. Inom programmet kombinerades olika kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder för att kartlägga erfarenheter, analysera nuvarande planeringspraxis och för att ta fram strategier för att utforma och förbättra det nuvarande systemet.

Utvärderingen av de nationella miljömålen 2014 visade att majoriteten av målen inte skulle komma att nås år 2020. Fysisk planering är ett erkänt viktigt verktyg för att främja hållbar utveckling men under de senaste åren hade effektiviteten i planeringen debatterats. Inom transportinfrastruktur planering hade flera studier gjorts där förhandling om finansiering, komplexa juridiska processer och brist på samordning identifierats som några faktorer som medför förseningar.

Även inom bostadssektorn debatterades behovet av snabbare planeringsprocesser. Politiska intentioner kombinerat med planeringspraxis ställer krav på nytänkande inom planering och beslutsfattande för nå miljökvalitetsmålen.

Verktyg som miljöbedömning för projekt (MKB) och för planer och program (SMB) spelar en viktig roll i det svenska planeringssystemet eftersom de är verktyg som ingår i miljöbalken och därmed innebär ett rättsligt krav på att "integrera miljöhänsyn" i planering och beslutsfattande. Integrerad fysisk planering och förbättrad samverkan i planering framhålls som två viktiga faktorer för att närma sig generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Projektet hade en interaktiv forskningsansats där företrädare för olika myndigheter och intresseorganisationer kunde delta. Kunskaperna från programmet kunde nyttjas av myndigheter, konsulter och planerare över hela världen i syfte att utveckla planeringen med särskild koppling till SMB och MKB som effektiva verktyg för hållbar utveckling.

Fakta:

Projektledare

Berit Brokking Balfors, professor vid institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH
Skicka e-post till balfors@kth.se

Projektdeltagare

Antoienette Wärnbäck, forskare, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU

Charlotta Faith-Ell,  forskningsansvarig på WSP Samhällsbyggnad, KTH
Skicka e-post till: charlotta.faith-ell@wspgroup.se

Göran Finnveden, vice rektor, professor, Hållbar utveckling, Miljövetenskap, KTH
Skicka e-post till: goran.finnveden@abe.kth.se 

Johan Högström, doktorand, forskningsingenjör, Hållbar utveckling, Miljövetenskap, KTH
Skicka e-post till: hogjoh@kth.se 

Christina Hörnberg Lindgren, Environmental Law and Development Centre Sweden AB
Skicka e-post till: c.hornberg@gmail.com

Karolina Isaksson, forskningsledare, Statens väg- och transportforskningsinstitut
Skicka e-post till karolina.isaksson@vti.se

Kristina Lundberg, Ecoloop AB

Sirje Pädam, WSP WSP Samhällsbyggnad, KTH
Skicka e-post till: sirje.padam@wspgroup.se

Tore Söderqvist, Enveco AB
Skicka e-post till: tore@enveco.se

Ulrika Gunnarsson Östling, forskare, Hållbar utveckling, Miljövetenskap, KTH

Projekttid

2014-2016

Extern finansiering

Naturvårdsverket dnr 802-0345-13