Projektet undersökte kommunikationen mellan brukare med olika intressen i förvaltningen av de svenska fjällen. Efter år av konflikter har nya samrådsformer tagits fram. Genom observationer, analyser, intervjuer och dokumentstudier ledde projektet till ett förslag till en förbättrad metodik för samråd i fjällförvaltningen och bidra till konstruktiv konflikthantering.
I förvaltningen av svenska fjällen har det ofta uppstått konflikter mellan brukare som har olika intressen och perspektiv på de värden som förvaltas och de metoder med vilka förvaltningen sker. Dessa konflikter har hanterats i såväl formella som informella forum och kommunikationen mellan de inblandade aktörerna har från tid till annan präglats av destruktivitet, maktutövning och bristande förståelse.
De senaste tio åren har fjällförvaltningens aktörer tagit initiativ till nya samrådsformer, som uttryckligen syftar till att skapa konstruktiva möten och vad en del av de inblandade kallar dialog, med förhoppningen att man skall få till en effektiv, legitim och hållbar förvaltning. En viktig faktor för att lyckas med detta är den kommunikativa kapaciteten i dessa samrådsforum, och den är i sin tur beroende av de institutionella förutsättningar för konstruktiv kommunikation som råder.
I forskningsprojektet undersöktes hur kommunikationen går till, och hur den påverkas av de institutionella ramverken för fjällförvaltningen. Vi observerade samrådsmöten mellan bland annat skogsbolag, samebyar, och vindkraftentreprenörer och analyserade hur deltagarna samtalar med och bemöter varandra. Vi intervjuade dem som företräder bolagen och renskötarna samt studerade dokument från respektive organisation för att karaktärisera de institutionella ramar som påverkar hur organisationen och dess representanter förhåller sig till kommunikationen vid samrådsmöten.
Projektet ledde till förslag om en förbättrad metodik för samråd i fjällförvaltningen och har bidragit till konstruktiv konflikthantering. Till projektet var knutet en referensgrupp bestående av aktörer från fjällförvaltningen som hjälpte forskarna att ge projektet en relevant riktning. I slutet av projektperioden genomfördes en workshop där projektets resultat och implementering diskuterades med fjällförvaltningens aktörer.
