Med rätt att döda: En nekropolitisk studie om gallring av oönskade djur i urbana och rurala miljöer

Senast ändrad: 30 mars 2023

Vad gör egentligen ’samhällets sophämtare’ när det kommer till undanskaffandet av oönskade djur och gallrandet av oönskade djurstammar? I den här studien fokuserar vi på skadedjursbekämpare och jägare och deras syn på gallring av djurstammar, i syfte att etnografiskt blottlägga de outtalade värderingar, vardagskategoriseringar och tyst kunskap som vägleder deras arbete i urbana och rural miljöer.

Främmande och invasiva arter, samt skadedjur som kan utgöra fara för allmänheten, avlivas regelbundet för att säkerställa biosäkerhet. Dessa malplacerade djur avlivas i enlighet med FNs och EUs mål för att skydda biodiversitet, jordbruksmiljöer och hållbara städer, men de praktiker och principer som styr det vardagliga arbetet med avlivandet är ofta höljda i dunkel.

Den här studien fokuserar på värderingar och kalkyleringar (nekropolitik)som skadedjursbekämpare och jägare lutar sig mot när de avlivar oöndskade djur i stadsområden och på landsbygden.

Vi frågar: vilka värderingar, normer och kunskaper styr avlivning av överflödiga eller oönskade djur? Vi undersöker hur skadedjursbekämpares och jägares delade normer och kategoriseringar, urbana och rurala geografier och djurs aktörskap påverkar djurens status och möjligheten att avliva dem. Vi undersöker också i vilken mån och på vilket sätt avlivandets praktik knyter an till policyer rörande stadsplanering, biodiversitet och djurvälfärd.

Studien omfattar etnografiska deltagande observationer av och djupintervjuer med två grupper som kommit att ses som ”samhällets sophämtare”, som fått ansvaret för att motverka zoonoser, djurattacker, skador inom jordbruket och hot mot den genetiska sammansättningen hos infödda djurstammar.

En kartläggning av normer bland skadedjursbekämpare och jägare kommer att ge ett viktigt bidrag till kunskapen om dödandets etik och politik: för vem, när, och för vilka syften är dödandet rättfärdigat?

Fakta:

Projektledare

Erica von Essen, docent, forskare, avdelningen för miljökommunikation, SLU (tjänstledig)

Projektdeltagare

Wiebren Boonstra, forskare, Institutionen för geovetenskaper, Naturresurser och Hållbar utveckling, Uppsala universitet
Läs mer på Wiebren Boonstras presentationssida

Karin Dirke, universitetslektor, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet
Läs mer på Karin Dirkes presentationssida

Åsa Fahlman, forskare, SLU Centrum för biologisk mångfald 
Läs mer på Åsa Fahlmans CV-sida

Tora Holmberg, professor, Sociologisk institutionen, Uppsala universitet
Läs mer på Tora Holmbergs presentationssida

David Redmalm, Universitetslektor, Avdelningen för sociologi, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola

Helena Röcklinsberg, universitetslektor, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för etologi och djurskydd, SLU
Läs mer på Helena Röcklinsbergs CV-sida

Projekttid

2020-2023

Extern finansiering

Formas Dnr 2019-01168