Projekt

Senast ändrad: 11 mars 2021

Skötsel av blandskog: mångfald för skog och bioekonomi (ManDi)

Att odla blandskogar kan vara positivt, speciellt för den biologiska mångfalden, ökad vitalitet och motståndskraft hos skogen, som då får lättare att anpassa sig till miljöförändringar.

Syftet med projektet är:

  1. Att öka förståelsen för dynamiken i, och skötseln av, blandskogar i ett förändrat klimat och miljö
  2. Att utvärdera olika sätt att öka artblandningen i produktionsskogar
  3. Att bedöma de långsiktiga effekterna av ökad artblandning, på de skogliga resurserna och på ekosystemtjänsterna, nationellt i Sverige och Finland
  4. Att översätta resultaten till praktisk användning genom att ge beslutsstöd för mångbruk av skogen

ManDi-projektet analyserar de experiment med blandskogar som finns att tillgå i Sverige och Finland och utvärderar tillväxtmodellerna. På det sättet tillhandahåller ManDi vetenskaplig kunskap som underlag till riktlinjer för skötsel av blandade bestånd. Analysen av långsiktiga effekter av skötsel av blandskog för att nå målen om hållbar och multifunktionell skogsskötsel, stöder policy-skapandet på regional och nationell nivå.

Projektet är mycket värdefullt för att öka, stärka och befästa samarbetet mellan finska och svenska forskare från Natural Resources Institute Finland (LUKE) och Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap (SLU).

Ledare och huvudforskare på SLU är Emma Holmström, i samarbete med Jorge Aldea och Urban Nilsson.

 

Etablerande och skötsel av blandskogar

I ett projekt forskar vi på skötseln av blandskogsetableringar. Behöver vi använda andra metoder eller planeringsverktyg för att sköta blandbestånd jämfört med monokulturerna? Hur sköter vi blandbestånd där vi har två huvudträdslag, det vill säga två arter som vi vill ska växa bra och gynnas under hela omloppstiden? Vilka möjligheter finns det att röja och gallra för flera mål med rimliga kostnader och med bibehållen operativ effektivitet?

Inom projektet jobbar vi både med tall/gran-bestånd och björk/gran-bestånd.

Simuleringsverktyg spelar en viktig roll för att studera långsiktiga effekter av skötsel i blandskog.

I ett delprojekt undersöker vi om information om trädens position kan öka precisionen i tillväxtmodeller.

Vi som jobbar med detta är Emma Holmström, Nils Fahlvik och Urban Nilsson.

 

Biologisk mångfald och estetiska konsekvenser

Det finns ingen brist på intresse och kunskap om fördelarna med blandskogar för biologisk mångfald och rekreation, men det finns en brist på kunskap om något så grundläggande som i vilken rumslig skala trädslagsblandningen ska vara, något vi forskar på i ett annat projekt.

Behöver det vara en stamvis blandning över hela beståndet, eller i grupper av respektive trädslag över hela beståndet, eller slutligen räcker det med att bestånd med monokulturer av två olika trädslag placeras i anslutning till varandra?

Var och en av dessa alternativ kan troligen resultera i olika kombinationer av för- och nackdelar, ibland även synergier, vad gäller rekreationsvärden och biologisk mångfald.

I projektet arbetar Adam Felton, Matts Lindbladh, Per-Ola Hedwall och Åsa Ode-Sang.

 

Skiktade blandskogar

I ytterligare ett projekt är målet att utveckla innovativa skogsskötselmetoder till nytta för sydsvenskt skogsbruk och energisektor.

Syftet med projektet är att anlägga och utvärdera nya typer av skiktade blandskogar som kombinerar en ökad produktion av biomassa med etablering av trädslag om producerar värdefullt timmer. Detta görs till exempel genom att anlägga en snabbväxande förkultur som sedan underplanteras med trädslag värdefulla för sitt virke eller för miljövärden och som producerar mycket i långa omloppstider.

De som är involverade i dessa projekt är Magnus Löf och Kristina Wallertz, men även Skogforsk och Köpenhamns universitet är involverade.

 

Europeiska nätverket för blandskog

Flera av institutionens medlemmar är med i det europeiska forskningsnätverket EuMIXFOR (en så kallad Cost-action grupp) om blandskogar (www.mixedforests.eu).

Syftet är att öka kunskapen om blandskogar ur ett europeiskt perspektiv. Anledningen är att blandskog kan

(i) vara mer motståndskraftiga mot störningar, både mänskliga och naturliga,
(ii) ha högre biologisk mångfald
(iii) ha högre koldioxidinlagringskapacitet och därmed högre potential för begränsningsstrategier
(iv) vara bättre anpassade till klimatförändringar
(v) ha högre produktivitet och vara bättre även för andra ekosystemtjänster.

De som är med i nätverket är Magnus Löf, Lars Drössler, Eugene Ezebilo, Matts Lindbladh och Jens Peter Skovsgaard.

 


Kontaktinformation

Sidansvarig: Desiree.Mattsson@slu.se