Aktiviteter

Senast ändrad: 17 september 2019

Kommunikation med olika delar av skogssektorn är central för programmet. Traditionella kommunikationsvägar som exkursioner och skogskvällar blandas med nya som webkurser och applikationer för mobiltelefon och surfplattor. Forskningsprogrammet kommer att stärka kompetensen inom skötselområdet och se till att både befintlig och ny kunskap kommer skogsbruket till gagn.

WORKSHOPS:

Nedan hittar ni information från de olika aktiviteter som har genomförts:

Workshop 1- Gallring

Program

Dag 1- 29 November 2017, Tönnersjöheden kl 10-16

  • Kort presentation av Partnerskap Alnarp, FRAS och forskarskolan BECFOR och de doktorander som kommer att forska på gallring
  • Introduktion gallring och nya gallringsmallar, Urban Nilsson, SLU
  • Gallring idag och i framtiden, Magnus Pettersson Södra
  • Gallring och generell hänsyn, Jan Weslien, Skogforsk
  • Planering av generell hänsyn i gallringar, Helena Gålnander, Skogforsk
  • Nya rön inom fjärranalysen och vad är potentialen, Johan Holmgren, SLU
  • Lunch
  • Besök i demoförsök för gallring, Ulf Johansson, SLU
  • Demonstration av KATAM och mobila möjligheter för inventeringar, Krister Tham
  • Inomhus, kaffe, avrundning och inspel från deltagare

Dag 2- 30 November 2017, Tönnersjöheden kl 8-14

  • 8 myter om gallring, Urban Nilsson, SLU
  • Användning av skördardata och mobila sensorer, Johan Sonesson, Skogforsk
  • Gallring av klendimensioner och generell hänsyn, Örjan Granlund, Skogforsk
  • Bladarea och vad är potentialen för gallring Martin Goude, SLU
  • Lunch
  • Besök i gallringsförsök

Nyhetsbrev om Workshopen

 

Workshop 2- Skötsel Björk

Partnerskap Alnarp, temaforskningsprogrammet FRAS och forskarskolan BECFOR bjöd in till en workshop med tema skötsel av björk.

Workshopen hölls på engelska.

Datum: 26 januari 2018, kl 09:30 -15:00

På workshopen diskuterades två olika aspekter av björkskötsel, dels naturlig föryngring av björk i barr/bland bestånd och dels plantering av förädlat material. Forskare från Skogforsk, Linnéuniversitet och Sydsvensk skogsvetenskap, SLU deltog och gav sin erfarenhet och kunskap av gamla och nya resultat inom björkskötselforskning. Under dagen fick deltagarna även en demonstration av björk-förädlingen på Ekebo.

Program

  • Fika and welcome
  • Modelling natural regeneration of birch and implications for management. Matts Karlsson & Emma Holmström SLU
  • Strategies for birch dominated forests, Lars Sängstuvall, Bergvik
  • Tree breeding of birch in Sweden, Lars-Göran Stener, Skogforsk
  • Lunch
  • Assessing wood quality in broadleaves, Stergios Adamopoulus, LNU
  • Yield models for naturally regenerated birch, Ulf Johansson, SLU & Overview of birch experiments in Sweden, Nils Fahlvik, Skogforsk
  • A tour in the green houses in Ekebo

Nyhetsbrev om Björk Skötsel

Workshop 3- Föryngring gran och tall

Partnerskap Alnarp, temaforskningsprogrammet FRAS och forskarskolan BECFOR bjöd in till en workshop med tema Föryngring av gran och tall.

Workshopen hölls på engelska.

Datum: 27 februari 2018, kl 09:30 -15:00, SLU, Alnarp

Under workshopen togs både kortsiktiga föryngringsfrågor som plantöverlevnad och vitalitet upp och mer långsiktiga perspektiv såsom skapandet av den framtida skogen. I valet av föryngringsåtgärder behövs både klimatförändring och produktion av flera ekosystemtjänster beakta.  Diskussioner fördes om nya forskningsrön och gamla sanningar när det gäller markberedning, plant-typer och snytbaggeskador.

Program:

  • Artificial regeneration methods – choice of site preparation and seedling material, Karin Hjelm, Skogforsk
  • Sveaskog, strategies for forest regenerations, Gisela Björse, Sveaskog
  • Monitoring of seedling survival and regeneration success in Södra, Emma Holmström SLU
  • The future of pine weevil research, Kristina Wallertz, SLU
  • Differences in establishment of Norway spruce and Scots pine, Oscar Nilsson, SLU
  • Clearcut age experiment in Scots pine, Urban Nilsson SLU

Workshop - tema skogsskötsel och virkeskvalitet

Den 13 november 2018 anordnades en workshop med temat skogsskötsel och virkeskvalitet på Linnéuniversitetet i Växjö.  Workshopen arrangeras av SLU-Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk och Linnéuniversitetet inom ramen för temaforskningsprogrammet Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS).

Tillsammans har Linnéuniversitetet, Skogforsk och Sveriges Lantbruksuniversitet en bred kompetens. Det gör att FRAS kan gå hela vägen från planta till färdiga träprodukter. Linnéuniversitetet ligger i frontlinjen då det gäller forskning om träteknik och virkets egenskaper. I mitten av november var universitetet värd för en workshop i Växjö på temat: Varierat skogsbruk - hur påverkar olika skötselstrategier framtidens träprodukter. Deltagarna fick inblickar i allt från skogsträdsförädling till nya möjligheter att få ut mesta möjliga av virkesråvaran i förädlingen.


Frånsett massaved används asp mest till tändstickor och bastulavar, men potentialen är mycket större. Forskare Harald Säll konstaterar att virkesegenskaperna är ganska likartade granens. Dessutom har aspen, under rätt förutsättningar, betydligt bättre tillväxt. Han konstaterar att asp duger bra till konstruktionsvirke och klarar boverkets normer för limträ. Doktorand Alma Strkonjic forskar om aspens fibervinklar, vilket även har betydelse för tändsticksindustrin.


Professor Stergios Adamopoulos berättar om träets inre egenskaper och visar runt i laboratoriet där träet testas.


Åsa Rydell Blom, prefekt på Institutionen för skog och träteknik och docent i virkeslära.


Professor Anders Olsson, institutionen för byggteknik, berättar om nya möjligheter att få ut mer av råvaran. Mycket är vunnet genom förbättrade metoder att hållfasthetssortera virket. Avgörande är fibervinklarna. Med hjälp av laserscanning har forskarna tagit fram nya precisa metoder som gör det möjligt att identifiera och därmed öka andelen virke med hög hållfasthet.
Ett annat projekt visar att spillvirket vid fingerskarvning kan minska med 40 procent genom en mer noggrann analys av de kvistiga bitarna som kapas bort.
I ett tredje projekt har man ökat värdet på sidobrädorna vid sågning. Det är de yttersta brädorna på stocken som oftast går till billigare produkter. Jämfört med brädorna som sågas närmast märgen är dimensionerna klenare, men också styvare. Därför kan de användas till en ny limträbalk med bra egenskaper.


Mostarin Ara, en av de sex doktoranderna inom Fras, presenterar resultat som visar att den rumsliga fördelningen av plantorna inte har så stor betydelse. Tillväxten blir lika stor även om de inte är jämt fördelade på ytan.


Grace Jones, doktorand inom Fras, undersöker virkeskvaliteerna på björk. Målet är att identifiera och förädla fram björk till trävaruindustrin. Idag går mesta björken till massaindustrin medan en del björktimmer importeras.

 

Skogens digitala verktyg, 6 februari 2019

En av Sveriges bästa grenar inom skogsbruket är att ha koll på tillgångarna. Riksskogstaxeringen började redan 1923 och har därefter regelbundet kartlagt landets skogar med hjälp av provytor. Precisionen ökar ytterligare med hjälp av information från satelliter och annan data. Det var temat på konferensen "Skogens digitala verktyg" som arrangerades av FRAS (Framtidens skogsskötsel i södra Sverige). Forskningsprojektet drivs gemensamt av SLU Alnarp, Skogforsk och Linnéuniversitetet.

Liselotte Nilsson (bilden ovan), Skogsstyrelsen, konstaterade att ett övergripande mål för Sverige är att Skogsbruket ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, med andra ord behålla tätpositionen som grundlades redan med riksskogstaxeringen.
Myndigheten har i uppdrag att samla in geodata om skogen och göra uppgifterna fritt tillgängliga. Det handlar om volymer, grundyta, medeldiameter, trädhöjd, markfuktighetskartor och annan information. Inte minst är den nya laserskanningen som Lantmäteriet arbetar med en viktig informationskälla, tillsammans med flygbilder och satellitbilder.
Men det finns information från flera håll. Vid avverkning samlar skördaren in en mängd data om trädet; längd, diameter, kvalité, trädslag och den geografiska platsen.

Erik Willén (bild ovan), Skogforsk, berättade hur uppgifterna kan användas för att bedöma beståndet, följa upp gallringar, gallringsstyrka och ge en bild av den kvarvarande skogen. Uppgifterna kan användas både för att beräkna tillväxt och planera efterföljande föryngring.
Dessutom utvecklas en teknik för att laserscanna skogen på marknivå. Mats Nilsson, SLU, visade bilder där varje träd var tydligt identifierbart likt ett foto. Vid den markburna scanningen mäts diametern på varje träd automatiskt och stammens form dokumenteras.
Magnus Persson och Per Nordin, doktorander inom Fras, berättade om arbetet med att tillämpa den nya tekniken.

Drönarna är en jordnära möjlighet att få koll på skogen. Markus Steen (bild ovan) och Johan Malmqvist berättade hur Södra beslutat att satsa på drönarna i det dagliga arbetet. Målet är att varje inspektor ska ha en drönare som kan användas för att få en överblick vid planering av olika åtgärder. En annan praktisk användning är att leta upp vindfällen eller träd som angripits av barkborrar.


Susanne Suvanto presenterade en modell för att väga in risken för stormskador.

 


Martin Ahlström, Asa försökspark.


Magnus Persson medverkade på konferensen tillsammans med Per Nordin, bägge är doktorander inom Fras-projektet.

ALLA presentationer:

Liselott Nilsson, Swedish Forest Agency - Presentation of the open source data provided by the Swedish Forest Agency

Erik Willén, Skogforsk - How could data from harvesters be used for future planning?

Heather Reese, Göteborg University - Big data analysis in remote sensing

Andreas Oxenstierna, T-kartor – Skogliga beslutsunderlag - Automatiserad framtid

Mats Nilsson, SLU - Lidar and the potential to increase precision in forestry (Skype)

Susanne Suvanto, LUKE - Mapping the probability of forest wind disturbances – an empirical modelling approach

Magnus Persson och Per Nordin, FRAS - Digitalisation within FRAS

Markus Steen och Johan Malmqvist, Södra – Södras arbete med digitalisering idag och i framtiden

 

 

_______________________________________ 

 EXKURSIONER:

En exkursion inom forskningsprogrammet FRAS - Framtidens skogsskötsel i södra Sverige, ägde rum den 4 juni, 2018 på Tagels gård:

Ökad precision – större variation, 4 juni-18

En exkursion inom forskningsprogrammet FRAS - Framtidens skogsskötsel i södra Sverige, som ägde rum den 4 juni, 2018 på Tagels gård.

"Ökad precision – större variation"

Ökad precision - större variation. Det var titeln på exkursionen som arrangerades på Tagel i början av juni. På egendomen, nordväst om Växjö, finns en del av de försök som ingår i Fras-projektet om framtidens skogsskötsel.

Deltagarna fick inblickar i forskningen inom Fras och näraliggande områden. Variation och precision är två nyckelord. Praktiskt öppnas möjligheterna genom ny teknik där drönare och satelliter gör det möjligare att få fram mer detaljerade kartbilder, vilket underlättar beslut och planering. Där man tidigare tänkte i hela, homogena bestånd, är det nu möjligt att identifiera enstaka träd och mindre grupper av träd. Det underlättar för allt från planering av naturvård till inblandning björk i granbestånden.

För att få nytta av möjligheterna tar forskarna fram underlag och verktyg för att anpassa skötseln efter förutsättningarna. En slutsats är att det är effektivare, både för skötsel och naturvård, att lämna mindre grupper av björk i stället för en mängt enstaka träd i en grandominerade bestånd. Frågan är också vad det innebär för virkeskvalitén. Det är några av många områden inför framtidens skogsskötsel.

Exkursionen på Tagel arrangerades av Linneuniversitetet, institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap/Sveriges lantbruksuniversitet och Skogforsk.

Ladda ner Exkursionsguiden från Tagel.


Ulf Johansson, Tönnersjöhedens försökspark, presenterar resultat av föryngringsförsök.

 


Inom Fras finns sex doktorander. På bilden saknas Mostarin Ara, fr v Grace Jones, Per Nordin, Delphine Lariviere, Mikolaj Lula och vid mikrofonen Magnus Persson.

 


Exkursionen på Tagel var välbesökt.

 


Docent Per-Ola Hedwall berättar om vad granskog med inblandning av björk betyder för fågelfaunan och markvegetationen.

En exkursion om granbarkborrar och alternativ till gran hölls i Remningstorp 27 augusti 2019.

Granbarkborrar och alternativ till gran, 27 augusti 2019

Den 27 augusti hölls en exkursion i Remningstorp några mil utanför Skara. Dagen började i ett bestånd med gran, bortom räddning efter flera angrepp av granbarkborrar. Frågan för dagen var vilka alternativ det kan finnas för granen.

Läs mer i nyhetsbrevet om exkursionen.

Här är några bilder från exkursionen:

Jan-Olov Weslien, Skogforsk, och Kjell Gustavsson, Sveaskog, berättar om arbetet mot granbarkborrar.

Ignacio Barbeito, Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap SLU/Alnarp, tipsar om ekskogsskötsel.

 

Grace Jones är en av sex doktorander inom Fras-projektet. Hennes forskning är inriktad mot att öka björkens värde genom att lyfta fram dess kvalitetsegenskaper.

 

Fras-doktorand Mikolaj Lula arbetar med tallens möjligheter.

_______________________________________

Övriga Aktiviteter:

Lyckad doktorandkurs i Tönnersjöheden, Nov-18

Mellan 5-9 november 2018, organiserade SLU-Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap en doktorandkurs tillsammans med Norges miljø- och biovitenskapelige universitet (NMBU) och Naturresursinstitutet i Finland (Luke).


Platsen var Tönnersjöhedens försökspark i Simlångsdalen, Halland, där diskussioner fördes om enskilda träd och bestånds tillväxt och dynamik.
En mycket lyckad vecka med bra interaktion mellan skogliga doktorander från universitet i Norge, Danmark, Belgien, Tyskland, Estland, Sverige och Finland.

Kursveckan på Tönnersjöheden är ingår i en Doktorandkurs med titeln "Enskilda träd och bestånds tillväxt och dynamik: Multipla effekter och problem vid analys av data".
Mer information om doktorandkursen finns att läsa på engelska HÄR

 

Besök hos Växjö stift, 15 nov 2018.

Under torsdagen den 15 november spenderade Grace, Magnus, Mikolaj och Per en hel dag med Klas Gustavsson (Enhetschef) och Mattias Magnusson (Skogsspecialist och miljösamordnare) på egendomsförvaltningen vid Växjö stift. Deras innehav är ungefär 48, 000 ha skog, vilket gör Växjö stift till en av de största markägarna i Småland.

På morgonen förklarade de hur organisationen är uppbyggd, i vilket geografiskt område de arbetar och deras största fokus vid skötsel av deras skogsinnehav. Växjö stift består av flera stycken församlingar av olika storlek med olika stora markinnehav. Vinsterna från markskötseln går tillbaka till församlingarna baserat på församlingens markinnehav. De har som huvudsakligt mål att maximera vinsten från deras skogsskötsel samtidigt som de bibehåller de ekologiska och sociala värdena i skogen som krävs av dem i lagstiftning och enligt deras certifieringar. Under dagen diskuterade vi även hur dessa mål översätts i olika typer av skogsskötsel och hur de försöker att ha en viss flexibilitet i sin skogsskötsel genom hela rotationsperioden. Deras skogsinnehav består till största del av Gran och Tall. Vi var alla oerhört spända på att höra hur de använder sig av skoglig planering och GIS information för att bibehålla biodiversitet och produktion.

Klas (mitten) och Mattias (vänster) tog sig också tiden att visa oss en samling av olika bestånd i olika stadier. Allt ifrån ett nyligen fällt hygge till ett snart avverkningsmoget bestånd. Detta illustrerade inte bara det spektra av skötselåtgärder och besluts som tas, men hjälpte också för att få förståelse för de förhållanden som krävs i ett bestånd för att olika skötselåtgärder ska appliceras. Mikolaj och Per såg framemot att se jämförelse mellan olika naturligt föryngrade bestånd och fick se exempel där föryngringen varit lyckad. Ett bestånd med en god blandning av Tall, Gran och lövträd. Alla involverade studenter uppskattade verkligen den tid som Klas och Mattias lade ner för att visa oss hur Växjö Stift arbetar och vad deras organisation gör.


Vid pennan, Per Nordin!


Kontaktinformation
Sidansvarig: Desiree.Mattsson@slu.se