Dags att släppa kvadratförbandet!

Senast ändrad: 27 januari 2022
Mostarin Ara

Två steg - plantering och två meter mellan plantraderna, så ser det nästan alltid ut. Det är mycket slentrian i hur plantorna sätts efter en föryngringsavverkning. Jämna kvadratförband har ansetts utnyttja markens resurser bäst, men i verkligheten är naturen betydligt mer anpassningsbar. Nya resultat från SLU visar att planteringsutformningen inte ger några skillnader i volymproduktion, yttre virkeskvalitet, ovalitet eller diameterfördelning.

Mostarin Ara, doktorand inom FRAS-programmet vid SLU, har undersökt hur den rumsliga fördelningen av plantor påverkar den långsiktiga tillväxten i beståndet. I en serie försök med olika trädslag kunde hon jämföra hur skogen utvecklades efter plantering i traditionellt 2x2-metersförband med flera andra planteringsdesigner med samma plantantal per hektar. Den mest extrema formen var radplantering med täta förband inom raden men fem meter mellan raderna.
Försöken planterades 1982-1983 av Björn Elfving vid SLU på tre lokaler med ett trädslag vardera: contortatall i norra Sverige, tall i mellersta Sverige och gran i södra Sverige. Ytorna med tall och gran har därefter gallrats och alla försöken mättes 2008-2011 respektive 2016-2020, alltså efter upp till 38 år efter plantering. På varje yta sattes 2500 plantor med olika förband, från kvadratförband till det mest extrema med 5 meter breda korridorer mellan raderna.
I analysen såg Mostarin Ara att de olika planteringsförbanden inte hade någon betydelse vare sig för totalproduktionen eller de yttre kvalitetsegenskaperna. En farhåga var annars att det mest extrema radförbandet skulle ge mer ovala stammar, men så var inte fallet. Det fanns heller inga skillnader i krongränshöjd eller grentjocklek mellan de olika planteringsdesignerna.

Resultaten, som inte är helt nya utan bekräftar tidigare utländska studier, visar att plantornas fördelning i rummet har mindre betydelse, så länge som det finns ungefär lika många plantor per hektar. En plantering i tätare rader med större mellanrum till nästa rad kan ha många fördelar, menar Mostarin Ara.
– Det mest extrema försöksledet med 5 meter mellan raderna har en rad fördelar. Vi får minskade skador vid gallringarna, vi har körstråk mellan raderna som underlättar för maskinerna och vi behöver inte markbereda lika stora arealer.
En lärdom av försöket är också att om man släpper det jämna förbandet har man större möjligheter att sätta plantorna i de planteringsfläckar som ger bäst etableringsförutsättningar.

Läs mer i Fakta Skog nr 4, 2021:
Rektangel- eller kvadratförband vid plantering - ingen skillnad för tillväxt och kvalitet av Mostarin Ara, Ignacio Barbeito, Björn Elfving, Ulf Johansson och Urban Nilsson.

Studien är publicerad i:
Ara, M., Barbeito, I., Elfving, B., Johansson, U., Nilsson, U. 2021. Varying rectangular spacing yields no difference in forest growth and external wood quality in coniferous forest plantations. Forest Ecology and Management 489, 119040.

Tallskog


Kontaktinformation