Framtidens skogsbruk – precist och automatiskt

Senast ändrad: 21 oktober 2021
Olle Gelin presenterar

Precision, automation och variation är här för att stanna, och utvecklingen går blixtsnabbt framåt. När FRAS bjöd in till webbinarium om framtidens skogsskötsel var budskapet tydligt. Datatillgång och ny teknik gör att vi redan idag har kunskap om skogen ner till trädnivå, och för framtiden är allt möjligt.

Webbinariet den 17 mars 2021 lockade 57 deltagare som fick lyssna till föredrag av Johan Bergh från Linnéuniversitetet, Olle Gelin från Skogforsk och Anders Ehrenström från Sydved. Moderator var Magnus Persson, doktorand inom FRAS-programmet. Tillsammans gav de en bild av hur kunskapen om skogens alla delar blir alltmer precis och aktuell och hur den kan användas för att styra skogsbruket mot bättre skogsskötsel, kundanpassad avverkning och effektivare miljövård ner till provytenivå.

Den traditionella skogsbruksplanen, uppdaterad vart 10:e år, är snart historia, menade Anders Ehrenström. Idag har vi mer aktuell och mer detaljerad information genom laserskanningen, satelliter och mätdata från skördarna. Det gör att vi troligen inte kommer att se skogen som indelad i bestånd, utan snarare delar av bestånd som behöver skötas med en större variation. Anders visade exempel på hur data från gallringsskördarna direkt kan användas för att kartera vilka träd som gallrats bort, hur de fördelats på sortiment och hur den kvarvarande skogen ser ut.

Olle Gelin lyfte bland annat fram automationens möjligheter. Skogforsk är aktiv i utvecklingen av fjärrstyrda maskiner och här ser han stora möjligheter både för avverkning, transport och skogsvård. Inom en nära framtid är markberedning, plantering och röjning mest aktuella. Men det finns många frågor att lösa på vägen, inte minst om säkerheten kring självkörande maskiner och anpassning av de regelverk som gäller idag. Olle ser annars möjligheter för arbetsmiljön genom att operatörerna slipper vibrationer, skaderisker vid avverkningen och att enformiga och påfrestande arbetsmoment blir automatiserade. En självkörande maskin finns nu i ett testområde utanför Uppsala.

Johan Bergh, handledare för Magnus Persson, visade på möjligheterna med mer precisionsinriktad gallring. Ett skogsbestånd kan ha en enorm variation från mer virkestäta till glesare delar, och den här variationen riskerar att permanentas om gallringen görs schablonmässigt. Med laserskanningsdata kan gallringsstyrkan anpassas så att den blir optimal för olika delar av beståndet.

Automation och precision innebär en omställning från dagens sätt att sköta skog, det var presentatörerna överens om. Anders Ehrenström lyfte fram att den största utmaningen troligen ligger i hur vi människor i skogen kommer att ta till oss förändringen. Kriskurvan från förnekelse, via motstånd och insikt, till acceptans kommer att ta sin tid.

Text: Mats Hannerz.


Kontaktinformation