Gallringsplanering med precision

Senast ändrad: 22 mars 2022
Magnus Persson

Laserscanning, satelliter och mätinstrument i skördare har gett dagens skogsskötare en oändlig mängd data för planering och uppföljning. Idag kan det finnas detaljerad information om skogen ner till nivån enskilda träd. Traditionellt planeras dock en gallring efter beståndets medelvärden, som grundyta, trädhöjd och trädslagsblandning. FRAS-doktoranden Magnus Persson ville undersöka om skötseln kan optimeras genom det han kallar precisionsgallring, som tar hänsyn också till variationen inom beståndet.

I en av sina studier analyserade han 20 barrdominerade skogsbestånd i Götaland som alla var planlagda för en första gallring inom de närmaste åren. Här jämförde han hur hela beståndets tillväxt och ekonomiska utfall påverkades av om gallringen utfördes med traditionell planering eller som precisionsgallring. I precisionsgallringen utgick han från mindre provytor med 10 meters radie inom beståndet, och inom dessa optimerades skötseln för varje behandlingsenhet. Den framtida utvecklingen för både hela beståndet och provytorna simulerades med Heureka, en programserie från SLU för planering och analys av skogens utveckling. Varje provyta och även beståndet åsattes ett skötselprogram med målet att maximera det ekonomiska nuvärdet. Omloppstiden var dock samma för både beståndet och de enskilda provytorna.

Magnus Persson

Magnus Persson demonstrerar resultat från gallringsstudien. Foto: Mats Hannerz

Resultatet av simuleringarna visade att precisionsgallringen ledde till något högre tillväxt, och skillnaden var signifikant även om den var så liten att den saknar praktisk relevans. Däremot ökade inte nuvärdet signifikant i de precisionsgallrade ytorna i jämförelse med det traditionella sättet att utgå från beståndsmedelvärden. Variationen i grundyta inom beståndet var dock lägre efter precisionsgallringen.

Studien visade alltså inte på någon stor vinst i tillväxt och ekonomiskt resultat av precisionsgallringen. Däremot kan det finnas andra vinster med att nyttja den stora informationsmängd som finns från satelliter och laserskanning, t.ex. att få bättre kontroll på hänsynsytor och hänsynsträd inom beståndet.

/Text: Mats Hannerz

Artikeln:

Persson, M., Trubins, R., Eriksson, L.O., Bergh, J., Sonesson, J., Holmström, E. 2022. Precision thinning – a comparison of optimal stand-level and pixel-level thinning. Scandinavian Journal of Forest Research, doi: 10.1080/02827581.2022.2044902

Kontakt: Magnus Persson, Linnéuniversitetet.


Kontaktinformation