Gran eller tall? – dags att omvärdera läroböckerna

Senast ändrad: 21 oktober 2021
Gran och tall

Gran på G24 och bättre, tall på svagare marker. Det är vad läroböckerna säger, men nu omprövas råden. På FRAS webbinarium presenterades nya data som pekar på att tallen har ett försprång även på lite bättre marker. Och att blandskogen är en räddningsplanka när trädslagsvalet är osäkert.

Urban Nilsson från SLU, Stefan Olsson från Stiftelsen Skånska Landskap och Magnus Petersson från Södra stod för presentationerna vid FRAS webbinarium den 25 mars. De 74 inloggade åhörarna fick lyssna och diskutera under temat ”Tall, gran eller både och?”. Ett tema som vidgades till hur även andra trädslag kan behövas för att berika mångfalden i den svenska skogen. Webbinariet modererades av FRAS-doktoranderna Mikolaj Lula och Per Nordin.

Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU i Alnarp, inledde med en presentation av pågående, och ännu opublicerade, studier om tallens och granens produktion inom FRAS-programmet. Traditionellt har vi haft en bild av att granen är överlägsen på nästan alla marker i södra Sverige. Denna bild är förstärkt av data från Riksskogstaxeringen där provytor med trädslagen jämförs med varandra.

– Riksskogstaxeringens jämförelser är problematiska eftersom provytorna på olika platser sorteras med hjälp av ståndortsfaktorer. I vår studie har vi i stället jämfört alla försök där tall och gran växer intill varandra på samma ståndort.

I studien, som är en del i Mikolaj Lulas doktorandarbete, ingår 47 jämförelser i södra och mellersta Sverige och 39 i norra Sverige. Här visar det sig att tall växer bättre än gran ända upp till ståndortsindex G30 i södra Sverige. Det betyder att tallen överträffar granen på hela två tredjedelar av skogsmarken i södra Sverige.

Urban Nilsson presenterade också data från blandskogsförsök där det visat sig att blandning mellan tall och gran växer bättre än genomsnittet för vart och ett av trädslagen.

– Blandskogen är en räddningsplanka om vi är osäkra på vilket trädslag som växer bäst, säger han.

Stefan Olsson arbetar för Stiftelsen Skånska Landskap som förvaltar 10 800 hektar mark för sex markägande stiftelser. Här är inriktningen mångbruk där uthållig skogsproduktion samsas med mål som friluftsliv, rekreation och biologisk mångfald. För friluftslivet betyder skogens ålder och variation i skogslandskapet mer än trädslaget i sig.

– Både tall- och granskogen blir en vägg fram till första gallring i 20-årsåldern, och det är först i 60-årsåldern som skogen blir riktigt attraktiv för friluftslivet. I det produktionsinriktade skogsbruket är det då dags att börja med en ny föryngring. Vi försöker i stället hålla kvar skogen lite längre på strategiska platser, säger han.

För att öka variationen och öppna upp landskapet kommer mer av stiftelsens granskogar att omföras till lövskog. I första hand gäller det de skogar som utnyttjas av friluftslivet eller som är viktiga för den biologiska mångfalden.

Den utökade hänsyn som gäller för stiftelsens skogsbruk ger cirka 15 % lägre nuvärde än om produktionen hade maximerats.

– Men vårt skogsbruk ger många icke-monetära vinster. I slutändan blir det en nettovinst, menar Stefan Olsson.

Magnus Petersson, skötsel- och teknikchef på Södra, har följt FRAS-programmets forskning med intresse. Det finns en stark strävan att öka andelen tall i Götaland.

– Vi har också haft uppfattningen att gran är överlägsen på de flesta ståndorter, så FRAS-programmets resultat är väldigt intressanta, säger han.

Dagens rekommendation för Södra är att ha 24 % tall, 32 % blandskog och 44 % gran, och enligt Magnus Petersson skulle mycket vara vunnet om rekommendationerna kan efterlevas. I praktiken minskar dock andelen tall. I ungskogen utgör tall bara 20 % medan den i genomsnitt står för 30 % av volymen i hela skogen. Och det är betesskadorna som bidrar till det sämre resultatet i ungskogen.

– Det är långt till målet att högst 5 % av ungskogen får vara skadad av älgbete, nu ligger vi på ungefär 15 %, säger Magnus Petersson.

Södra driver projektet Kraftsamling tall för att öka andelen tall och minska betesskadorna. Genom Skogsstyrelsen pågår samtidigt kampanjen Mera tall.

– Vi ser ändå resultat av våra satsningar. Tallens andel av Södras plantförsäljning har ökat från en bottennotering under 5 % år 2007-2008 till över 15 % idag, och om några år räknar vi med över 20 %.

- Dessutom har vi som mål att öka andelen blandskog av tall och gran i hela Götaland, avslutar han.

Text: Mats Hannerz


Kontaktinformation