Rening av svartvatten för användning som gödselmedel inom jordbruket

Senast ändrad: 26 mars 2020
Källor till läkemedelsrester och antibiotikaresistenta gener såsom mediciner och hushållskemikalier, svartvattenrening och ett frågetecken som indikerar en möjlig risk för växter och recipienter. Illustration.

Detta Formas-projekt syftar till att bedöma fördelar och eventuella miljörisker med att använda svartvatten som gödselmedel inom jordbruket.

Användning av svartvatten (fekalier, urin, wc-spolvatten) i jordbruket har många fördelar, exempelvis sluten näringscykel och minskat behov av konstgödsel. Svartvatten kan dock innehålla patogener, höga nivåer av läkemedel och aktiva metaboliter samt bakterier som kan utveckla antibiotikaresistenta gener.

Innan svartvatten används krävs därför behandling och hygienisering (patogenerna oskadliggörs) för att undvika spridning av skadliga föroreningar i miljön. Det här projektet kommer att utvärdera moderna behandlingstekniker för svartvatten med fokus på läkemedelsrester och antibiotikaresistenta gener för att avgöra om tekniska förbättringar behövs. Vi kommer också att genomföra experiment och fältstudier på platser där svartvatten, gödsel och slam har spridits. En teoretisk riskbedömning kommer att utföras för att undersöka om återanvändning av svartvatten är en betydande vektor för spridning av dessa föroreningar i miljön och för att kunna jämföra med miljörisker som är förknippade med traditionell jordbrukspraxis.

Resultaten från detta projekt kommer att bidra till att svartvatten kan användas på ett säkrare sätt.

Medverkande

SLU: Foon Yin Lai, Lutz Ahrens, Karin Wiberg
ICRA, Girona, Spanien: Meritxell Gros

Fakta:

Finansiering: Formas.


Kontaktinformation
Sidansvarig: simon.hallstan@slu.se