Vid vilka förhållanden frodas kvävefixerande cyanobakterier i Mälaren? (master)

Senast ändrad: 29 januari 2021

Växtplankton är ofta fosfor eller kvävebegränsade. Vid kvävebegränsning kan kvävefixerande cyanobakterier gynnas eftersom de själva kan tillgodose sitt kvävebehov med kvävefixering. Även järn som är ett viktigt koenzym vid bland annat kvävefixering kan vara en viktig parameter för att bestämma vilken typ av växtplankton som dominerar.

Cyanobakterier gynnas också av varma förhållanden. Kvävefixerande cyanobakterier innehåller oftast låga halter av essentiella fettsyror vilket gör att de inte är så bra mat för djurplankton. Dessutom är de ofta trådlika och svårätna och kan producera toxiner. Det är alltså en grupp växtplankton man inte vill ha så mycket av.

I Mälaren varierar kvoten mellan oorganiskt kväve och totalfosfor mellan olika delar av sjön och även över tid. Mälaren har också blivit varmare under de 50 år den studerats. Även omsättningstiden i Mälarens olika bassänger kan påverka skillnader mellan dessa.

I denna studie får du visa på sambanden mellan alla dessa parametrar över tid och visa på skillnader mellan bassänger samt undersöka vid vilka förhållanden kvävefixerande cyanobakterier i Mälaren gynnas. Du kommer att använda befintliga miljöövervakningsdata från dataportalen MVM-miljödata i din analys.

Fakta:

  • Huvudämne: biologi eller miljövetenskap
  • Nivå: avancerad (Magister/Master)
  • Längd: 30hp/20 veckor eller 60hp/40 veckor
Sidansvarig: vattenmiljo-webb@slu.se