Kan restaurerade våtmarker bidra till ökad bildning av metylkvicksilver? (master)

Senast ändrad: 14 februari 2022

Detta projekt syftar till att ta reda på om våtmarksrestaurering ökar mängden metylkvicksilver i vatten och i vilka miljöer bildningen av metylkvicksilver är som störst.

Restaurering av dikade våtmarker uppmuntras från politiskt håll för att öka biodiversiteten, minska risken för översvämningar och torka, samt öka retentionen av kol. Men blötläggning av torvmark riskerar samtidigt att öka bildningen av giftigt och biotillgängligt metyl-kvicksilver. Metyl-kvicksilver anrikas i födovävar och i stort sett alla inlandsvatten i Sverige har fisk med halter av kvicksilver som kraftigt överstiger gränsvärdet i EU:s ramdirektiv för vatten för god ekologisk status. Därför behövs kunskap om vilka typer av torvmarker som utgör störst risk för ökade halter av metyl-kvicksilver i vattnet då de restaureras.

I detta projekt kommer vi att provta vatten från ett 30-tal nyligen restaurerade våtmarker och jämföra med lika många historiskt dränerade våtmarker som inte restaurerats. Våtmarkerna spänner över en gradient i klimat, markförhållanden och vegetation, från Småland i söder till Norrbotten i norr.

Arbetet startar i slutet av maj 2022 med ca 4 veckor i fält, då våtmarker identifieras och provtas. Om du inte har möjlighet att starta förrän i juni, hör av dig så diskuterar vi möjliga upplägg. I detta projekt finns möjlighet att samarbeta med en exjobbskollega som fokuserar på kol i samma våtmarker (se annonsen Bidrar restaurering av våtmarker till att motverka brunifieringen av sjöar och vattendrag?).

Arbetet skall skrivas på engelska, men handledning kan ske på svenska eller engelska. 

Handledare är Karin Eklöf vid institutionen för vatten och miljö.

Fakta:

  • Huvudämne: miljövetenskap
  • Nivå och längd: avancerad nivå (magister/master, 30 hp / 20 veckor eller 60 hp/40 veckor)
  • Språk: engelska