Lövträdsodling

Senast ändrad: 20 december 2019
Maskin planterar energiskog.

Snabbväxande lövträd kan ersätta fossila bränslen och minska människans påverkan på klimatet. Vår forskning bidrar till att odling av energiskog blir både effektivare och mer miljövänlig. Våra resultat kan ofta användas direkt av odlare och rådgivare. Vi forskar också på möjligheten att använda snabbväxande lövträd som vegetationsfilter för att ta hand om samhällets restprodukter.

SLU har forskat om snabbväxande lövträd under många år och stor del av våra resultat används inom odlingen i dag. Vi studerar framförallt arter inom släktena Salix, Populus, Betula och Alnus.

Förbättra odlingen

Syftet med att odla snabbväxande lövträd är framförallt att tillverka förnybart bränsle. Större mängder av poppel kan även användas för pappersmassa. Många av våra forskningsprojekt går ut på att förbättra odlingen. Vi tittar också på möjligheterna att använda snabbväxande lövträd för att rena avloppsvatten och som vegetationsfilter för att ta upp tungmetaller och andra föroreningar från avloppsslam och biobränsleaskor (fytoremidiering). Att använda avloppsslam i odlingarna är också ett sätt att ta vara på fosfor och kväve i avloppsvattnet så att samhällets restprodukter kan komma till nytta.

Samspel mellan gröda och ogräs

En annan inriktning på vår forskning är samspelet mellan grödor och ogräs. Ogräsbekämpning behövs även i lövträdsodling - när beståndet etableras - och har stor betydelse för att odlingen ska lyckas. Där samarbetar vi med forskargruppen Ogräsbiologi och ogräsreglering.
Snabbväxande lövträd kan också öka den biologiska mångfalden i jordbruksbygden. I en odling av till exempel salix finns mer – och även andra arter av – insekter, växter och fåglar än på omgivande åkrar. Även detta är en aspekt i vår forskning.

Poppelportalen

SLU driver poppelportalen  där du hittar information om pågående forskningsprojekt men också odling, produkter och marknad.

Annan lövträdsforskning på SLU

Flera andra grupper på SLU forskar om snabbväxande lövträd till exempel förädling med hjälp av molekylära metoder och samspelet mellan insekter och lövträd (både skadeinsekter och nyttoinsekter) och samspelet mellan svampar och träd.

Personal

Personal lövträdsodling

Mer information

Poppelportalen Samverkan mellan markägare och forskare

Nationella poppelkommissionen Del av internationellt samarbete

Publikationer

Alla publikationer från Institutionen för Växtproduktionsekologi

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Theo Verwijst, professor lövträdsodling
Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU
theo.verwijst@slu.se 018-67 25 50                    

        
Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se