Växtekologi och ogräsbiologi

Senast ändrad: 09 januari 2020
Fältarbetare på ett fält.

Växtekologigruppen sätter den odlade växten i centrum. Ämnesområdet behandlar de processer och mekanismer som påverkar odlade växters tillväxt och användning av resurser och samspel med ogräs och skadegörare, i förhållande till genetik och miljö.

Vi forskar bland annat på:

  • Odlingar av stråsäd och blandningar mellan stråsäd och baljväxter för produktion av livsmedel och foder.
  • Salix och poppel odlade på jordbruksmark för produktion av biomassa (i samarbete med forskargruppen Lövträdsodling).

Verksamheten har fyra huvudsakliga inriktningar

Växtproduktion i förhållande till miljö och genetik

Vår forskning rör framför allt de ekologiska och fysiologiska mekanismerna som styr växtproduktion och resurseffektivitet i förhållande till miljö och genetik hos jordbruksgrödor.

Kontakt och mer information

Martin Weih

Giulia Vico 

Växtsjukdomar

Vårt mål är odlingssystem som hämmar utvecklingen av växtsjukdomar. Vi studerar processer och mekanismer som påverkar samspel mellan patogener och grödan, mellan varandra samt mellan patogenerna och grödans övriga mikrobsamhällen.

Kontakta: Paula.Persson@slu.se

Personal inom växtekologi och växtsjukdomar

Interaktioner i odlingssystem

Växter kan inte se, höra, lukta eller känna men de kan kommunicera med varandra på många andra sätt, till exempel med hjälp av kemiska signaler mellan olika växter. Målet med vår forskning är att utveckla hållbara system för växtskydd som utnyttjar interaktionen mellan växter.

www.slu.se/ninkovic-lab

Ogräsbiologi och ogräsreglering

Det finns ett stort behov av hållbara och effektiva sätt att hantera ogräs. Både de arter vi har i dag och de som kan etablera sig i Sverige i framtiden. Vi forskar om vilka egenskaper som påverkar en arts framgång som åkerogräs, och de möjligheter och begränsningar som finns för att kontrollera dem.

För framtidens växtproduktion är det därför helt avgörande att vi hittar strategier att hantera ogräs som är effektiva utan att skada miljön. Då krävs bland annat gedigna kunskaper om populationsdynamik hos ettåriga och fleråriga ogräs. Renkavle, hönshirs, åkertistel, åkermolke och kvickrot är några av de arter vi studerar i vår grupp.

Vi arbetar med ogräskontroll baserat på IPM, där indirekta åtgärder som stärker grödans konkurrenskraft, tex sortval och såteknik , integreras med mekanisk och kemisk bekämpning

Klimatförändringen kommer att ha stor effekt på ogrässituationen. Både direkt genom att nya, invasiva arter kan etablera sig på våra breddgrader, och indirekt genom att nya grödor skapar gynnsamma förhållanden för ogräsarter som utgör små problem i dag. Malörtsambrosia och hönshirs är exempel på sådana arter, som vi arbetar med.

Personal inom ogräsbiologi och ogräsreglering

Läs mer:

Viken roll kan fleråriga grödor spela i framtiden

Se in i framtiden och planera för den skog som skall stå där då

Ett partnerskap mellan akademi och industri för att utveckla mer näringseffektivt vårvete (NEWp)

Klimatanpassad poppel för nordliga breddgrader och möjlighet till hållbar produktion av biomassa (CLAP)

Artblandningar för ökad resiliens och hållbarhet i jordbruket (DIVERSify)


Kontaktinformation

Martin Weih, professor
Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU
martin.weih@slu.se  018-672543                                  

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se