Agrara odlingssystem – vad och hur ska vi odla i framtiden?

Senast ändrad: 16 november 2020
Havre odlas tillsammans med  blommande gröda.

Jordbruket ska ge oss mat, foder, fiber men också gynna till exempel pollinering, naturliga fiender och kolinlagring. Vi forskar för hållbara odlingssystem som fungerar nu och för framtida generationer. Det gör vi med hjälp av fältförsök, experiment i växthus, intervjuer och modellering. Ofta arbetar vi tätt tillsammans med lantbrukare på olika håll i världen. Det ökar chansen att våra resultat blir användbara.

Framtidens odlingssystem måste vara multi-funktionella och bidra till flera produkter och tjänster samtidigt. Vi vill ha bra skördar och samtidigt bevara biologisk mångfald, minska påverkan på klimatet och öka jordens bördighet. Lantbrukarna ska också kunna försörja sig och även konsumenternas intressen är viktiga.

Diversifiering och global utblick

En viktig tråd i vår forskning är diversifiering av jordbruket med större variation i jordbrukslandskapet både när det gäller odlad och vild mångfald. Vi kan odla fler olika grödor, använda sortblandningar, lägga in fler grödor i växtföljden, praktisera skogsjordbruk, så in blomsterremsor med mera…

Vi forskar i olika delar av världen. Sverige och Europa förstås, men också i Sydamerika, Asien och Afrika. Det är en stor fördel för oss att ha internationell överblick, inte minst för att hitta de hållbara odlingssystem som praktiseras i dag och kunna lära av dem.

Framtidens grödor

En inriktning är själva grödorna. Vi driver sortprovningen i Sverige för att få fram nya sorter som klarar Sveriges klimat och är motståndskraftiga mot sjukdomar. De ska också ha en hög kvalitet. Till exempel ska potatis både kunna lagras och kokas och också smaka bra. Vi forskar också om nya grödor som inte odlas så mycket i Sverige i dag, till exempel soja och lupin. Och gamla kultursorter som kan ha egenskaper som vi kommer att uppskatta i framtiden. Både kulinariskt och när det gäller motståndskraft mot extremt väder.

Samspelet på fältet

En annan viktig del är samspelet mellan grödorna och den omgivande miljön. Målet är att producera en huvudgröda av god kvantitet och kvalitet och samtidigt gynna ekosystemtjänster som kolinlagring, kontroll av ogräs och skadegörare, samt biologisk kvävefixering. Det vi testar i olika försök är till exempel understödjande bottengrödor, täckgrödor, och träd i växtföljder med ettåriga grödor. Vi studerar konkurrens mellan arter, kvävedynamik,  ogräsens populationsdynamik, påverkan på grödornas avkastning och hälsa, erosion med mera.

Utvärdera odlingssystem

En tredje inriktning är att utvärdera odlingssystem på fält-, gård- och odlingslandskapsnivå. Den kunskapen är viktig för att planera framtidens odlingssystem. Med hjälp av fältförsök, intervjuer med lantbrukare och avancerade statistiska metoder och modeller kan vi ta hänsyn till många faktorer - produktion, ekosystemtjänster, näringsinnehåll i jorden, skötselåtgärder med mera.

För vår forskning är det viktigt att ha tillgång till data bakåt i tiden. De långliggande försöken är en viktig resurs.

Både ekologiska och konventionella

Vi forskar på både konventionella och ekologiska system. Frågeställningarna kan skilja sig åt eftersom förutsättningarna skiljer sig åt. Till exempel gäller olika regler för bekämpningsmedel och gödsel. Men vår forskning är inte låst till dagens uppdelning i konventionellt och ekologiskt.

Målet med vår forskning att påverka framtidens odlingssystem. Våra  resultat kan ligga till grund för lagstiftning, styrmedel och certifiering. Men också vår samverkan med lantbrukare och rådgivare är viktig för att resultaten ska spridas och användas.

Titta på våra cv-sidor för att få reda på mer om vilka projekt vi arbetar med just nu.

 

Tre män arbetar på ett fält.
Kan vi odla mer lupin och soja i Sverige? Det undersöker Dimitrije, Pierre och Marcos i detta projekt. Foto: Anna Lundmark
Två kvinnor studerar en veteplanta.
Tove och Klara-Li studerar en veteplanta från ett försök där vi studerar kulturspannmålens potential för framtidens jordbruk. De kan till exempel ha egenskaper som gör att de har fördelar i ett förändrat klimat. Foto: Anna Lundmark
Hus, odlingar och boskap.
Träd ger mer arbete för Östafrikanska småbrukare men är också till stor nytta, enligt vår forskning. Foto: Ylva Nyberg
Relaterade sidor:
Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se