Ogräs - biologi och hantering

Senast ändrad: 26 november 2020
Man plockar ogräsfrön.

Om vi ska hitta hållbara och effektiva sätt att hantera ogräs krävs goda kunskaper om hur dessa växter fungerar och hur de samspelar med andra organismer i jordbruksekosystemet. Vi forskar för att öka kunskapen om viktiga ogräsarter. Kunskapen används för att utveckla nya och förbättrade sätt att bekämpa ogräs. Vidare jobbar vi också med att hitta odlingssystem och åtgärder som ökar grödans konkurrenskraft. Ofta i samverkan med lantbrukare.

Ogräs minskar skördarna med upp till en tredjedel på global nivå och ibland uteblir skördarna helt. Det är därför viktigt för världens matförsörjning att vi kan hantera och minimera de skadliga effekterna från ogräs på våra grödor. Det vanligaste sättet att kontrollera ogräs är kemisk och mekanisk bekämpning. Det finns dock goda skäl att öka användningen av förebyggande åtgärder som bra växtföljder och minska användning av bekämpningsmedel och mekanisk bearbetning, dvs. integrerat växtskydd (IPM). Ogräsen kan utveckla resistens mot bekämpningsmedel och dessutom innebär det risker för både miljö och människors hälsa. Jordbearbetningen ökar risken för jorderosion, påverkar markorganismer samt förbrukar diesel vilket orsakar utsläpp av klimatgaser.

Institutionen för växtproduktionsekologi bidrar med innovativ forskning!

Nya tekniska lösningar

Ett exempel på framgångsrik forskning är ogrässkäraren som gör det möjligt att skära av åkertistel i växande stråsäd (så kallad selektiv avskärning). Den utvecklades av den ekologiske lantbrukaren Jonas Carlsson på Lyckegård. Tillsammans med Jonas Carlsson och RISE har vi forskat om ogrässkärarens möjligheter. Resultaten visar att metoden fungerar för åkertistel i höstvete och vårkorn. Vi har också testat metoden för andra grödor respektive ogräs och sett god effekt på skräppa i betesvall och penningört i höstsäd.

Biologin hos olika ogräs

Vi forskar på biologin hos de viktigaste ogräsen till exempel renkavle, hönshirs, åkertistel, åkermolke och kvickrot. Det kan ge kunskap om när det är lämpligast att sätta in åtgärder mot ogräs för att det ska bli effektivt.

Ett exempel är den nya forskningen kring ogräsens kompensationspunkt. Om man vill få bra effekt mot rotogräs som åkertistel, åkermolke och kvickrot behöver man bearbeta när de är som känsligast (kompensationspunkten). Den infaller när ogräsen har som lägst underjordisk biomassa. I våra studier har vi visat att kompensationspunkten ligger tidigare än vad man trott och därför bör mekanisk bekämpning ske tidigare än vad som har rekommenderats.

Skapa nya odlingssystem

Vi tar också stora grepp över hela odlingssystem för att minska problem med ogräs. Ett exempel är att inkludera snabbväxande mellangrödor som är starka konkurrenter om ljus, vatten och näring och kan trycka tillbaka ogräsen. Det ger bättre förutsättningar för huvudgrödan. Vi har flera projekt där vi forskar på mellangrödor, växtföljder och andra åtgärder. I ett projekt testar vi hur skörderester av råg som lämnas kvar på marken (mulch) kan minska tillväxten hos ogräs. Det blir en fysisk barriär och dessutom utsöndras kemiska substanser som undertrycker tillväxten (allelopati).

Och kanske ska vi tänka oss att vi i framtiden har fler ogräs – inte färre i landskapet. Ogräs är ju också biologisk mångfald. Problemen med ogräs beror på några få arter som trivs i de näringsrika förhållandena på åkrarna. Om fler ogräs trivdes skulle konkurrensen mellan dem bli större och det skulle minska risken att några få starka arter tog över.

 

Kvinna håller i ogräs.
Vi samverkar framförallt med rådgivare, lantbrukare, myndigheter, anslagsgivare och företag. Men här är Anneli Lundkvist på väg till Scifest - en vetenskaplig festival för allmänhet och skolor. Foto: Anna Lundmark
Ett exempel på framgångsrik forskning är ogrässkäraren som gör det möjligt att skära av åkertistel i växande stråsäd (så kallad selektiv avskärning). Foto: Johan Carlsson
Man samlar in ogräs på ett fält.
Steffen Dahlke samlar in ogräsfrön i ett projekt som undersöker potentialen för att odla mer sojabönor och lupin i Sverige. Ogräs är en av de största utmaningarna. Foto: Anna Lundmark

Integrerat växtskydd (IPM)

Arbetet med att hitta nya och förbättrade ogräsregleringsmetoder inom både ekologisk och konventionellt lantbruk är en viktig del i arbetet med att införa integrerat växtskydd (IPM) inom lantbrukssektorn. När det gäller kontroll av ogräs så strävar man inom integrerat växtskydd efter att minska användningen av kemiska ogräsmedel och när kemiska ogräsmedel används ska de användas optimalt. Detta bör sedan kombineras med en genomtänkt användning av olika mekaniska och förebyggande kontrollåtgärder. Det kan handla om olika typer av jordbearbetning (plöjning, stubbearbetning, radhackning, etc.), avslagning och användning av växtföljder med både ett- och fleråriga grödor. Ett exempel på arbete inom IPM-området är läroboken ”Ogräskontroll på åkermark” som vi skrivit för att underlätta för lantbrukare, rådgivare och studenter att jobba med dessa viktiga frågor .

Ogräs och klimat

Klimatförändringen kommer att ha stor effekt på ogrässituationen. Både direkt genom att nya, invasiva arter kan etablera sig på våra breddgrader, och indirekt genom att nya grödor skapar gynnsamma förhållanden för ogräsarter som inte är särskilt problematiska i dag. Malörtsambrosia är ett exempel på art som vi arbetat mycket med – den kan både bli ett besvärligt ogräs men också ett stort problem för pollenallergiker. Malörtsambrosian sprids via importerat fågelfrö och har hittills inte setts som något stort hot eftersom arten har blommat för sent för att hinna sätta frö. Men vi har visat att det finns bestånd i norra Tyskland som är anpassade till nordliga breddgrader.

Samverkan

En viktig del i vår forskning är samverkan med rådgivare, lantbrukare, myndigheter, anslagsgivare och företag. Genom samverkan kan vi ha en bra dialog med lantbruksnäringen. Vi kan nå ut med våra forskningsresultat, ta del av vilka forskningsfrågor som är viktiga för lantbruket samt arbeta tillsammans för att lösa dem. Ett exempel är den nationella växtskyddskonferensen som är en viktig mötesplats kring ogräs- och växtskyddsfrågor. Konferensen arrangeras av SLU i samarbete med Jordbruksverket och andra viktiga intressenter inom lantbruksnäringen. Konferensen hålls nästa gång i Uppsala den 10-11 november 2021.

Ogräsforskningen ingår i Växtekologigruppen