Växtproduktion i förhållande till miljö och genetik

Senast ändrad: 21 april 2021
En kvinna och en man studerar grödan.

Vi forskar för att hitta grödor som kan göra det bästa av situationen. Grödor som är bra på att utnyttja de tillgängliga resurserna på sin växtplats och också klarar av de utmaningar de ställs inför i form av sjukdomar, skadedjur och extrema väderförhållanden som blir vanligare i takt med de pågående klimatförändringarna. Därför undersöker vi sambanden mellan individuella växtegenskaper, grödans avkastning, odlingssystem och skötsel. Det kan ge både bättre skördar och ett mer hållbart jordbruk. Vi arbetar tillsammans med växtförädlare.

Vi studerar huvudsakligen stråsäd och blandningar mellan stråsäd och baljväxter som odlas för att vi ska få livsmedel och foder samt pil och poppel odlade på jordbruksmark för produktion av biomassa. Vår forskning grundar sig i växternas genetik – betydelsen av egenskaper hos olika sorter och arter. Vi utforskar också möjligheterna med genetisk modifiering.

Egenskaper och ekosystemtjänster

Forskningen kan bidra till framtidens hållbara jordbruk. Med rätt egenskaper hos grödorna kan vi stödja viktiga ekosystemtjänster (t.ex. minskade förluster av växtnäringsämnen såsom kväve och fosfor, bekämpning av skadedjur och sjukdomar, ökad biologisk mångfald).

I flera projekt arbetar vi tätt tillsammans med växtförädlare, till exempel försöker vi utveckla kväveeffektiva och odlingssäkra vetesorter tillsammans med Lantmännen. Samarbete över ämnesgränser och med näringen är en förutsättning för att våra forskningsresultat ska komma till användning. Till exempel tar Lantmännen nu fram helt nya vete-genotyper baserad på växtegenskaper som vi har identifierat tillsammans, vilket på sikt ska leda till att företaget kan ta fram nya marknadssorter som är mer kväveeffektiva och odlingssäkra jämfört med dagens sorter.

Vad är en resurseffektiv växt?

Det är viktigt att se till helheten när resurseffektivitet ska mätas. En växt som är duktig på att ta upp växtnäring och att växa är inte nödvändigtvis resurseffektiv. Det kanske går åt överproportionerligt mer gödsel för att få den högre avkastningen. I dag när konstgödsel är relativt billigt blir kanske inte den ökade kostnaden så stor. Men i framtiden tror vi att det behövs grödor som inte nödvändigtvis är bättre på att ta upp växtnäring, utan använder den upptagna näringen i plantan så bra som möjligt för att generera avkastning. Till exempel har vi varit med i ett forskningsprojekt där spanska kollegor har utvecklat en genetiskt modifierad tomatplanta som tar upp lika mycket kväve som de gamla sorterna men genererar större tomatskördar på samma mängd kväve i plantan..

Det är ett vetenskapligt intressant område. Det är fortfarande mycket vi inte vet om hur olika växtnäringsämnen samspelar för att begränsa tillväxten.

Forskargruppen leds av Martin Weih. Kontakta honom om du vill veta mer om vår forskning!

 

Kvinna studerar veterötter.
I projektet HeRo studerar vi rotsystemet hos framför allt vete och dess betydelse för upptag av näring, men även sjukdomsresistens och anpassning till olika miljöer. Foto: Anna Lundmark
Tillsammans med lantmännen och andra aktörer forskar vi för mer näringseffektivt vårvete. Foto: Jenny: Svennås-Gillner
Ett annat samarbetsprojekt är inriktat mot klimatanpassad poppel. Foto: Nils-Erik Nordh
Man mäter grödor.
I DIVERSify-projektet studerar vi hur blandade grödor på fältet kan bidra till ett hållbart jordbruk. Foto: Anna Lundmark

Andra teman i vår forskning

På enheten för växtekologi hittar du också. 

Modellering av människa-växt-miljö-interaktioner 

Hur påverkar miljöförhållandena växter i förvaltade och naturliga ekosystem? Vilka är riskerna med skador på blad, grödor och träd på grund av brist på nederbörd och extrema temperaturer? Hur kommer riskerna för skador att förändras i ett framtida klimat? Vad kan man göra i förvaltade ekosystem (skogsbruk och jordbruk) för att minska risken för skador och stabil avkastning?

Vi utvecklar modeller baserade på empiriska data, från fältförsök, långliggande experiment och sammanställning av vetenskaplig litteratur.

Kontakt: Giulia Vico

Interaktioner i odlingssystem

Växter kan inte se, höra, lukta eller känna men de kan kommunicera med varandra på många andra sätt, till exempel med hjälp av kemiska signaler mellan olika växter. Målet med vår forskning är att utveckla hållbara system för växtskydd som utnyttjar interaktionen mellan växter.

www.slu.se/ninkovic-lab

Ogräsbiologi och ogräsreglering

Ämnet omfattar ogräsreglering baserad på ekologisk teori med fokus på ett systemperspektiv på utmaningar inom jordbruket. Reglering av ogräs inkluderar också integrerad ogräskontroll för att säkerställa långsiktigt hållbar produktion.

Kontakt: Anneli Lundkvist och Alexander Menegat 

Aktuell forskning och resultat om ogräs och ogräsreglering

Växthälsa

Vi utvecklar hållbara växtskyddsstrategier baserade på kunskap om interaktioner mellan växter, skadegörare och deras naturliga fiender. Våra resultat understryker betydelsen av botanisk och mikrobiologisk diversitet för hållbar växtproduktion.

Contact: Ida Karlsson 

 


Kontaktinformation

Martin Weih, professor
Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU
martin.weih@slu.se  018-672543                                  

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se