Växtekologi

Växtproduktion i förhållande till miljö och genetik

Vi studerar huvudsakligen stråsäd och blandningar mellan stråsäd och baljväxter som odlas för att vi ska få livsmedel och foder samt pil och poppel odlade på jordbruksmark för produktion av biomassa. Vår forskning grundar sig i växternas genetik – betydelsen av egenskaper hos olika sorter och arter. Vi utforskar också möjligheterna med genetisk modifiering.

Egenskaper och ekosystemtjänster

Forskningen kan bidra till framtidens hållbara jordbruk. Med rätt egenskaper hos grödorna kan vi stödja viktiga ekosystemtjänster (t.ex. minskade förluster av växtnäringsämnen såsom kväve och fosfor, bekämpning av skadedjur och sjukdomar, ökad biologisk mångfald).

I flera projekt arbetar vi tätt tillsammans med växtförädlare, till exempel försöker vi utveckla kväveeffektiva och odlingssäkra vetesorter tillsammans med Lantmännen. Samarbete över ämnesgränser och med näringen är en förutsättning för att våra forskningsresultat ska komma till användning. Till exempel tar Lantmännen nu fram helt nya vete-genotyper baserad på växtegenskaper som vi har identifierat tillsammans, vilket på sikt ska leda till att företaget kan ta fram nya marknadssorter som är mer kväveeffektiva och odlingssäkra jämfört med dagens sorter.

Vad är en resurseffektiv växt?

Det är viktigt att se till helheten när resurseffektivitet ska mätas. En växt som är duktig på att ta upp växtnäring och att växa är inte nödvändigtvis resurseffektiv. Det kanske går åt överproportionerligt mer gödsel för att få den högre avkastningen. I dag när konstgödsel är relativt billigt blir kanske inte den ökade kostnaden så stor. Men i framtiden tror vi att det behövs grödor som inte nödvändigtvis är bättre på att ta upp växtnäring, utan använder den upptagna näringen i plantan så bra som möjligt för att generera avkastning. Till exempel har vi varit med i ett forskningsprojekt där spanska kollegor har utvecklat en genetiskt modifierad tomatplanta som tar upp lika mycket kväve som de gamla sorterna men genererar större tomatskördar på samma mängd kväve i plantan..

Det är ett vetenskapligt intressant område. Det är fortfarande mycket vi inte vet om hur olika växtnäringsämnen samspelar för att begränsa tillväxten.

Forskargruppen leds av Martin Weih. Kontakta honom om du vill veta mer om vår forskning!