Vallen i Nordiskt perspektiv

Senast ändrad: 14 september 2023
Rutor med gröna fält. Foto.

Vallfoder är den vanligaste grödan i det svenska jordbruket. Den utgör en livsviktig bas för produktion av humanföda i form av mjölk och köttprodukter. I detta projekt kommer SLU och RISE att gå igenom relevant litteratur för att sammanfatta kunskapsläget om vallen i norden, samt identifiera kunskapsluckor för framtida forskningsbehov.

I projektet samverkar ett stort antal forskare från SLU och RISE för att göra kartläggningen. Syftet är att skapa en populärvetenskaplig rapport som ska kunna användas av lantbruksföretag, rådgivningsorganisationer, samt som material i utbildning, t.ex. på universitet och yrkeshögskolor. Rapporten kommer att finnas tillgänglig på både svenska och engelska.

Arbetet är uppdelat på fem olika work packages (WP), administration, växtodling, skörd och konservering, fodervärde till olika djurslag, samt ekonomi. Läs mer om det olika delarna nedan. Projektet pågår t.o.m. 2022

WP 1 Administration, referensgrupp och vetenskaplig expertgrupp

Projektet leds av Johanna Wallsten och Elisabet Nadeau, SLU. Det finns också en referensgrupp som löpande kommer att stödja och hjälpa till att utveckla innehållet i rapporten.

Referensgruppen består av följande personer:

  • Anna Carlsson, Mjölk- och fårbonde Skogsgård, Getinge, Halland
  • Ola Hallin, koordinator av vallförsök vid Hushållningssällskapet, Sjuhärad, sekreterare i ämneskommitteen vall- och grovfoder.
  • Anne-Maj Gustavsson, forskare SLU och ordförande i ämneskommitteen vall- och grovfoder.
  • Ingemar Gruvaeus, Jordbruksrådgivare, Yara Sverige,
  • Pär-Johan Lööf, Innovation Programme Manager och koordinator för Lantmännen forskningsstiftelse, Lantmännen R&D
  • Linda Öhlund, senior förädlare av vallfodergrödor, Lantmännen
  • Susanne Bååth-Jacobsson, lantbruksrådgivare med inriktning mot ekonomi.
  • Lars Ericson, Lantbruksrådgivare Länsstyrelsen Västerbotten
  • Maria Åkerlind, forskare animalienutrition, Växa Sverige

Vetenskapliga expertgruppen består av följande personer:

  • Dr. Marketta Rinne, Research Professor, LUKE, National Resources Institute, Finland.
  • Dr. Martin Riis Weisbjerg, Professor at Aarhus University, Denmark.
  • Dr. Åshild Randby, Senior Scientist NMBU, Norwegian University of Life
    Sciences, Norway.
  • Dr. Mats Höglind, Senior Researcher, NIBIO, Norwegian Institute of Bioeconomy Research, Norway.
  • Dr. Kenneth Albrecht, Professor of Agronomy at the University of Wisconsin-Madison, USA.
  • Dr. Krishona Martinson, Professor at University of Minnesota, USA.
  • Dr. Sophie Krizsan, Associate Professor at SLU.

WP 2 Vallodling

Odlingen av vallfodergrödor påverkas av grödans genetiska material, klimat och skötselåtgärder. Växtodlingsdelen kommer därför täcka in dessa tre delar och hur de samverkar med varandra.

Genetiken kommer att belysa viktiga egenskaper hos traditionella vallfoderväxter, men också titta på möjligheter med nya. För klimat tittar vi på effekterna av både väder och markklimat. Skötselåtgärderna är den del som vi kan påverka mest. Även här inbegrips traditionella åtgärder som sådd, gödsling, antal skördar, osv, men ett stort fokus kommer också att läggas på den nuvarande och framtida utveckling med nya verktyg baserade på fjärranalyser, t.ex. med hjälp av drönar och satelliter.

WP 3 Skörd och konservering

Skörd och konservering av vallfoder har många utmaningar och är oftast avgörande för hur mycket förluster man får av fodret fram till foderbordet. Vallfoder konserveras vanligtvis som ensilage, men även som hösilage och som hö. Denna del kommer att fokusera på samspelet mellan grödans näringsinnehåll och olika tekniker för att skörda och lagra vall, samt belysa deras för- och nackdelar. T.ex. inkluderas olika typer av grödor, maskinella alternativ, tillsatsmedel, samt olika former av lagring, som korvar, rundbalar, plansilo, etc.

WP 4 Fodervärde till olika djurslag

De djurslag som kommer att belysas i studien inkluderar lantbrukets idisslare som mjölkkor, köttdjur och får, men även renar. På senare år har ny teknik öppnat upp för möjlighet av fraktionering av vallfoder i en proteinrik och en fiberrik del, vilket skapar möjlighet att använda den som ett lokalt producerat proteinfoder för eneklmagade djur, framförallt grisar.

Studien kommer att ta upp viktiga parametrar för fodervärde som fiberhalt och kvalitet, partikelstorlek och dess effekt på smältbarhet och konsumtion, antinutritionella faktorer, protienkvalitet, mm.

WP 5 Ekonomi

Lantbruksekonomi är beroende av många faktorer som snabbt kan förändras och skapa möjligheter och svårigheter. En utmaning att förutspå och beräkna lönsamhet i vallproduktion är att ha tillgång till bra rådata för olika parametrar. Dessa delar kommer att belysas och även diskuteras tillsammans med de möjligheter som digitalisering medför. Projektmedlemmarna ska också samverka med grupperna bakom vanliga ekonomiska verktyg i Sverige.

Vallfoder till häst

Vallfoder till häst är ett kunskapsprojekt som löper parallellt och i stor samverkan med det större projektet. Hästdelen har tre delar; näringsvärde i vallfoder till hästar; skörd, konservering och lagring av vallfoder till hästar; samt hygienisk kvalitet och fodersäkerhet i vallfoder för hästar, vilka alla är viktiga områden för såväl hästhållare som foderproducenter. På många hästgårdar är förutsättningarna för vallfoderproduktion och -hantering andra än på t ex en större mjölkgård, vilket gör att frågeställningarna behöver belysas ur hästgårdsperspektiv. Det har betydelse för såväl lagring som fodersäkerhet. En stor andel av hästpopulationen består av vuxna individer med varierande energi- och näringsbehov, vilket också ställer andra krav på vallfodret än vad som är tillämpligt för produktionsdjur.

Fakta:

Projektledningsgrupp

Projektledare: Johanna Wallsten, SLU
Vetenskaplig ledare: Elisabet Nadeau, SLU
Metodansvarig litteratursökningen: Katarina Segerkvist, SLU
WP2-ledare Vallodling: David Parsons, SLU
WP3-ledare Skörd och konservering: Martin Knicky, RISE
WP4-ledare Fodervärde till olika djurslag: Dannylo Oliveira De Sousa, SLU
WP5-ledare Ekonomi: Per Hansson, SLU
Projektledare Häst: Cecilia Müller, SLU

Övriga deltagare

Nilla Nilsdotter-Linde, SLU (WP2)
Åsa Myrbeck, RISE (WP2)
Sanna Bergqvist, SLU (WP2)
Horacio Gonda, SLU (WP3)
Torsten Eriksson, SLU (WP3)
Bengt-Ove Rustas, SLU (WP4)
Gun Bernes, SLU (WP4)
Magdalena Åkerman, SLU (WP4)
Anna Skarin, SLU (WP4)
Birgitta Åhman, SLU (WP4)
Mårten Lidfelt, Mårten Lidfelt AB (WP5)

Finansiärer

Stiftelsen lantbruksforskning SLF i samarbete med Formas
Stiftelsen hästforskning
Sveriges lantbruksuniversitet SLU