Frågor och svar om älg

Senast ändrad: 20 oktober 2021

På denna sida publicerar vi era frågor om älg tillsammans med svar från någon av SLU:s älgexperter. De nyaste frågorna läggs in överst på sidan.

 

Ställ din fråga via knappen ovan eller på vår Facebook eller Instagram.
Kika gärna på sidan för att se om din fråga redan finns besvarad innan du ställer den.

Sidan senast uppdaterad 20 oktober 2021.

 

Hur många älgar ska det finnas på 1000 hektar?

Svar: Hur många älgar en mark kan hålla beror på flera faktorer men ett begrepp som ofta används är bärkraftsförmåga. Det vill säga hur många älgar kan marken "föda" i form av foder. I Sverige spelar dock flera andra faktorer in, inte minst betestryck och betesskador, konkurrens med andra arter, viltolyckor mm. Det är den lokala/regionala älgförvaltningsgruppen (bestående av jägare och markägare) som gemensamt beslutar om ungefär hur många älgar som ska finnas i ett stort område - benämnt älgförvaltningsområde. I Sverige idag finns varierande tätheter av älg - allt ifrån 0,5 älgar per 1000 hektar upp till över 15 älgar per 1000 hektar i vissa områden, även om det är ganska ovanligt.
(Jonas Malmsten)

 

Hur många älgar kan 1 000 hektar föda? Gäller Norrbotten.

Svar: Det tråkiga svaret blir – det beror på vad som växer på marken, hur det växer, och hur många som ska dela på det som växer (både älgar och annat vilt). Och detta kan i viss mån påverkas av klimatet och lokala väderförhållanden. Skulle de 1000 hektaren till största delen vara ett några år gammalt kalhygge varvat med mark med mycket ris så skulle de kunna hysa många älgar. Skulle det vara 1000 hektar gammal granskog skulle marken inte kunna hysa många älgar alls. Älgtäthet per 1000 hektar varierar stort i landet och det är oftast beroende på livsmiljön. Vissa marker har 0,5 älgar per 1000 hektar i täthet och vissa kanske upp till 15 älgar per 1000 hektar.
(Jonas Malmsten)

 

Hur andas älgen?

Svar: Älgen andas precis som vi människor med hjälp av sina två stora lungor. Luften dras in genom den långa nosen, ner i svalget, ner i luftstrupen och sedan ner i lungorna där den fördelas ut. Syret i inandningsluften tas upp av blodet i lungans lungblåsor och kan sedan ge energi och åt hela kroppen.
(Jonas Malmsten)

 

Älg i trädgård.

Finns det olika typer av älgar i Sverige? Såg en älgtjur med stånghorn i Stockholms skärgård, är detta en speciell typ jämfört med de som har skovlar? Skiljer sig älgarna från varandra beroende på var i Sverige de finns?

Svar: Älgen i Sverige anses vara en art, men tjurarnas horn kan skilja sig åt i formen och typen. I norra Sverige är skovelhorn (palmat) vanligare, medan det i södra Sverige är något vanligare med stånghorn (cervina). Blandformen är inte helt ovanligt, och då i de södra delarna av landet där tjurarna, om de får nå rätt ålder och har rätt levnadsbetingelser, kan få ganska stora horn med både långa taggar och skovlar. Skovlarna är då något mindre än hos de "riktiga" skoveltjurarna.
(Jonas Malmsten)

 

Kan älgar vara gay?

Svar: Homosexuella tendenser förekommer ibland hos vilda djur, men är inte speciellt vanligt. En tjur kan få för sig att försöka bestiga en annan tjur, och det kan vara hormonellt betingat, en fråga om dominans, eller att den bestigna tjuren är feminiserad - det vill säga att den producerar låga nivåer av manliga könshormon (ex. testosteron) till förmån för kvinnliga könshormon (ex. östrogen).
(Jonas Malmsten)

 

Är en älg med 5 taggar + 3 taggar en udda 10-taggare?

Svar: Ja, den är att anse som en udda 10-taggare. Man dubblar antalet taggar på det horn som har flest. Även om älgen egentligen är en 8-taggare per definition.
(Jonas Malmsten)

 

Vad är älgen dålig på?

Svar: Älgen är dålig på mycket. TIll exempel basket.
(Jonas Malmsten)

 

Är allt älgkött man köper från vilda älgar eller finns det någon form av uppfödning?

Svar: I Sverige sker ingen kommersiell uppfödning av älgar för slakt, utan allt kött som säljs i handeln eller av jägare kommer från det vilda.
(Jonas Malmsten)

 

Diar älgkon i oktober?

Svar: Älgkon har en ytterst liten mjölkproduktion i oktober, och ger inte speciellt mycket di åt sina kalvar. Kalvarna är alltså inte beroende av mjölken under denna period.
(Jonas Malmsten)

 

Är älgar släkt med hästar?

Svar: Nej, älgar är inte släkt med hästar. Det enda man kan säga är att de båda är däggdjur, men av helt olika typ.
(Jonas Malmsten)

 

Får man skjuta en älgko och lämna kvar kalven? Klarar sig kalven?

Svar: Det finns inget i lagen som förbjuder att man fäller kor för sin eller sina kalvar. Dock gäller det som en oskriven regel nuförtiden. En kalv som mister sin ko kan få det svårt under vintern, beroende på omständigheterna och var i landet det är. Moderlösa kalvar får ofta en nedsatt tillväxt vilket de kan bära med sig långt fram i livet.
(Jonas Malmsten)

 

Vi har i princip bara älgkor med 1 kalv och lite kalvar överlag, fast stora djur finns det gott om. Vi har haft en väldigt varm och torr sommar med lite nederbörd; kan det bero på värmen att kon inte klarat av 2 kalvar?

Svar: En torr sommar kan absolut påverka omgivningarna där älgkorna har sina kalvar och leda till att kalvar dör. Ibland mister de båda kalvarna och ibland en. I vissa fall mister de ingen, men dessa kalvar kan tendera att växa dåligt.
(Jonas Malmsten)

 

Var sitter älgens körtlar?

Svar: Älgen har många körtlar - både på och inne i kroppen. Levern är t.ex. den största körteln, i och med att den är hormonproducerande. Syftar du på körtlar som används för att sprida dofter till andra älgar så är de belägna i ansiktet, vid hasen, och mellan klövarna. 
(Jonas Malmsten)

 

Kan älgar äta möss?

Svar: Älgar äter normalt sett inte möss, men kan möjligen av misstag få i sig en mus i samband med att de äter annat. Under svält är det mer sannolikt att de stoppar i sig det som finns, men de är inte specialister på att äta möss och näringsmässigt är det inte optimalt för en älg att äta andra djur.
(Jonas Malmsten)

 

Vad beror älgens fluktuationer på populationsstorlek? Har de naturliga fluktuationer?

Svar: I Sverige beror älgpopulationens upp- och nedgång till allra största delen av den jakt som bedrivs. I områden där ingen jakt sker kan populationen svänga, och det beror då på rovdjurstryck och fodertillgång. Och saknas rovdjur så kan den också fluktuera mycket, men över ganska lång tid. Först uppgång under goda foderförhållanden, därefter svält, död och nedgång när konkurrensen om födan blir för stor. Därefter uppgång igen när populationen gått ned av svälten och under den perioden hinner även födotillgången öka. Och så vidare.
(Jonas Malmsten)

 

Skrämmer vildsvin bort älgar från sina områden? Jag upplever att där det finns mycket vildsvin så är det mindre älgar numer.

Svar: Din fråga är intressant och kommer från flera håll. Vi har i Sverige ännu ingen konkret forskning som försöker ta reda på i vilken omfattning älgar skräms av vildsvin. Jag har själv sett älgar och vildsvin äta på samma klövervall, men även sett älgar skrämmas iväg av en flock vildsvin på ett annat ställe. Viltet tenderar att kunna vänja sig vid varandra, så länge det såklart inte rör sig om rovdjur och bytesdjur. Samtidigt verkar inte älgen och vildsvinen direkt konkurrera med varandra om födan eftersom de är utvecklade till att äta olika typer av föda.
(Jonas Malmsten)

 

Finns det statistik över hur många älgar som föds årligen? Står den siffran i så fall i paritet med jaktens årliga avskjutning?
Kalvar älgar i djurparker/hägn tidigare än älgar i det fria?

Svar: Det finns inga exakta siffror på hur många kalvar som föds årligen, men jägarna samlar in obsevationsinformation under jakten och rapporterar detta. Dessa siffror innefattar bland annat hur många kalvar de ser per observerat hondjur. Då får man en aning om hur reproduktionen varit under året. Men kalvar dör under sommaren och detta i olika omfattning beroende på omständigheterna. Så det värde man har att förhålla sig är det reproduktionstal som jägarna rapporterar in.

Jaktsäsongen 2019–2020 så låg det nationella talet på ca 0,62. Det innebär att en älg (ko eller kviga) i genomsnitt hade 0,62 kalvar med sig under inledningen av älgjakten 2019. Vi vet inte exakt hur många älgar som finns i landet, men man brukar räkna med att avskjutningen motsvarar cirka 25 procent av populationen. Under säsongen 2019–2020 fälldes cirka 80 000 älgar, året efter cirka 82 000 älgar och året före cirka 83 000 älgar. I grova drag kan avskjutningen över denna tid sägas vara ganska konstant och därmed även populationen. Alltså kan man säga att det årligen överlever cirka 80 000 kalvar (dvs populationens tillväxt) fram till älgjakten, även om antalet födda är något högre.
(Jonas Malmsten)

 

Varför avråds man att ta tillvara på köttet från t.ex. en älg då den varit gravt halt och avlivats? Bildas det något ämne i djuret som inte är bra att få i sig, och sprids det i hela djuret? Eller skulle man kunna ta tillvara på de bakre delarna om den varit halt på t.ex. ett framben?

Svar: Det kan mycket väl vara så att det går att äta köttet från en älg som avlivats för att den varit halt. Och allt beror egentligen på hur älgen ser ut efter den avlivats. Är slaktkroppen ok (med undantag för benet i det här fallet) och luktar som den ska, samt om de inre organen ser normala ut så brukar det vara ok att äta upp den. För säkerhets skull kan organ och kropp undersökas av veterinär eller en av Länsstyrelsen förordnad viltkasserare som oftast fått speciell utbildning i hur man undersöker älgar som befunnits vara skadade eller sjuka. 
(Jonas Malmsten)

 

Hos nötkreatur finns det fakta på att kvigor som är födda tvilling med tjur blir cirka 90 procent sterila, medan tjurkalvarna påverkas endast i undantagsfall. Jag undrar om detta gäller även hos älgen?

Svar: Det du skriver stämmer delvis och benämns "Freemartinism". Alla hondjur är infertila om de föds med tjurtvilling. Det är oftast förekommande hos nötkreatur, men är även påvisat hos get, får och svin. Hos älgar förekommer det inte. 
(Jonas Malmsten)

 

Såg en älgko med kalv, men kon var vit mitt på huvudet och hade tappat hår på ryggen. Vad beror det på?

Svar: Älgar, och då framför allt kor, kan bli lite ljusare på huvudet med åren. Håravfall beror oftast på att de håller på att byta päls, men kan även orsakas av att de kliar sig av parasitangrepp eller liknande. Mineralbrist kan också leda till håravfall. I de flesta fall växer pälsen ut igen.
(Jonas Malmsten)

 

Inom vårt ÄSO diskuterar vi om älgen är i brunst i oktober och då som ni förstår in i mitten av oktober med tanke på jaktstarten.

Svar: I dag är den den 19 oktober och brunsten är på det stora hela över. Det finns viss variation i när den inträffar, men majoriteten av korna brunstar kring månadsskiftet september–oktober. En mindre andel kor brunstar före detta, och kvigorna oftast senare en bit in i oktober.
(Jonas Malmsten)

 

Går älgtjuren i brunst?

Svar: Nej, det är älgkorna som brunstar, inte tjurarna. Brunst är den tid då honorna hos däggdjur parar sig.

Inom reproduktionsläran på svenska så är begreppet brunst förbehållet hondjur (idisslare, grisar, hästar mfl.) precis som löp för hundar mm. För handjur av i princip alla däggdjur har vi inte något bra eller vedertaget begrepp för deras hormonpåverkade (precis som du skriver) beteende under parningsäsongen. På engelska får begreppsförrådet sägas vara något rikare. Elefanttjurar är i ”must”, hjortar och älgtjurar är i ”rut” osv. Men att använda samma begrepp för båda könen blir lite tokigt. 

Etymologiskt kommer brunst ifrån ”brand”, och kan hänga ihop med ett brinnande begär att para sig, vilket i och för sig i det sammanhanget stämmer in på båda könen.
(Göran Ericsson och Jonas Malmsten)

 

Jag undrar hur snabbt går en älgko i sin efter den förlorat sin kalv?

Svar: Det kan ta lång tid men det avtar med tiden. Vi har dokumenterat att kor som förlorar sina kalvar i juni har mjölk i sitt juver – dock med minskande (liten) mängd under hösten.
(Göran Ericsson)

 

Varför äter älgen aspbark? Vi har ett aspbestånd i närheten där det är gnagt på i stor sett vartenda träd nu på våren.

Svar: Aspen har ett högt näringsinnehåll i förhållande till fibermängd så därför gillar älgar asp stora delar av året. När aktiviteten på våren ökar innehåller barken både mer näring och mer vätska. Sedan är det så att aspar och andra träd som redan betats försöker försvara sig genom att växa mer och snabbare, det gör att älgarna och andra växtätare gärna återkommer dit.
(Göran Ericsson)

 

Har älgarna i Ångermanland inga fiender? Finns det varg, björn eller järv i närheten av Junsele/Kullberg?

Svar: Området har en relativt mycket björn.

Varg, inga stationära.

Järv finns i området

 

Hur svettas älgar?

Svar: Älgar svettas precis som de flesta andra idisslare och det är ganska likt hur vi svettas. Deras hud, liksom vår, är uppbyggd av tre lager. Överhud som skydd, läderhud innehållande hårsäckar samt gott om nerver och blodkärl och i nedersta delen av läderhuden sitter svettkörtlar som har kanaler upp i överhuden. Längst ner sitter underhuden. Älgar kan svettas både om sommaren och vintern för att reglera sin kroppstemperatur, precis som vi.
(Jonas Malmsten)

 

Finns det något samband med en älgs ålder och den spalt som kan ses i näsbenet hos t.ex. en älgtjur? Spalten varierar, kan det bero på gener eller horntyp?

Svar: Tack för din intressanta fråga om älgens näsben. Vi fick klura lite på den, men i grund och botten är det så att näsbenet, precis som andra skelettdelar, växer med tjurens ålder. Och då kan det också utvecklas skillnader i utseendet mellan individer. Om det finns en genetisk koppling till utseendet hos näsbenet och hornformen är inte utrett, men en undersökning från Finland för flera år sedan beskrev ett antal olika varianter i utseendet hos näsbenen, men att det funktionellt sett inte verkade vara någon sklilnad.
(Jonas Malmsten)

 

Hur fort andas en älg normalt i viloläge men utan att vara i djupsömn?

Svar: I viloläge andas normalt sett en älg undefär som en häst; cirka 15–40 andetag per minut. Det finns naturligtvis stor variation mellan individer.

När en älg andas fortare så kan det finnas flera olika orsaker. Det kan vara stress, sjukdom, smärta, ökad aktivitet eller pga varm yttertemperatur. Har älgen hög andningsfrekvens under lång tid så kan det vara något allvarligt bakom, men det är svårt att komma fram till utan en ordentlig undersökning, och det kan ju vara lite klurigt att få till hos en vild älg.
(Jonas Malmsten)

 

Hur vet jag om en älg är gravid?

Svar: Att med hundra procents säkerhet konstatera att en älg är dräktig kräver antingen en undersökning av reproduktionsorganen, eller ett blodprov. Detta kan göras i samband med att älgen fälls under jakt, eller om man fångar och söver älgen och gör en undersökning av livmodern (rektalisering - precis som på nötkreatur och häst där man för in armen i ändtarmen och genom tarmväggen försöker känna äggstockarna och livmodern), eller tar ett blodprov som analyseras för ett hormon som visar om älgen är dräktig. Det krävs alltså att älgen undersöks.

I det vilda och på avstånd kan man göra en kvalificerad gissning baserat på älgens utseende och form. Och ju närmare förlossningen det är, desto större sannolikhet är det att man har rätt med sin gissning. En älg i sen dräktighet har oftast en tydlig tjock mage som hänger ner mellan fram- och bakben. En älg i tidig dräktighet syns det sämre på. Så det är lätt att förväxla en icke dräktig älg med en dräktig i början av dräktigheten. Och det är lätt att förväxla en fet älg med en dräktig älg i sen dräktighet.

Någon eller några dagar före förlossningen börjar älgen juver fyllas på med mjölk - detta kan man se om man ser älgen bakifrån. Men det kräver att man kommer ganska nära, vilket är väldigt svårt, samtidigt som man inte vill störa djuret inför förlossningen.
(Jonas Malmsten)

 

Störs älgarna av ”mänskliga lukter”, som kaffe, te, svett, parfym, tobak m.m?

Svar: Första gången en älg stöter på en ny doft reagerar den på det. Ibland kraftigt – ibland nyfiket genom att nosa mer ingående på det. Om det inte händer något i samband med den nya doften brukar den inte störas så mycket av det nästa gång lukten dyker upp. Men om lukten kan kopplas till något som skrämde älgen eller på annat sätt gav den en negativ upplevelse kan den störas.

Så, ja i de flesta fall kommer älgarna att störas av mänskliga lukter – men de kan faktiskt vänja sig vid dem i miljön om inget annat händer runt eller i samband med lukten.
(Göran Ericsson)

 

Den allt tidigare vår som följer med klimatförändringarna gör ju att växter i allmänhet skjuter skott tidigare. För något eller några år sedan dök det upp en hypotes att detta skulle medföra att skotten hunnit bli vedartade och därmed mera svårsmälta och näringsfattiga när älgkorna kalvat och alltså behövde som mest näring för diandet. Det skulle också kunna ha en koppling till det som kallades älgsjukan genom att näringsbristen försvagade immunförsvaret. Har vi idag mera kunskap om detta?

Svar: Hypotesen får väl sägas stämma och också vara bekräftat ett antal gånger på olika i håll i älgens utbredningsområdet. Vi har dock fortfarande dålig kunskap eller rättare sagt, den forskning som undersökt kopplingen mellan näringsbrist och immunförsvar har inte landat i slutsatsen att ”älgsjukan” på 1990-talet berodde på det.
(Göran Ericsson)

 

Jag har en fråga angående älgens matvanor; jag ser ofta i skogen att en viss tall, rönn eller sälg är helt nerbetad, medan träden som står intill kan vara nästan orörda. Vad kan detta bero på? 

Svar: Tack för din intressanta fråga. Din observation är helt korrekt. En hypotes är att återväxten på betade träd och buskar är särskilt lättsmälta och därför är attraktiv för älgar.
(Robert Spitzer)

 

Hur navigerar älgen när den t.ex. går från Entrén vidare till att den simmar över älven från mestadels norra eller södra udden?

Svar: När älgen simmar använder den lukt, syn och hörsel för att navigera. Vi misstänker att den i många fall både har luktat och spanat in den riktning den ska simma. Vi tror att älgar som simmar men inte ser land navigerar efter lukt och hörsel vid längre passager.
(Göran Ericsson)

 

Vad vet man om älgars intelligens? Jag tänker på sånt som problemlösningsförmåga, förmåga att bedöma en situation och välja ett beteende, på grundval av erfarenheter. Det som fick mig att fundera var älgen som gick genom isen och hur den tog sig i land.

Svar: Mycket av ett djurs problemlösningsförmåga beror på en kombination av inträde beteende och i ditt exempel - ett intränat och inlärt rörelsebeteende + kanske det viktigaste som du skriver; erfarenhet.

En älg som lyckas lösa en ny situation tar med sig erfarenheten och kan också sprida beteendet vidare till andra älgar. Vandringen, när och var de korsar ett vattendrag är exempel på kulturellt överförda beteenden som till stor del beror på erfarenhet och inlärning. Älgen, som alla långlivade djur, har en förmåga att lära sig saker till viss gräns.

Om det var första gången älgen hamnade i en situation med is som brast så använde den troligen erfarenheter och ett rörelseschema som var intränat från andra situationer.
(Göran Ericsson)

 

När föds älgkalvarna runt Kullberg?

Svar: Slutet av maj och en bit in i juni är kalvningstider i området. Här kan du läsa mer om älgkornas kalvningstider.
(Göran Ericsson)

 

Är älgar rädda för kossor?

Svar: Älgar kan vara rädda eller snarare försiktiga inför olika saker. Men de är också ganska nyfikna samtidigt som de, som de flesta djur, har en förmåga att kunna vänja sig vid både det ena och det andra. En älg som stöter på en ko för första gången kanske blir lite rädd, men sedan kan nyfikenheten ta över och efter ett tag kan de vänja sig, när de märker att korna inte utgör något hot för dem.

Det finns fina bilder och filmer från en hästgård i norra Sverige (Kiruna) där älgarna valt att uppehålla sig under senvintern bland hästar och hö. Inga hot, serverad mat, och ett gäng annorlunda fyrbenta kollegor. Ofelas islandshästar heter gården och går att hitta via sociala medier och sökmotorer.
(Jonas Malmsten)

 

Hur många spenar har en älgko?

Svar: Älgar har fyra spenar, vilket alla hjortdjur har. 
(Jonas Malmsten)

 

Hur ser kalvens viktutveckling ut från födsel till t.ex. oktober (jakt)? Finns det perioder då utvecklingen är mer eller mindre och hur påverkar tillgång på foder och dess kvalitet? Om kalven föds tidig i maj mot en månad senare hur ser viktskillnaden ut då?

Svar: Är våren sen så riskerar de som föds tidigt att få något lägre viktutveckling. Men det är också avhängigt vilken kondition kon är i. Har föregående år varit bra = lagom regnig och varm sommar så bedömer vi att kons reserver kan buffra under de första veckorna då digivningen är viktigast.

Vinnarna en vår är de som föds sent som ett resultat av att kon betäckts första brunstcykeln, dvs som du skriver i början av juni. De som föds som ett resultat andra brunstcykeln brukar ha lägre och sämre viktutveckling generellt.

Så ja, foderkvaliteten påverkar viktutvecklingen. Varma somrar med lite nederbörd har kalvarna generellt sämre viktutveckling. Mest kritisk är det om värmen kommer tidigt, inte lika kritiskt om värmen kommer senare under sommaren, tidig höst.
(Göran Ericsson)

 

Finns det björn i området kring Kullberg? 

Svar: Området har en relativt mycket björn. Björnen är främst ett hot för älgkalvarna under försommaren. Björnen är dock opportunist och tar vuxna älgar om den får chansen. Det är inte ovanligt nu på våren att björnen tar vuxna älgar efter vintern. Läs mer om björn hos Naturvårdsverket.
(Göran Ericsson)

 

Har älgen galla?

Svar: Om man syftar på galla, alltså den vätska som produceras av levern och används vid matsmältningen så är svaret ja. Om man syftar på gallblåsa så är svaret nej. Hos oss och andra enkelmagade djur så produceras galla i levern och samlas upp i gallblåsan innan det ”pytsas” ut i tunntarmen. Hos älg sker produktionen av galla också i levern, men den samlas inte upp i en gallblåsa utan frisläpps i tarmen direkt från levern.
(Jonas Malmsten)

 

Med tanke på att Jokern fortfarande är kvar i sitt vinterbete så har jag en fråga. Kan en vandringsälg bli stationär älg eller tvärt om?

Svar: Ja, vi har exempel på att vandrande älgar kan bli stationära. Det är inte ovanligt att vi ser att äldre djur antingen verkar bli klokare med åren eller så blir de tröttare. De återkommer alltid till samma sommarområde, men vinterområdet tenderar till att vara närmare och närmare sommarområdet med åren.

Hos tjurar som Jokern har vi sett att vissa år är de kvar väldigt länge på sitt vinterområde, i vissa fall kan först under sommaren sakta börja dra sig tillbaka till sommarområdet. Det området som drar är där korna brunstar och det är dit de slutligen återvänder.
(Göran Ericsson)

 

Under 1860-1965 flottades det timmer i Ångermanälven. Älgarna har ju vandrat i 9000 år. Hur klarade de timmerflottningen? Vet ni det?

Svar: Jag har konsulterat min kollega Kjell Danell som ingående studerat framförallt dokumentationen från alla norrländska revirförvaltare. Kjell svarade mig så här ”Älgvandringar nämndes inte av revirförvaltarna någonstans i Norrland under senare delen av 1800-talet. Kanske var de så få att de inte märktes.” I tillägg till det så bedömer jag att huvuddelen av älgarna – de få som fanns kvar - hann vandra före timret släpptes på. Älven var i många fall sista anhalten, mycket timmer kom vi uppdämda sjöar och mindre vattendrag som så småningom kom till älvarna.
(Göran Ericsson)

 

Finns det någon forskning på om det händer att tidigt födda kvigkalvar blir betäckta redan första hösten?

Svar: En del äldre undersökningar menar att det kan ha förekommit att kalvar kan vara könsmogna redan under sitt första levnadsår, men i de undersökningar vi gjort av könsorgan från hondjur från 2007 och framåt så hittar vi ingenting som visar att en kvigkalv kan vara könsmogen redan vid 5-7 månaders ålder. Det skulle innebära att hon under sitt första halvår skulle öka i vikt från ca 7-14 kg (födelsevikt) till mer än 250 kg (levandevikt) under denna tid, vilket för en älg inte är fysiologiskt möjligt. Könsmognaden styrs av kroppskonditionen och vikten, och hon behöver gå över detta ungefärliga tröskelvärde för att kunna brunsta för första gången.
(Jonas Malmsten)

 

Jag undrar om älgars hörsel i jämförelse med människans. Hos oss människor ligger hörselomfånget mellan 20-20 000 Hz, har det studerats hörselomfånget hos älgar? Hur bra hör de? Det sägs att älgen kan uppfatta andra älgar på tre kilometers avstånd i skog.

Svar: Älgen hör bra i sin egenskap av bytesdjur och måste ju alltid vara på sin vakt. Men som det vilda djur det är så är det inte många studier gjorda där man behöver ha älgen i en form av laboratoriemiljö för att mäta frekvensomfånget för hörseln. Det är möjligt att man skulle kunna testa det i det vilda genom att spela upp olika frekvenser av ljud och se om de uppfattar det. Vi på SLU har i detta nu studier om hur vilda djur reagerar på olika typer av ljud (hund, människa mm) och ja, där kanske man även kan baka in olika frekvenser? Tack för forskningsuppslaget!

Tittar man i litteraturen så får man försöka hitta djurslag som man vet omfånget på och som möjligen skulle kunna ligga nära älgen som art och då hamnar vi på nötkreatur som har ett omfång på 23-35 000 Hz, får har 100-30 000 Hz och häst har 55-33 500 Hz. Så om man får gissa så ligger de ganska när de djurslagen och därmed även ganska nära oss.

Frekvensomfånget är ju inte alltid ett tecken på hur bra man hör - det styrs ju snarare av de sensoriska håren och cellerna i örat och hjärnan, tillsammans med anatomiska hjälpmedel såsom att ha stora trattar (dvs öronlapparna) och förmågan att kunna vrida dem för att ha dem i rätt riktning mot var ljudet kommer ifrån. Och där är ju älgen överlägsen oss. Jag har själv ingen information om på hur långt avstånd de kan höra på, men det lär ju vara beroende av terrängen, vinden och luftens egenskaper. Samtidigt använder de ju även luktsinnet till stor del som ett viktigt komplement till hörseln. Tre kilometer känns kanske lite väl långt, men man ska aldrig säga aldrig om man ännu inte testat den hypotesen. 
(Jonas Malmsten)

 

Jag bor i Sundsvall och min kollega bor i Njurunda. När min kollega var ute och gick i skogen efter Ljungan en bit upp i skogen så kände hon en konstig lukt. När hon kom närmare upptäckte hon 6-7 döda älgar liggandes utspridda som en slags begravningsplats. De verkar inte ha dött samtidigt eftersom de kommit olika långt i förmultningsprocessen. Hon upplevde platsen som mycket obehaglig och undrar vad det kan betyda. Har de platser dit de vandrar för att självdö? Platsen var sank och kanske har de fastnat och inte kunnat ta sig därifrån. Vad tror ni?

Svar: Tack för din intressanta och något annorlunda fundering. Det jag kan tänka mig är antingen att ni stött på en plats där jägare lägger ut slaktrester av älgar, men det förutsätter ju att de delar som låg där är skurna och sågade i. Så brukar det i alla fall vara efter jakt, slakt och styck. Det är tillåtet att återföra slaktrester från fällt vilt till skogen och är det ett stort jaktlag som fäller flera älgar så kan det se ut så här. Resterna blir till mycket glädje för asätare av alla de slag. Dock är ju jakten slut sedan länge.

Ett annat scenario är att älgar fastnat i sankmarken och inte kommit loss och därefter dött, men det är ovanligt att så många ansamlas på samma plats, såvida det inte rör som om ett vandringsstråk för älgen och att de dött i samband med förflyttning till eller ifrån sommar-/vintervistet. Då borde kropparna, eller det som är kvar, vara intakta, med undantag för delar som asätare kan släpa iväg. Vi har i dagsläget i Sverige inga så pass allvarliga smittsamma sjukdomar som dödar älgar i stor omfattning. Enstaka älgar kan dö av lite allt möjligt, inklusive sjukdomar men jag har aldrig hört talas om, eller stött på så många älgar på samma plats som dött i sjukdom. Blixtnedslag kan slå ut flera djur på en plats, men då brukar det ju dels vara vår, sommar eller tidig höst, plus att det kräver att älgar samlats på samma plats, vilket som sagt är ganska ovanligt.

Eftersom det rör sig om så kallat falltvilt, alltså hittade döda vilda djur, så tycker jag man ska rapportera fyndet till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala) via rapporteravilt.sva.se och försöka bifoga fotodokumentation för att kunna avgöra om det är slaktrester eller om djuren kanske dött av annan anledning. Beroende på SVAs respons så tar man det vidare därefter. 
(Jonas Malmsten)

 

Hur snabbt simmar en älg?

Svar: Stefan Edlund mätte upp sträckan och tog tid på några av älgarna som simmade i sändningen. Resultatet blev 4.2 till 5.4 km/h = hyfsad snabb promenadtakt!
(Göran Ericsson)

 

Varifrån kommer alla älgar som passerar Kullberg och varför väljer djuren denna plats att korsa älven? Vart vandrar de sedan?

Svar: Huvuddelen av älgarna kommer från områden 5-20 km sydväst Kullberg.

Geografin och landskapet leder älgarna fram till Kullberg. Den bästa lösningen energimässigt gör troligen att de hamnar där år efter år. Några älgar tar sig över, men de flesta älgarna du ser på SVT kommer faktiskt att korsa älven någon kilometer norrut.

Huvuddelen av älgarna kommer att passera älven, några stannar till ganska snart efter passagen, andra kan gå upp till 20-30 km till.
(Göran Ericsson)

 

Är det inte farligt för älgarna att passera Kullberg? Med tanke på trafik och byggnader.

Svar: Den stora faran är nog trafiken, men olycksrisken för älg är högre vintertid än nu på våren. Nu när de vandrar är de lite mer uppmärksamma på ljud vilket gör att de kanske inte väljer att ta sig över älven om de hör trafikljud. Dock, äldre mer erfarna djur brukar vara mer självsäkra och behöver inte påverkas av fasta föremål som byggnader.
(Göran Ericsson)

 

Är det vanligt att en älg går ner på knä när den betar? Vi har tre stora älgar vi ofta ser, en av dem ligger alltid på knä och äter.

Svar: Ja, det är ganska vanligt speciellt nu på våren. De gör det för att komma åt den spirande vegetationen bättre.
(Göran Ericsson)

 

Kan älgar få kallsupar? Om ja, vad händer då?

Svar: Vilken intressant fråga! Det har jag själv aldrig tänkt på. Forskning kring hur älgar fungerar i vatten är det ont om, med undantag för de vattenväxter de ibland suktar efter.

Det man kan säga om däggdjur och vatten så är det att semiakvatiska däggdjur såsom utter och bäver har en inbyggd fysiologisk funktion som gör att deras struplock automatiskt stängs när de kommer under ytan. Lite som med spädbarn, faktiskt! Så dessa djur kan i princip aldrig få vatten i lungorna och drunka på så vis.

En älg är inte att anse som ett semiakvatiskt djur och skulle jag gissa och jämföra de med tama idisslare som ibland får saker (inkl vatten) i halsen, så svarar jag ja - älgar kan få kallsupar.
(Jonas Malmsten)

 

Har älgar någon form av djupsömn? När man ser dem ligga ner och vila verkar de hela tiden ha flera sinnen på helspänn och reagerar oftast på minsta lilla störning i landskapet.

Svar: Som det bytesdjur det är, och i och med att det inte har en flocks vaksamhet att förlita sig på, så är det viktigt för älgen att vara medveten om vad som händer i omgivningen. En stor del av dygnets timmar går för en idisslare som älgen åt att söka föda, inta föda och sedan idissla.

Idisslingen är viktig och sker oftast liggande i bröstläge och den kan varvas med korta perioder av sömn. Huruvida det är djupsömn vet man inte, men många skogsvana människor, inklusive flera av oss på vilt, fisk & miljö kan säkert vittna om att man har kunnat smyga sig på en älg som verkligen verkar ligga i djupsömn och andas väldigt långa och tunga andetag. Ibland kan man hitta dem liggandes med huvudet sträckt framåt längs med marken. Men om man kommer i medvind och gör för mycket ljud ifrån sig så vaknar de garanterat.

Så sömn ja, men vaksamheten med skarpa sinnen finns ändå kvar. Normalt sett ligger ju de med huvudet uppe och idisslar, men de verkar kunna nicka till ibland. Så om dessa observationer med huvudet platt på marken och tunga andetag överrensstämmer med djupsömn så får svaret vara ja på din fråga.
(Jonas Malmsten)

 

Vandrar älgar även i södra Sverige?

Svar: Ja, älgar vandrar även i södra Sverige mellan sommar- och vinterområdet. Det är en lägre andel av alla älgar som gör det, och de som vandrar, vandrar kortare sträckor. Vandringen är inte heller kopplad eller kanaliserad till vissa delar av landskapet som det är på flera ställen i norr. Så det gör att vi människor inte uppmärksammar det på samma sätt som i norra Sverige.
(Göran Ericsson)

 

Har en fjolårskalv i bygden som beter sig väldigt tamt. Kan stå och äta i en trädgård och människor och bilar rör sig precis i närheten utan att den verkar bry sig. Kan den vara sjuk? Hur ser det ut med avmagringssjukan?

Svar: Det du beskriver är ett vanligt beteende hos unga älgar som fjolårskalvar. De trivs där vi bor eftersom vi erbjuder bra mat i våra trädgårdar. De blir också vana vid människor och det är vanligt att de verkar ignorera oss om vi passerar nära dem. Som boende, ge dem utrymme och försök inte att tränga dig förbi, då kan de göra ett utfall mot dig för att markera att du är för nära.

Avmagringssjuka har påvisats hos endast fyra äldre älgar i Sverige trots ett omfattande provtagningsprogram som leds av SVA. En av huvudhypoteserna för de svenska fallen är att de beror på mutationer sent i livet och inte är smittsamma som de varianter som studerats i Nordamerika. Läs mer här.
(Göran Ericsson)

 

Hur mycket dricker älgen per dygn?

Svar: Sommartid kan en vuxen älgsvattenintag komma upp till strax under 30 liter enligt nordamerikanska studier. Då ska vi komma ihåg att den stor del av växtligheten under sommaren har ett stort vatteninnehåll. Ett snabbt överslag ger att älgar får i sig minst 10 liter vatten under sommaren via födan, ofta mer, förutom att den dricker. Vintertid får älgarna inte i sig så mycket vatten genom att dricka utan via föda, metabolismen (nedbrytning av fett) och via snö.
(Göran Ericsson)

 

Har kan älgar bli så stora och muskulösa på den föda de äter?

Svar: Den enkla förklaringen är att under vår, försommar och sommar så är växtligheten näringsrik och det mesta kan älgarna tillgodogöra sig. Hög genomströmning av näringsrik föda per tidsenhet är ett annat sätt att uttrycka det. På vintern är näringsinnehållet lågt och innehåller mycket fibrer – tar långt tid att tillgodogöra sig.
(Göran Ericsson)

 

Går älgarna vid Ångermanälven västerut på våren?

Svar: Huvuddelen av älgarna som vandrar går väst och nordväst från området runt Junsele.
(Göran Ericsson)

 

Jag undrar hur många älgar totalt som tar sig över älven? TV-sändningen från Kullberg hade ju förra året 54 älgar som tog sig över, men Jokern tog sig över någon annanstans. Var simmar de över om inte i Kullberg? Finns det andra ställen som är populära för älgarna att simma över?

Svar: Det är ett större antal älgar som tar sig över Ångermanälven både norr och söder om Kullberg. Ett känt område norr om är runt Gulsele, söder om kraftverket. Kullberg är unikt på det sättet att är lätt att se och följa älgarnas passager där. Det finns jättemånga ställen i hela norra Sverige där vandrande älgar passerar över älvarna. Ett tips är att gå på Riksantikvarieämbetets hemsida och Fornsök där – sök upp alla ställen där det finns system med fångstgropssystem, där kan vi förvänta oss att älgar vandrar nu under våren.
(Göran Ericsson)

 

Vilken funktion har älgens hakskägg?

Svar: Hakskägget består av en hudflik med långa hår. Mest välutvecklad är den hos tjurarna och dess storlek och utseende varierar med djurets ålder. Kanske en signal om tjurens styrka och ålder på samma sätt som hornen?

Som vanligt hade de antika författarna förklaringar på sådant som vi idag inte kan förklara. De ansåg att hudfliken var en påse för att förvara vatten, ja till och med varmt vatten för att användas i försvar mot fienden. Dags att gå ut i skogen och kolla mer noga på älgarna!
(Kjell Danell)

 

Är alla älgar vandringsälgar?

Svar: Den frågan svarar Göran Ericsson på i denna film.

På denna sida hittar du alla frågefilmer vi gör under perioden som Den stora älgvandringen pågår.

 

Forskas det runt älglusflugan och går den att bekämpa?

Svar: Det har skett en hel del forskning i Norden på hjortlusflugan under de senaste 10 åren, men för tillfället är det lite stiltje på den fronten, även om jag tror att det kommer att komma en del vetenskapligt om den under den närmaste åren.

I naturen verkar den vara svår att bekämpa - dess enda fiender är fåglar som äter vuxna flugor och deras puppor som faller till marken från hjortviltets päls. För oss människor kan den som bekant vara ganska irriterande och det enda effektiva, tyvärr, är myggnät och möjligen myggmedel på exponerad hud. Det senare är dock inte fullt utrett än.
(Jonas Malmsten)

 

Vad ska jag göra om jag är ute i skogen och plötsligt står en meter från en älg?

Svar: Backa lugnt där ifrån. Om älgen går emot dig eller gör ett utfall - gör ljud och rörelser med armarna samtidigt som du backar. Lägger du benen på ryggen och springer finns det en risk att älgen springer efter dig eller att du ramlar och älgen springer över dig.
(Göran Ericsson)

 

Vad händer om kon stöter på sin fjolårskalv?

Svar: De känner igen varandra. Det kan hända att kon låter fjolingen gå med henne även fast hon har årets kalv med sig.
(Göran Ericsson)

 

Vi tänker göra balar under sommaren för att locka bort älgar från vägar. Vad ska vi så för att få ett bra vinterfoder?

Svar: Älgar kan vänja sig vid utlagt grovfoder, men det verkar ta ganska lång tid för dem att vänja sig vid rent gräsbaserat foder. Det finns få studier på vilka fodermedel som annars kan passa dem, även om erfarenhetet från fältet gör gällande att ensilage/hösilage med baljväxter, helsäd och klöver kan attrahera dem. Dock är de ju kvistbetare, vilket kräver mycket fibrer under vintern, så de balar man eventuellt ställer ut kan inledningsvis endast fungera som lite godis för dem. Man får ge det tid och ha lite experimentlusta.
(Jonas Malmsten)

 

Varför vandrar älgar?

Svar: Det berättar forskare Wiebke Neumann i denna film.

 

Hur har Jokern och Ärrade damen rört sig tidigare år?

Svar: Det har vi berättat om i två filmer:

 

Hur påverkas älg- och rådjurskött av fästingar? Är det säkert för oss människor att äta? Är det någon tillagningstemperatur som inte får underskridas pga. möjliga bakterier i köttet , eller vidareförd TBE-smitta?

Svar: Hjortdjur kan precis som vi och andra djur bli angripna av fästingar och därmed också bli smittade med olika sjukdomar som fästingarna kan bära på. Men precis som för djuren blir vi inte smittade av att äta något som innehåller fästingburna bakterier eller virus. Det krävs att vi blir bitna av fästingar som har dessa smittämnen i sig och att det hamnar i blodet.

Det finns däremot andra bakterier, virus och parasiter som kan finnas i kött och det är oftast ett resultat av dålig slakthygien. Med vissa undantag förekommer bakterierna då på köttyta eller i färs där bakterierna från ytan malts ned i färsen. De flesta smittämnen dör dock av upphettning till cirka 70 grader.
(Jonas Malmsten)

 

Varför kommer det ingen älg i tv-programmet?

Svar: Det enkla svaret är att det inte börjat vandra ännu. Förra året simma den första älgen över den 28:e april om jag kommer ihåg rätt. Det finns en hel älg i området men de står kvar på sina vinterområden. De märkta älgarna vi följer står också kvar på sina vinterområden. Varför är det senare i år? Troligen en kombination av snöförhållanden, det dåliga vädret fram till i dag och den kraftiga vinden.
(Göran Ericsson)

 

Jag tittade på filmerna om Jokern och Ärrade damen. Vandrar de ensamma tillbaka eller är de fler? Jokern kom ensam i till entrén förra året. Andra kommer flera stycken upp emot 10 eller fler.

Svar: En del vandrar ensamma, en del vandrar med andra älgar ett tag. De har inget fast resesällskap förutom korna med sina fjolårskalvar, få älgar ska till samma ställe. Att vi ser flera älgar på samma ställe som i Kullberg beror på att många älgar har kommit fram till att det är ett bra ställe att ta sig över. På väg dit, kanske i närheten av Kullberg så sammanstrålar de och vi ser flera älgar tillsammans. När de tagit sig över kan de vandra ett tag tillsammans. Men så stannar en älg till för att den framme, en annan viker av i en delvis annan riktning, en tredje träffar en nyälg som den slår följe med ett tag.
(Göran Ericsson)

 

När växer älgens horn ut?

Svar: Jonas Malmsten svarar på frågan i denna film.

På denna sida hittar du alla frågefilmer vi gör under perioden som Den stora älgvandringen pågår.

 

Går det att avgöra älgens kön på spillningens form?

Svar: Se Göran Ericsson svara på frågan i denna film.

På denna sida hittar du alla frågefilmer vi gör under perioden som Den stora älgvandringen pågår.

 

Jag har en älgtjur som blir 11 år i Maj. Under brunsten i september visade han inga tecken på intresse för korna, samt fejade först i oktober och då bara vänster horn. Det fejade hornet fälldes i mitten på januari, men höger horn sitter kvar. Nu börjar nytt horn växa ut på vänster sida.. Så min fråga är.. Kommer nytt horn växa ut på höger sida och trycka av det gamla hornet?

Svar: Tack för en intressant fråga. Det kan röra sig om att han fått en skada eller sjukdom (t ex en tumör) på vänster testikel. Testiklarna och hornen är hormonellt sammankopplade, inte minst vad gäller testosteron, men de är sammankopplade korsvis. Så vänster testikel är kopplat till höger horn, och vice versa. Och fungerar inte vänster testikel, av någon anledning, så blir höger horn drabbat. Och då kan det röra sig om att hornet inte fälls, inte växer, blir abnormt, blir mindre, eller inte fejas. 
(Jonas Malmsten)

 

Jag undrar om älgar sover mycket under ett dygn? När förflyttar de sig oftast - är det under skymning och gryning? Rör de sig på nätterna?

Svar: Älgarna är stilla ganska mycket under ett dygn - då antingen sover de eller idisslar och det sker både dag som natt. Regelbunden idissling är viktigt för deras väl och ve. De rör sig mest, precis som du skriver, under skymning och gryning. För tjurarna sker en påtaglig ökad aktivitet under parningssäsongen i september-oktober, då de inte är stilla lika mycket. De äter dessutom betydligt mindre, eller nästan ingenting under denna period till förmån för att vara ute och söka efter hondjur under brunsten. Längst ner på denna sida finns länkar till rapporter från våra olika älgstudieområden i hela landet och dessa rapporter finns mycket information om älgarnas aktivitetsmönster. Trevlig läsning!
(Jonas Malmsten)

 

Hur bra är älgens luktsinne i jämförelse med exempelvis hund och människa?

Svar: Jonas Malmsten svarar på frågan i denna film.

På denna sida hittar du alla frågefilmer vi gör under perioden som Den stora älgvandringen pågår.

 

Vad är det som gör att Amerikas älgar har större horn än svenska?

Svar: Stora horn i Nordamerika förknippas främst med Alaska och främst delar av västra och nordvästra Kanada. I övriga delar av Nordamerika som ”det egentliga USA (the lower 48 states)" är hornen och djurens storlek lika de som vi har i Sverige och Skandinavien.

Det finns några förklararingar till att hornen är större i delar av västra och nordvästra Kanada. Den viktigaste är tjurarna – och korna - är kroppsligt större, de väger mer och är också större på längden och bredden. Att de är större beror på att det faktiskt är tuffare att leva där. Det krävs att du som älg är stor för att klara den tuffa vintern och jämfört med Sverige  klara ett tuffare klimat med stora skillnader i tillgång på mat, och stora variationer i temperatur och i snödjup. Så på köpet för älgarna får stora horn fram till de är cirka 7-10 år gamla. Vi har faktiskt områden i norr i Sverige där det finns älgar som är nästan lika stora som de finns i Alaska – både vad gäller kroppsstorlek och horn, men de är sällsynta.
(Göran Ericsson)

 

Jag noterar att man på SLUs WRAM-sida kan följa djur och även kan följa vissa vandringsmönster för djur i grannländer. Finns det planer och finansiering att utöka GPS-märkningen av djur i Finland och Norge?

Svar: Det finns motsvarande forskning både i Norge och Finland som utförs av våra kollegor där. I Norge är detta en bra ingång.

Vi har genom åren haft flera gränsöverskridande projekt med våra norska kollegor bland annat projektet Älg i Mittskandia. Just nu pågår ett gränsöverskridande projekt – Grensevilt 2 – som liksom Älg i Mittskandia tittar på hur regional samförvaltning över en riksgräns bäst kan ske.
(Göran Ericsson)

 

Jag hittade bara en GPS-märkt älg i Finland i databasen och den informationen är väldigt gammal.

Svar: I princip visar WRAM bara älgar som ursprungligen är märka i Sverige. Finland har inte märkt lika många djur.
(Göran Ericsson)

 

Kan ni förklara de standardiserade benämningarna ni väljer att använda på sidan WRAM? Vad betyder t.ex. HA F 7351 (6840) eller HK M 9945 (9929)?

Svar: Bokstäverna före är kod för var älgen ursprungligen är märkt.

  • HA=Hapararande, HK= Haparanda Kalix.
  • F=hondjur (female), M=handjur (male)
  • (XXXX) tidigare halsbandnummer
    (Göran Ericsson)

 

Är det vanligt att älgkor i Sverige doftmarkerar träd? Det verkar ha observerats i Nordamerika.

Svar: Det vi vet, och det som också tas upp i artikeln av våra Nordamerikanska kollegor är att under brunsten gnuggar både kor och tjurar sig mot fasta föremål som träd eller i en brunstgrop på marken. Det fortfarande oklart om korna aktivt doftmarkerar eller om de bara för tjurarnas doftmarkeringar vidare, blandat med sin egen lukt.

Det finns teorier om att korna först lägger sig en brunstgrop där en tjurar tidigare markerat genom att urinera för att senare gnugga sig mot ett träd. Så det förekommer nog lika ofta i Sverige, men det är helt klart ett område som inte är välstuderat i Sverige eller norden.
(Göran Ericsson)

 

Hur länge ligger en älgskalle i skogen? Hittade en skalle med intakta horn och undrar hur länge den kan har legat

Svar: Med största sannolikhet har tjuren dött under den gångna hösten – vintern , det vill säga det senaste halvåret. Normalt brukar horn och skallar som ligger fritt i naturen exponerade för UV-ljus, årstidsvariationer som värmeväxlingar, och djurs påverkan brytas ned inom ett år uppskattningsvis. Horn och ben klarar sig bäst och längst i extremklimat som öken eller områden med permafrost eftersom mikroorganismer har inte finns där.  

Arkeologer duktiga ämnet det så jag hänvisar till Riksantikvarieämbetet som har en del bra att läsa i ämnet om du vill fördjupa dig. En källa är boken ”Tidens tand” .
(Göran Ericsson)

 

Imorse när jag gick med mina hundar så såg vi tre stora älgar. De låg i en skogsdunge. Det är nära både hus och en trafikerad väg. Kommer de att förflytta sig eller blir de kvar där?

Svar: Älgarna kommer att flytta sig – men troligen inte så långt bort. Älgarna finns ganska ofta precis där vi bor. De har bättre koll på oss än vi har på dem. Älgar som lever nära hus och vägar blir väldigt vana vid oss, och de tillåter oss ofta att passera nära så länge vi följer vår vanliga väg, stig eller cykelbana.
(Göran Ericsson)

 

Vad har älgen och kronhjorten för likheter?

Svar: Älgen och kronhjorten är båda hjortdjur (Cervidae). Detta innebär att de båda är idisslare och att handjuren är hornbärande och fäller sina horn efter parningssäsongen under midvintern (kronhjort något senare än älg kring feb-april).

Älgen och kronhjorten delar till viss del samma diet. Man kan dela in hjortdjuren i olika ”betargrupper”, där kvalitetsbetarna finns längst till vänster på skalan, och grovbetarna till höger. Älgen är kvalitetsbetare och behöver en varierad diet med ett stort intag av kvistar och skott från vedartade växter men även örter. Kronhjorten hittas i mellangruppen med en dragning åt kvalitetsbetarna, deras intag av gräs och örter är större än hos älgen. Deras foderöverlapp har beräknats till cirka 25 procent och en viktig gemensam nämnare är dvärgbuskar (blåbär, ljung, lingon).

Älgen och kronhjortens brunst äger rum ungefär samtidigt kring september-oktober. Dock så startar kronhjortens brunst lite tidigare, andra halvan av augusti.
(Anna Widén)

 

Varför tappar älgen hornen?

Svar: Älgen tappar hornen efter parningsäsongen när nivåerna av testosteron avtar. Detta bidrar till att den fog som hornet sitter fast i skallbenet med löses upp. Efter parningssäsongen finns det inte behov av testosteron, det könshormon som bidrar till könsdriften och spermieproduktion, eller själva hornen som annars används som statussymbol och vapen under parningssäsongen. Vanligast är att tjurar med stora horn tappar först, och spannet ligger mellan december och mars.
(Jonas Malmsten)

 

Stämmer det att älgar äter enris sent på hösten för att ställa om bakteriefloran inför vinterföda?

Svar: Själva omställningen till en så kallad katabol (nedbrytande / svält) ämnesomsättning sker i takt med att födan i omgivningen förändras. Man kan nästan säga att hela älgen ställer om sig till vinter. Från att ha livnärt sig föda med mycket energi så blir det istället fibrer med lågt näringsinnehåll som gäller. Enris kan vara en fodersort som älgarna väljer under denna period, men det är inte själva betandet av enris som bidrar till omställningen. Älgen, i likhet med alla idisslare, är helt beroende av att olika mikroorganismer (bakterier och andra encelliga organismer) hjälper till att omvandla det som hamnar i våmmen till att blir enerig i form av olika fettsyror som älgen sedan kan ta upp i tarmen.
(Jonas Malmsten)

 

Varför är vissa hjärtan fasta och vissa sladdriga på skjutna älgar?

Svar: Jag hade inte riktigt ett svar på denna fråga utan konsulterade mina kollegor på Livsmedelsverket som inte heller hade något hundraprocentigt svar. Men om man skulle drista sig till en spekulation så är det inte omöjligt att ett sladdrigt hjärta kan härröra från att djuret utsatts för någon typ av stressfaktor under en period strax innan den fällts. Det kan göra att det bildas mjölksyra som påverkar pH-värdet i muskulaturen, vilket i sin tur gör att köttet inte blir lika fast efter döden.
(Jonas Malmsten)

 

Mina jägarkamrater påstår att det enbart är älgkor med kalv som bryter av topparna på tallar. Ensamma älgar skulle alltså beta tall utan att orsaka toppbrott. Är det korrekt?

Svar: Nej, alla älgar kan bryta av topparna – och gör det. Det har jag själv sett. Det är en seglivad myt att det bara är kor med kalvar som gör det. Dock, slutsatsen är inte så tokig eftersom de flesta älgarna vi ser är kor och med kalv – en stor del av populationen i många vinterområden således.
(Göran Ericsson)

 

Är älg ett stort skogsdjur?

Svar: Ja, älgen är vårt största landlevande djur som vi har i Sverige. De lever i skogen men gillar också att vara i öppna landskap om det finns bra med föda och det inte är för varmt där. Så det är vanligt att älgar kommer på ut på våra åkrar och ängar under kväll, natt och morgon särskilt på våren och hösten.
(Göran Ericsson)

 

Hur känner man igen en älg?

Svar: Älgen är vårt största vilda landlevande djur. En vuxen älg kan väga mellan 200 och 700 kg. De är störst i norra Sverige.

För en person som aldrig sett en älg skulle jag säga så här; ” Tänk dig en stor hög, häst med kraftig grå päls, stora öron och långa gråvita ben. Älgen har klövar till skillnad från hästen som har hovar. Tjuren – handjuret – har horn under större delen av året, men tappar dem under vintern. Så möter du i skogen ett djur som liknar det jag beskrivit så är det troligt att det kan vara en älg.
(Göran Ericsson)

 

Lyssnade på Görans föredrag den 20 januari, där nämndes att älgen inte åt på contortatall. Jag har uppmärksammat att den under de sista åren både betat på det gröna/barren på ungtall och dessutom gnagt bark på stammar i ett nygallrat bestånd av contorta. Området är i norra Ångermanland och inte stort så det finns alternativ föda i omgivningen. Finns det förklaringar till detta?

Svar: Det blir lätt förenklingar vid korta föredrag, därav min generalisering om contorta. Vi har genom åren fått några enstaka uppgifter om att älgar betar contorta. Vi har hittills i princip inte fångat upp det i våra inventeringar. Alla gröna barr borde kunna attrahera betning om de är mer näringsrika än sin omgivning.

Vi har fått muntligen uppgifter om att barkflängning kan ske när saven börjar stiga i början på vårvintern. Vi har också sett att om älgen hamnar i ett vinterområde eller i  koncentrationsområde – som de i norra Ångermanland - så väljer älgen även att beta det som den normalt inte verkar gilla.

Min förväntning är att särskilt i vinterkoncentrationsområdena bör vi hitta betade contortatallar men inte lika frekvent som i vanliga tallbestånd. Dessutom är det inte otänkbart att individer av älg är nyfikna och på så sätt kan lära sig att beta contorta om det lönar sig.
(Göran Ericsson)

 

Varför parar sig älgar bara i september och inte i exemplevis maj?

Svar: Älgar parar sig i september för att kalvarna ska födas när det är som mest gynnsamt både för kalven och kon. En parning i slutet av september innebär att kalvarna föds i maj. Då är näringsinnehållet högt i vegetationen och temperaturen rätt både för djur och växter. Kon kan då producera bra med fett mjölk till kalven de första levnadsveckorna. När kalven sedan successivt övergår till att beta själv kan kon satsa på att lägga på sig egna kroppsreserver inför vintern.

Om älgarna parade sig maj skulle kalvarna födas på senhösten/vintern då det dels är ont näringsrik föda och mycket kallare.
(Göran Ericsson)

 

Hur åldersbestämmer man en älg utifrån hornstorlek och förgrening?

Svar: Sambandet mellan hornstorlek och ålder varierar mycket mellan olika områden i Sverige. Generellt är det bästa sambandet mellan ålder och utlägget (bredd) samt mellan ålder och omkretsen på rosenstockarna. Det är ett bra samband mellan ålder och antal taggar upp till cirka 7 års ålder – men det är stora variationer mellan år och områden.

Så, för att kunna åldersbestämma utifrån hornutveckling behöver ni i ett område kolla hur åldern – bestäms från tandsnittning av skjutna tjurar – samvarierar med hornmåtten.

Gör ni det under några år kan ni därefter med hyfsad träffsäkerhet skatta åldern utifrån hornmått.
(Göran Ericsson)

 

Vilka färger kan en älg ha?

Svar: Älgen är oftast mörkt viltfärgad i grunden, och med inslag av svart, grått och brunt. Nyanserna kan variera från ljust grå eller ljust brun till mörkt grå eller brun eller nästan helt svart.

Ofta verkar det som att tjurarna har en mörkare ton än korna. Kalvarna är brunröda vid födseln.

Vita älgar förekommer, inte minst i Sverige, men de är inte albino utan leucistiska. Albinism är en total avsaknad av det mörka färgämnet melanin som färgar hud, slemhinnor, ögon, klövar och annat. Leucism kan innebära att inga pigment alls produceras, eller bara på olika ställen i och på kroppen.

De svenska vita älgarna har därmed inga röda ögon, och hos flera av dem ses mörka toner i klövar och annat. I Nordamerika har man sett fläckiga älgar, och möjligen har detta setts även i Sverige. Det genetiska anlaget för leucism nedärvs men är inte dominant. Därför kan en normalfärgad älgko föda en vit och en normalfärgad kalv. 
(Jonas Malmsten)

 

Vad gör älgarnas puckel på ryggen?

Svar: Vilken intressant fråga! Det är nog inte så många som tänker på vad puckeln egentligen har för funktion och varför den finns där.

Puckeln består till största delen av skelett och det är de främre bröstkotornas och bakre halskotornas relativt höga tornutskott. Resten är muskler, senor och ligament kan man säga. Älgens huvud är stort och tungt, och för att kunna bära upp det krävs stora och starka muskler, och det är puckelns muskler som står för denna förmåga. Älgkons och kalvarnas huvud är lättare än tjurens (som dessutom har flera kilo tunga horn ibland), för att de inte behöver bära upp lika mycket vikt. 
(Jonas Malmsten)

 

Har man kartlagt hur älgkor reagerar om kalv/ar skjuts bort? Min upplevelse är att de söker aktivt/rörligt efter kalvarna och därmed ökar risken för trafikolyckor m.m.

Svar: Våra data visar sammantaget att det är en stor variation i hur kor reagerar när kalvarna tas av björn, varg, skjuts eller dör på annat sätt. En del kor, oavsett orsak till att kalven dog, återvänder till den platsen där den senast levde, men inte alla. Vi har inte sett att det ökar risken för trafikolyckor för älgpopulationen som helhet. Jag tar med mig frågan till vår forskargrupp för att se om vi kan testa din fråga med fördjupade analyser. Stort tack för en intressant och viktig fråga.
(Göran Ericsson)

 

Hur länge har älgkon mjölk kvar i juvret efter att kalven skjutits?

Svar: Älgkon sinar på några veckor, upp till ett par månader. Älgkon producerar som mest mjölk under kalvens första och andra månad i livet - upp till 10 kg om dagen. Därefter avtar produktionen ganska fort i takt med att kalven eller kalvarna börjar äta mer och mer grönmassa. När jakten väl kommer är produktionen väldigt låg. En fråga som vi får ofta är om kon kan drabbas av juverinflammation när kalven eller kalvarna fälls i samband med jakt, men det är något som aldrig påvisats.
(Jonas Malmsten)

 

Jag bor i mellansverige (strax norr om Dalälven) och har vid ett par tillfällen i oktober sett stora ansamlingar av vuxna älgar på åkrarna. Mellan 8 till max 17 stycken. Varför går älgar ihop i flock denna tid på året? Är det rovdjur i omgivande skogarna då eller?

Svar: Det brukar finnas två troliga förklaringar som antingen enskilt eller tillsammans förklarar varför många älgar är på en åker i oktober. En åker med gräs eller gröda erbjuder i vissa bättre bete än vad den omgivande skogen gör. Åkern drar till sig älgar från omgivningen. Under slutet av september till mitten oktober är då de flesta älgar parar sig. En öppen yta som en åker dra till sig flera älgar, särskilt om det finns en eller flera älgkor som är i eller nära brunsten. Förklaringen med rovdjur i närheten är mindre sannolik.
(Göran Ericsson)

 

En fråga när det gäller älgkalv under brunsten. Hur stor skillnad är det på slaktvikten före brunsten och efter brunsten? När slutar de växa som mest? Får kalvarna lika mycket mjölk under brunsten?

Svar: En älgkalv diar mest den första levnadsmånaden. Redan från det att den är några dagar gammal börjar den beta och lära sig av kon. Redan i augusti har diandet spelat ut sin roll för kalven. Under hösten lever de i princip uteslutande på att beta som vilken vuxen älg som helst. En älgkalv växer och lägger på sig vikt fram till mitten av november.
(Göran Ericsson)

 

Vilka färger och mönster ska man ha på sin klädsel för att bli så svårupptäckt som möjligt för älg och annat klövvilt? I samband med jakt vill man ju dock ur säkerhetsynpunkt vara så lätt att upptäcka som möjligt för det mänskliga ögat. Är valet av klädsel en modefråga eller kan man göra ett optimalt val, det vill säga svårupptäckt för viltet men lättupptäckt för människor?

Svar: Jaktkläder är mycket en modefråga. Älgar och andra klövvilt är bra på att upptäcka kontraster och reflektioner – förutom ljudet av prasslande kläder. Så är kläderna mönstrade ska det inte vara för stora kontraster mellan partierna. Vissa tester har visat att olika kombinationer av rött och orange verkar vara bättre än olika gröna kombinationer. Älgens syn anses inte vara jättebra - de förlitar sig mer på lukt- och hörselsinnena. Och de är inte färgblinda, men uppfattar färger på ett annat sätt än vad vi människor gör. 
(Göran Ericsson, Jonas Malmsten)

 

Händer det att vuxna älgar allvarligt skadar älgkalvar, ex med spark över ryggen?

Svar: Vi har inga dokumenterade fall, men det kan självfallet inte uteslutas helt. Det är tänkbart att det kan ske  i samband med brunst och parning om en kalv är nära en ko som en tjur uppvaktar. Älgkorna kan vara våldsamma under frånstötningen av fjolårskalvarna så att de kan skadas. Vi har också observerat att framför allt äldre kor kan sparka mot andra älgar som kommer för nära.
(Göran Ericsson)

 

Hur kan en älg får barn?

Svar: Älgens ungar kallas för kalvar, och de blir till på samma sätt som våra barn. Älgtjuren parar sig med älgkon (eller kvigan) på hösten och på våren cirka åtta månader senare föds en eller två kalvar. I sällsynta fall föds tre kalvar, men det är sällan alla tre överlever sommaren. 
(Jonas Malmsten)

 

Silhuett av en älgtjur.

Foto: Per-Arne Emanuelsson

I vilken utsträckning vandrar ungtjurar i väg från sina uppväxtområden för att undvika inavel? Och hur påverkas utvandringen om de kapitala tjurar skjuts? Är en kapital tjur alltid invandrad till sitt "hemområde"?

Svar: Unga tjurar utvandrar ganska ofta, men kan ibland återkomma till sitt ungefärliga uppväxtområde. Flera av de tjurar vi följt från det att de stöts bort av korna när de är ett år uppvisar ett ibland nomadiskt beteende. När tjurar senare blir äldre verkar det som om tjurarna alltid återkommer till det område där de parar sig med korna, ett brunstområde med en eller flera kor, men att resten av året kan de fortsatt vara nästan nomadiska.

Så för en kapital tjur är brunstområdet det mest återkommande och är en del av hemområdet. Om en kapital tjur skjuts före brunsten så ökar sannolikheten att yngre tjurar kan para sig med korna.  Om det är många kapitala tjurar i ett område så ”studsar” unga tjurar mellan olika brunstområden eller är som en satellit till de stora tjurarna. Om en ung tjur utvandrar från uppväxtområdet sker det under våren och sommaren så vi tror inte att det har en koppling till om det finns kapitala tjurar i området.
(Göran Ericsson)

 

Älg.

Foto: Marléne Lindberg

En älgkalv som måste ha korsat en trafikerad väg från skogen upp i ett bostadsområde och traskat runt lite på området ett tag. Bör man kontakta någon så att den får hjälp därifrån eller bör man låta den vara så den förhoppningsvis ”hittar hem” igen?

Svar: Det verkar vara en liten älgtjur som är 1,5 till 2,5 år. I slutet av september till början av oktober parar sig älgarna. Då är det vanligt att älgtjurar ibland dyker upp på lite olika ställen då de är på jakt efter kor som redo för parning och brunstar. Den hittar ut igen oftast.
(Göran Ericsson)

 

Hört av min make som jagar i Västerbotten att dom har varit nära skjuta älgtjurar i tron det varit en kviga då det varit tjurförbud pga att tjurar haft helt outvecklade horn, bara små ”knoppar”det är inga gamla älgar. Är det vanligt?

Svar: Det är ganska vanligt att unga tjurar har dåligt utvecklade horn vilket gör att de kan tas för att vara ett hondjur.
(Göran Ericsson)

 

Vi har haft en älgko med två årskalvar i vår närhet hela sommaren. Sedan i går tycks kalvarna vara ensamma. Verkar lite nyfikna, vilsna och osäkra. Mamman troligen skjuten. Är det lagligt? De här kalvarna är ju helt beroende av mamman för att klara vintern.

Svar: Att vi ser ensamma kalvar under hösten beror ofta på några olika anledningar.

  • Kon är i närheten men när vi ser kalvarna ser vi inte kon. Under brunsten i samband med parning händer det ibland kon och kalvarna splittras.
  • Kon och kalvarna har skilts åt under jakt då kanske en älghund följt kon men kalvarna kvar.
  • Kon är förolyckad, den vanligaste orsaken här är trafiken.
  • Kon skjuts under ordinarie jakt. I norra Sverige börjar jakten första måndagen i september, i södra Sverige andra måndagen i oktober. Det är inte olagligt att skjuta en älgko, men jaktetiskt är en stark rekommendation etablerad att kalvarna skjuts före kon. I många delar av landet har jakt frivilliga överenskommelser som går ut på att spara korna så att de kan få nya kalvar.  

Redan under 1960-talet studerade bl a Gunnar Markgren vad som händer kalvarna om de förlorar kon. I september har kalvarna i princip slutat dia, redan de första levnadsdagarna i maj-juni börjar de beta. I september är de helt beroende av bra bete. Forskningen visar att kalvar som förlorar kon under hösten överlever, men i vissa fall med något lägre viktutveckling. Vi har i flera fall sett att kalvar som förlorar kon accepteras av tjurar - och i vissa fall av kor som redan har kalvar – som de sedan går med hela vintern.
(Göran Ericsson)

 

Finns det vetenskapliga belägg för att restriktioner kring avskjutning på "stora" tjurar, tex. fler taggar än 10, skulle förstärka genetiken hos älgen, minska antalet kalvlösa kossor och höja medelvikten på kalvarna?

Svar: Det naturliga urvalet och tidigare hård jakt på älgen har gjort att den genetiska variation är låg hos älgarna i Sverige. Oavsett ålder har ju en älgtjur samma genetiska uppsättning.

Äldre tjurar kan vara aktiva under längre tid under brunsten och kan också konkurrera med andra tjurar om parningar. Svenska och norska studier sammantaget hittar en mycket svag effekt på kornas reproduktion och kalvvikter som en funktion av tjurarnas ålder. Svenska studier från 1990-talet visade att när det var endast cirka 16 procent tjurar i en västsvensk population så var det fler kor som betäcktes senare på hösten eftersom det kan ha varit för få tjurar i populationen.
(Göran Ericsson)

 

Älgkalv i trädgård.

Foto: Mikael Malmkvist

Jag har en älgkalv inpå husknuten. Den ropar på mamma men får inget svar. Kommer den klara sig? Jag ger den äpple, den är jättefin.

Svar: Den kommer att klara sig. Fin bild på en fin älgkalv! Det är möjligt att kon är i närheten men att du inte ser den. Men den kan också vara ensam.

  • Att vi ser ensamma kalvar under hösten beror ofta på några olika anledningar.
  • Kon är i närheten men när vi ser kalvarna ser vi inte kon. Under brunsten i samband med parning händer det ibland kon och kalvarna splittras.
  • Kon och kalvarna har skilts åt under jakt då kanske en älghund följt kon men kalvarna kvar.
  • Kon är förolyckad, den vanligaste orsaken här är trafiken.

Kon skjuts under ordinarie jakt. I norra Sverige börjar jakten första måndagen i september, i södra Sverige andra måndagen i oktober. Det är inte olagligt att skjuta en älgko, men jaktetiskt är en stark rekommendation etablerad att kalvarna skjuts före kon. I många delar av landet har jakt frivilliga överenskommelser som går ut på att spara korna så att de kan få nya kalvar.

Redan under 1960-talet studerade bl a Gunnar Markgren vad som händer med kalvarna om de förlorar kon. I september har kalvarna i princip slutat dia, redan de första levnadsdagarna i maj-juni börjar de beta. I september är de helt beroende av bra bete. Forskningen visar att kalvar som förlorar kon under hösten överlever, men i vissa fall med något lägre viktutveckling. Vi har i flera fall sett att kalvar som förlorar kon accepteras av tjurar - och i vissa fall av kor som redan har kalvar – som de sedan går med hela vintern.
(Göran Ericsson)

 

Vid avskjutningsregler för tjurar sparas ofta exempelvis 4-8 taggar. Jag har istället föreslagit att man sparar tjur över 6 taggar. Kan sänkas till över 4 taggar om det finns för lite tjur. Man får då bara en gräns att bedöma vid jakten. Liten tjur skjutbar stor tjur fredad. När man får för många stora tjurar kan ett antal avskjutas. Eller är det bättre att bara bestämma antal tjurar som ska skjutas utan taggräkning? Vid vilken ålder avtar en tjurs produktionsförmåga och vilket taggantal har den då? Tacksam för synpunkter.

Svar: Om målet är fler större tjurar i population är bäst att skjuta relativt sett fler äldre tjurar – dvs fokus på slutet av åldersfördelningen hos tjurarna. Det finns ett ganska bra samband mellan ålder och horn/antal taggar. Sparar vi exempelvis 4-6 får först en bra effekt – fler stora tjurar syns i skogen. Men efter par år syns snabbt ganska få tjurar. Varför, jo en taggbegränsning i mitt i ålderfördelnigen gör att jakttrycket än mer flyttas över på unga tjurar och färre älgar kommer i in den fredade kategorin, och därmed ännu färre älgar med i ditt exempel fler än sex taggar blir skjutbara. En älgs maximala taggar är runt 7-9 års ålder, därefter blir taggarna färre – men hornens utlägg (bredd) ökar liksom rosenstockarnas omkrets.
(Göran Ericsson)

 

I hurdan miljö bor älgen?

Svar: Älgar kan anpassa sig egentligen alla miljöer som finns i Sverige. Den gillar bäst skog med bra skydd och föda i form av bärris, lövträd och tall. Öppna landskap är ok om det inte är för varmt och att det finns möjlighet till skugga.
(Göran Ericsson)

 

Kan älgar springa åvanpå vatten? Såg en video på en älg som verkade göra det och vill veta om den var fejk eller om det faktiskt går.

Svar: Nej, älgar kan inte springa på vatten – jag kollade in videon och det ser ut som att det är mycket grunt. Älgarna är bra att ta sig fram snabbt på lösa och mjuka underlag. De har klövar som särskilt anpassade till det.
(Göran Ericsson)

 

Hur många kor brukar en tjur hinna betäcka under ett år?

Svar: Tack för din fråga - den kommer ofta upp i älgförvaltningssammanhang. Det man vet om älgtjurar är att de inte verkar ha den fysiska förmågan att betäcka flera hondjur under kort tid. De har förhållandevis små testiklar i jämförelse med till exempel dovhjort och kronhjort.

Men parningsäsongen (liksom kalvningsäsongen) hos älg är relativt lång - ofta över en månad vilket gör att en tjur kan idka något som heter "sekventiell polygyni". Det innebär som det låter - de kan para sig med flera i en sekvens, alltså några stycken under parningsäsongen. Exakt antal går inte att säga. 

Samtidigt är det flera faktorer som måste klaffa för att det ska fungera. Tjuren ska vara i god kondition, och helst stor och tung. Ju tyngre tjuren är desto större testiklar har han. Dessutom är det så att vuxna stora tjurar är mer aktiva under parningssäsongen yngre tjurar. Man säger att de investerar mer i parningen och rör sig över stora områden. Det ska såklart även finnas kor och kvigor i området - dvs stammen bör inte vara för gles.

Och hondjuren ska också vara i bra kondition för att kunna brunsta. Och tjuren ska leta upp hondjuren, uppvakta dem, prova och invänta ståbrunsten, dvs den korta tid som kon låter sig bestigas. Därefter ska tjuren leta upp nästa mottagliga (eller nästan mottagliga) hondjur. Så det tråkiga svaret lyder att det beror på, men det är inte så väldans många som hinns med innan brunsten är över. 
(Jonas Malmsten)

 

Om det finns vita prickar på älghjärta vad kan det röra sig om?

Svar: Det beror lite på hur de ser ut, hur stora de är och vad de eventuellt innehåller. Tänkbart är att det rör sig om parasiter, och då ligger bandmasken Taenia närmast till hands. Den har olika livs-stadier i olika djur och ​i vävnad hos älg bildas cystor som innehåller parasit-larver. Detta kallas cysticerkos. Klövdjur som älgar är mellanvärdar för parasiten som sedan utvecklas till vuxna parasiter i ett hunddjur som ätit infekterad kött eller vävnad från t ex en älg. Det kan vara varg, hund eller räv. En del Taenia-arter är smittsamma för människa, men människor smittas inte av att äta kött med parasitcystor i. 
(Jonas Malmsten)

 

Hur bra är älgens syn uppåt? Jag tänker om den liknar nötkreaturens där synfältet försvinner eller åtminstone kraftigt försvagas redan ett par meter upp i luften.

Svar: Man har inte utforskat älgens syn lika mycket som våra tamdjur, men ögonens anatomi dem emellan är ganska lika. Älgarnas och nötkreaturens pupiller är liggande och då blir deras synfält uppåt begränsat. I sidled är synen däremot betydligt känsligare för att upptäcka fara. De är ju båda bytesdjur och behöver ha koll på vad som sker runtomkring - synfältet är cirka 300 grader, och en enkel vridning på huvudet gör att de ganska enkelt kan se hela vägen runt. Men som du antyder så har de svårt att se uppåt - de behöver då lyfta huvudet och "peka" på mot det de behöver se.

(Jonas Malmsten)

 

Hur många procent kan man räkna bort när man flått älgen?

Svar: Den bästa undersökningen som gjorts är från 1996 då 247 älgar från fem olika studieområden vägdes före de togs ur och flåddes, och därefter vägdes när de vara flådda och urtagna.  För en vuxen ko (adult) var slaktvikten 49.4% av levandevikten, för en tjur 51.1%. För både fjolingar och kalvar var slaktvikten en något lägre andel av levandevikten än för vuxna älgar; 45.6% för kalvarna och 49.0. Så mycket siffor men jag rekommenderar följande tumregel

  • Kalvar 45% av levandevikt = slaktvikt
  • Fjolingar 49% av levandevikt = slaktvikt
  • Vuxna älgar 50% av levandevikt = slaktvikt

(Göran Ericsson)

 

Jag har vid några tillfällen varit nära att köra på älg i Östergötland och undrar om älgar som överlever trafikolyckor lär sig att vara försiktiga vid en väg och om deras kalvar fostras av föräldern att se upp? Går det att säga att ju mer trafikintensiva våra vägar blir, desto mer försiktiga blir älgarna på sikt med följd att färre älgar blir påkörda?

Svar: Korta svaret på din fråga är ja – älgar kan lära sig att bli mer trafikvana med tiden. Vi har tidigare med våra norska kollegor diskuterat frågan genom åren. Så här är vårt resonemang; Grunden är att alla djur som lever flera år kan lära sig av tidigare erfarenheter som de själv gjort. Ju starkare upplevelse, desto större sannolikhet för minne och därmed lärande. Det gör exempelvis att en älgko som lever flera år nära en vägmiljö till viss del kan lära sig att vägen är farlig -  men kons årskalv eller fjolårskalv som inte har tidigare erfarenhet av väg och trafik kan löpa större risker att köras på.

Självklart så körs även äldre älgar på ibland eftersom faktorer som väder, vind, snö, dimma, ljud och bilarnas hastighet varierar. Det finns några perioder som är extra farliga, tidigare erfarenhet eller inte. Nu under mitten av september till mitten av oktober parar sig de flesta älgar. Älgtjurarna är då extra aktiva i sitt sökande av kor som är mottagliga för parning. Då spelar inte tidigare erfarenhet roll. De rör sig också dygnet runt i alla miljöer.

Ytterligare en period som är farlig är när gryning och skymning sammanfaller med när vi och våra fordon är aktiva på vägen. Under vintern och när det är snö är också älgarna mindre benägna att flytta på sig när de väl kommit upp på vägbanan.
(Göran Ericsson)

 

Hur exakt kan man beräkna älgtäthet genom inventeringsmetoden älgobs?

Svar: Beräkningen blir väldigt osäker om man enbart baserar den på älgobs eftersom den inte ger något underlag om dödligheten. Komplettering med avskjutningsdata gör stor skillnad och tillsammans med dessa kan man göra beräkningar som ger 10-20 procents osäkerhet (beroende på hur stort område/hur många mantimmar som finns att tillgå). För att göra en tillförlitlig beräkning behöver jaktområdet vara över 10 000 hektar och minst 3000-5000 mantimmar.
(Kjell Leonardsson)

 

Vilken påverkan har det om man till exempel INTE väljer att skjuta en viss älg förslagsvis ko och kalv?

Svar: Resultatet påverkas inte nämnvärt om jägarna gör samma avvägande varje år. Om jägarens beslutsregler ändras mellan år kan det ge en viss påverkan på resultatet i beräkningen. Men populationsmodellen korrigerar för en stor del av dessa avvikande jägarbeteenden genom att älgar som inte skjuts fortsätter att observeras (förutsatt att jägarna rapporterar älgar de sett men valt att inte skjuta).
(Kjell Leonardsson)

 

Varför vill man framhäva älg-obs före spillningsinventering vad som gäller bestämmandet av älgtäthet inom ett område?

Svar: Älgobs har valts som basmetod eftersom den kräver väldigt liten extra arbetsinsats jämfört med spillningsinventering samtidigt som älgobs ger information om såväl relativ täthet, köns- och åldersfördelning, vilket inte spillningsinventeringen ger. 

Spillningsinventeringen ger ett index som ger svar på hur populationen förändras, precis som älgobs. För att översätta spillningsinventeringen till älgtäthet behövs kalibrering med faktiskt uppmätta tätheter med någon annan metod, till exempel flyginventering. Data från älgobs kan tillsammans med data från avskjutning användas i en kombinerad populationsmodell och statistisk modell för att beräkna älgtätheten. Den metoden har visat sig ge jämförbara resultat med flyginventeringar och kommer hädanefter att användas av länsstyrelserna för att förse älgförvaltningsgrupperna med beräknade älgtätheter.

Spillningsinventering är dock, och kommer även framöver att vara, ett värdefullt komplement till beräkningsmodellen när det gäller älgarnas rumsliga fördelning (vinterbeståndet) inom såväl stora som små områden (<10-20 000 ha).
(Kjell Leonardsson)

 

Vi i Skogsgårdens åk 1 på Tranängskolan undrar varför älgar tappar sina horn? Vi vet att de tappar dem, när och hur det går till , men varför?

Svar: Vilken intressant och bra fråga! När parningssäsongen över i slutet av oktober och början av november så har älgen ingen användning för sina horn längre. De är ju tunga att bära och kan egentligen tänkas vara en rejäl belastning för tjuren förutom just under parningen där de används som statussymbol och i värsta fall vapen. 

De allt mörkare dagarna och det kallare vädret påverkar älgen på ​olika sätt och nivåerna av olika ämnen (hormoner) i kroppen går ner. Minskningen skickar olika signaler till kroppen och för hornen så kickar det igång så kallade benätar-celler (osteoklaster). Man ska komma ihåg att älgens horn består av i princip samma ämnen som skelett - det är liksom en förlängning av skallen! Benätar-cellerna börja lösa upp fogen mellan skalle och horn, vilket gör att hornet till slut lossnar. En liten blödning uppstår, men läker fort. Sedan täcks ytan med hudceller och ganska så omgående så börjar faktiskt nästa uppsättning horn byggas. 
(Jonas Malmsten)

 

Vad äter älgar?

Svar: Robert Spitzer har i sin avhandling undersökt vad älg, rådjur, kronhjort och dovhjort äter under året i olika typer av landskap i Sverige och Europa, och hur hjortarterna påverkar varandra genom sina foderval. För att få reda på vad de ätit har han DNA-analyserat spillning från tusentals hjortdjur. Resultaten visar att bärris, som blåbär och lingon, utgjorde en stor andel av födan under hela året för alla hjortarter som undersöktes. Älgdieten innehöll en större andel tall under vinter och vår jämfört med de övriga hjortarterna. Länk till en nyhet om Roberts forskning hittar du här.
(Göran Ericsson)

 

Älg med sår i pälsen. Foto.

Foto: Tommy Johansson

Träffade på denna älgtjur en kväll som jag fotade. När jag kommer hem och laddar in bilderna i datorn så ser jag att han har en ful fläck på bogen. Eftersom han tidigare hade gått tillsammans med tre större pojkar så tänkte jag först att det var någon typ av stångskada men när jag förstorar bilden så ser det inte ut som något sår utan mer som att det bara är ett hårlöst parti. Han verkade frisk i övrigt och rörde sig lätt. Kan det vara någon typ av sjukdom?

Svar: Dessa förändringar i huden hos älgtjurar har rapporterats sedan ett tiotal år och då från i princip hela landet. Det som ses är varierande grad av hudsår som täcker mindre delar eller ibland hela ryggen och bogpartiet. Ibland är såren kraftigt infekterade med bakterier, svamp och parasiter, och inte sällan ses fluglarver äta i det öppna såret vilket torde orsaka ett betydande lidande hos älgen. Det man också sett är att en del individer, med lindrigare förändringar, självläker, men en del tjurar hittas även döda med kraftiga hudsår.
Grundorsaken till detta tvistar de lärde om. Men ett hudsår uppstår ju inte spontant utan det krävs att någonting skadar dess skyddande barriär. Stångskada är en tänkbar orsak, liksom klåda där tjuren kliar sig och då skadar huden. Därefter kan olika komplikationer tillstöta och är man i rötmånaden är det såklart värre. Och det är det man sett genom åren - det flesta rapporter kommer in under rötmånaden.
Vad som orsakar klådan vet man inte riktigt, men det talas om värme och fukt vilket gör att huden blir fuktig och irriterad och då kan dra till sig flugor som lägger ägg vilka utvecklas till larver. Hjortlusflugan (älgfluga, älglus) har också förekommit i diskussionerna. Men som sagt, en del självläker och en del blir riktigt sjuka och en del behöver avlivas av djurskyddsskäl.
Länk till information från SVA.
(Jonas Malmsten)
 

Brukar älgar känna markvittring av t.ex. en människa eller annat rovdjur som passerat och i så fall hur länge? Hur påverkar regn eller snö, markens beskaffenhet (myrmark, stenig terräng etc.), temperatur osv.? På hur stort håll har man observerat att älgar kan känna doften av varandra och andra djur?

Svar: Mycket aktuell fråga, särskilt nu på hösten när många rapporter brukar komma om närgångna älgar. Jag kan inte ge dig ett exakt svar i tid och meter. Låt mig utveckla det. Hur länge markvittringen finns kvar är precis som du indikerar beroende på en mängd faktorer. En torr och varm dag med sol försvinner den snabbt från öppna ytor, men är kvar längre i skuggiga partier med högre luftfuktighet. Data från andra arter indikerar att älgarna i bästa fall kan plocka upp en lukt på över 10 kilometer. Observationer från öar stödjer det, älgar finns på öar som de inte ser när de simmar dit utan mest troligt är att det lukten som gör att de navigerar i rätt riktning.
Det finns en omfattande forskning om lukt och rädsla hos bytesdjur som älgen och hur bytesdjuren reagerar på lukter. Första gången en ny lukt eller doftämne exponeras till en älg eller annat djur så kan de reagera kraftigt, men händer inte mer när de träffar på den nya lukten så vänjer de sig snabbt att det inte är något farligt förknippat ned doften. Samma sak med lukten från människa och rovdjur. Finns det normalt människor eller rovdjur i en älgs miljö, ja då är älgen ganska van och brukar inte reagera så kraftigt.
Lukt är bara ett sinne för älgen, tillsammans med information från övriga sinnen avgör den om faran är allvarlig eller inte. Det är därför till exempel det bara fungerar ett kort tag eller inte alls med att skrämma älgar genom lägga ut urin eller avföring från varg för att få dem att inte korsa en väg.
(Göran Ericsson)

 

Älgtjur med olika många taggar på hornens vänstra och höra sida. Foto.

Foto: Lars Söderback

En sen kväll i augusti mötte jag en älgtjur med tre taggar på högra hornet och sex taggar på det vänstra. Vad beror det på? Jag har sett många älgar med en tagg olika... Är älgen vänstervriden? 

Svar: Älgens hornutveckling styrs av födotillgång/kvalitet året den föds, sin kroppsstorlek och ålder – och födotillgång/kvalitet just det år som hornen ska växa, därefter kommer genetiken på en femteplats för de flesta. En älgtjur som föds ett bra foderår, blir stor i kroppen och får oftare ganska lika horn på vänster och höger sida. Stora älgar har mer resurser att satsa på hornutveckling.
Att älgar får olika antal taggar på höger och vänster sida kallas asymmetri. Forskningen, framför allt från Nordamerika, visar att stora älgar är mindre asymmetriska än mindre älgar. Forskning visar att det oftare är flera taggar på vänster sida - men varför älgar normalt är lite mer vänster än höger vet vi inte!
Självklart kan genetiken också vara en förklaringsfaktor för enskilda älgar liksom att de tidigt i hornutvecklingen skadat hornanlagen på ena sidan.
(Göran Ericsson)

 

Vad kallas älgens läte?

Svar: Älgen har inte bara ett läte, utan flera. Vad lätet kallas beror lite på vem och när det används. För kontakt, varning eller rädsla – olika situationer avgör vilket typ av läte.

Ett vanligt läte är att kon fnyser ordentligt för att varna, när älgar betar gnyr de för att hålla kontakten ko-kalv, och under parningssäsongen i september förekommer helt andra typer av ljud för att meddela omgivningen. Framför allt kalvarna har ett kontaktläte som är ett mer ångestfylld gnyende vid stress eller oro. På engelska pratar de ofta om att älgens ljud kallas "grunt". Vår slutsats är att det svenska språket är rikare än så; en älg har flera ljud!
(Jonas Malmsten)

 

Vi såg en fjolårskalv som sprang i trav i en mindre cirkel cirka sex meter i diameter. Den bytte cirkel efter ett tag. Är detta ett vanligt beteende och varför gjorde den så?

Svar: En kalv som är desorienterad är sannolikt sjuk av någon anledning. En påverkan på det centrala nervsystemet (förutsatt att synen är intakt) kan bero på flera olika sjukdomar - både bristsjukdomar, infektionssjukdomar (bakterier, virus, parasiter, svamp mm), organssjukdomar (ex. cancer), eller traumatiska sjukdomar (fallskador, sparkar, trafikolyckor mm).

Symptomen du beskriver rimmar dock med infektion med hjärnhinnemask. Det är en liten mask som kan smitta älg och ren, och smittar älgarna via intag av foder som blivit kontaminerade med masklarver. Dessa masklarver har utsöndras av en viss typ av liten snäcka, och denna snäcka är en viktig del av parasitens livscykel. Masken letar sig normalt fram till muskelhinnorna i bogarna på djuren, och detta är ganska vanligt i landet. Men ibland hamnar masken fel, och letar sig in i hjärnhinnorna i stället, orsakar en inflammation och älgen kan bli vinglig, snurrig, desorienterad och ja, lite knäpp. Älgar med dessa symptom återhämtar sig aldrig.
(Jonas Malmsten)

 

Hur bra ser älgar vita färger? Tänkte om man t.ex. har en ryggsäck som är av färgen realtree snow white?

Svar: Vi har tidigare besvarat en liknande fråga om älgars färgseende. Det som saknas i det svaret är att älgar har ett bra kontrast- och konturseende. Så allt nytt i miljön som avviker (kraftigt) eller reflekterar uppfattas först som störande och kan skrämma älgar. Är det fasta installationer så vänjer sig älgar och andra vilda djur efter ett tag. Så vitt är bra på vintern och när det är sämre ljusförhållanden som inte reflekterar lika bra.
(Göran Ericsson)

 

Vid vilken ålder står ko respektive tjur i sin fulla prakt, alltså att de är som störst, i södra Sverige ?

Svar: Jag har tittat på våra data från tidigare projekt och insamlingar. Det ger att korna är som störst och får flest kalvar när de är ca 6 till 10 år gamla. Efter 10års ålder föder de oftast en kalv. Tjurarna är som störst runt 5 till 7 års ålder. Då är ofta antalet taggar på hornkronan som störst. Äldre tjurar får färre taggar men större bredd (utlägg) på sina horn.
(Göran Ericsson)

 

Vad anser ni är den största anledningen till att vi har så mycket sämre tjurar hornmässigt i södra Sverige än i Norra Sverige generellt? Ålder, genetik, födotillgång etc.?
Kan de stora tjurarnas påverkan på kalvvikt kan vara betydande, då man sett på filmer och läst i litteratur om att korna "flockas " runt en stor skoveltjur under brunst, medan de små tjurarna avvisas ganska bryskt av kon. Är detta något det finns forskningsunderlag på, eller något ni kan bekräfta eller dementera av egna erfarenheter ?

Svar: Hornutvecklingen är kopplat till ålder, kroppsstorlek och födotillgång – det senare påverkas av väder och konkurrens från andra arter. I södra Sverige behöver älgarna inte bli lika stora som i norr. I norr är vegetationssäsongen kortare och vintern längre. Då gynnas stora djur som kan lagra mycket energi och som också kan bättre hantera påverkan av kyla och snö.

Genetiken är av mindre betydelse för hornens variation mellan norr och söder; selektionen har redan varit så hård på egenskapen horn. En tjurkalv som föds ett bra födoår – en lagom kall och småregnig försommar med långsam vegetationsutveckling – växer bra och blir relativt stor i kroppen. Föds den ett dåligt foderår så blir den liten. Så bra start i livet, då blir tjuren större och får också mer resurser över till att satsa på större horn.

Vad gäller antal taggar står tjuren på topp runt 7 års ålder, därefter så minskar normalt antalet taggar. Men intressant nog så fortsätter bredden (hornens utlägg) att öka några år till. Norska forskare under ledning av Erling J Solberg har tittat på effekterna av tjurar på kalvvikter, den finns men är i sammanhanget liten. Så inte betydande.
(Göran Ericsson)

Finns det någon statistisk data på naturlig död för älg i södra Sverige. Skiljer det sig i så fall mellan könen ? Finns det någon genomsnittlig statistik för hur stor andel av kalvarna som är tjurkalvar?

Svar: För att få grepp om den naturliga dödligheten krävs att vi studerar ett urval av alla älgar med fokus på dödsorsaker. Det har flera forskningsprojekt gjort med ett stort antal märkta - men inte i större omfattning de senaste åren i södra Sverige.

De data som finns visar att jakt och trafik är de två helt dominerade dödsorsakerna, långt över 90% för tjurar och över 80% av kor- Tidigare forskning visade att kor ganska ofta blev gamla och dog av ålder; slitna tänder var ofta den viktigaste orsaken, därav den lägre siffran för kor.

Vår forskning bland annat i SydÄlg och inom " Inte bara älg" har visat att det händer att tjurar också stångas ihjäl av andra tjurar under parningstiden (brunsten). Övriga dödsorsaker är marginella för vuxna tjurar.

Älgar är generellt friska vilda djur. En stor del kalvarna dör under sommaren vissa år om det är ett dåligt födoår – varm försommar och nederbördsfattigigt ; extremvärden från Öland pekar på att upp till 80% av kalvarna kan dö en dålig älgsommar.

Våra andra studier pekar på att ca 5 till 40 procent av kalvarna som föds i maj/juni dör under sommaren i rovdjursfria områden. Återigen, sommarvädret driver variationen. Andelen tjurkalvar av det skjutna material sjönk under perioden 1960-1990 i hela norden. Just nu arbetar kollegor till oss med undersöka vad som hänt sedan dess.

(Göran Ericsson)

 

Hur viktig är älgkons vikt för att vara "produktiv", komma i brunst i rätt tid etc?

Svar: För ung kviga gäller det att bli stor så att det finns reserver över till att ovulera/släppa ett ägg så att det kan befruktas. Då finns det tillräckligt med kroppsreserver över till komma i brunst i rätt. Kvigor som växer långsamt eller som lever i norra Sverige kanske först får sin första kalv som fyra- eller femåring. Två saker kan antingen samspela positivt eller negativt – sommarens väder och om kon fött upp en kalv under sommaren som diat. Bra sommarväder med sol och lite nederbörd kan göra att kon kommer i brunst senare på hösten.

En nitlott för en ko en varm sommar kan vara att få tvillingkalvar, är de dessutom tjurkalvar som ska dias kan det innebära att kon inte får några resurser över just det året till att ovulera under brunst. Då kommer kon nästa år att inte ha några kalvar – men däremot så är det inga kalvar som drar resursen den sommaren så lär hon med säkert brunsta relativt tidigt i september.
(Göran Ericsson)

 Två älgar med röda bölder på benen. Foto.

Foto: Linda Granér

Jag gillar att fotografera vilda djur och har sett flera älgar den senaste tiden med röda knölar bak på benen. Hos samtliga älgar har knölarna endast suttit på bakbenen. Undrar vad det är för något? Ser ju inte trevligt ut.

Svar: Vilken fin bild! Detta verkar vara ett återkommande fenomen, så här skrev jag om det i Svensk jakt i september 2019:

Detta är ett fenomen som är relativt välkänt hos älg i Kanadas västra delar och i Alaska, och där såren orsakas av en fluga, kallad älgfluga (moose fly, Hematobosca alcis), vilken är släkt med vanliga hus- och stallflugor. I Sverige är detta fenomen relativt ovanligt, men just i år verkar det som att såriga bakben även förekommer i de norra delarna av landet.

Hos svenska älgar kan det röra sig om bett från den blodsugande stall- eller stickflugan (Stomoxys calcitrans), som förekommer i hela landet men är vanligare bland lantbrukets djur, och kan orsaka stor irritation för nötkreatur och häst. I USA har man räknat fram att dessa flugor orsakar förluster för lantbruksnäringen på nästan 20 miljarder kronor, då drabbade djur ibland tappar i vikt och går ner i mjölkproduktion.

Flugorna föredrar att bita och suga blod från bakbenens nedre delar vilket sannolikt är irriterande även för älgar. Förekomsten av flugor tros vara beroende av nederbörd och temperatur, där riklig nederbörd skapar goda förutsättningar för att flugorna skall föröka sig och överleva, vilket kan vara fallet i landet i år. Larverna kan trivas i allt från dynghögar till förmultnande växtmaterial.

Hos älgar i Nordamerika har man sett att såren på benen läker av efter sommaren och att få eller inga älgar verkar lida av det under senhösten och vintern. För svenska älgar vet man väldigt lite om detta fenomen, eller i vilken utsträckning såren påverkar älgen negativt inför vintern och kommande år.

Ser man sår på fällda älgars bakben och samtidigt även att älgen för övrigt verkar påverkad i hull och med förändringar på inre organ så bör man kontakta Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA i Uppsala för att skicka in prover.
(Jonas Malmsten)

 

Byter älgar päls? Alltså tappar de hår på sommaren?
Vi har sett en mindre älg, troligen en fjoling med tussar i pälsen samt mindre hår på delar av sidan.

Svar: Älgar byter päls en gång per år, och det sker under senvår och försommar. Vinterpälsen lossnar ofta i sjok, och under den perioden kan älgarna se riktigt luggslitna ut. I juli bör de vara klara med bytet till sommarpäls. Under hösten växer sedan den betydligt tjockare vinterpälsen ut.
Det förekommer dock att älgar tappar hår av andra orsaker, vilket förefaller ha blivit vanligare på senare år. En teori är att det beror på en ökande mängd angrepp av hjortlusflugor i och med klimatförändringarna. Med ett varmare klimat tvingas älgar dessutom lägga mer energi på att reglera sin temperatur, samtidigt som fodret blir mindre näringsrikt. Därmed kan älgarna vara i sämre energimässig status, vilket möjligen gör dem sämre på att hantera angreppen av lusflugorna. Dessa samband är dock inte klarlagda. Att det förekommer älgar som har hårlösa fläckar eller till och med stora sår efter att ha kliat sig mot träd, eller med hornen i fallet med tjurar, är dock klart.
(Fredrik Widemo)

 

De flesta gräsätare jag har hört talas om lever i större flockar, det gäller både djur i svenska landskap och på savannen; tänk på hästar, kor, hjortar, zebror etc. Men älgar och även rådjur verkar röra sig som solitärer i hög grad. Finns det nån teori om varför?

Svar: Du nuddar vid svaret i din fråga. En huvudsaklig förklaring är dels att savannlandskapet är öppet, dels att födan av bra kvalitet är koncentrerad på vissa områden på savannen – ofta nära vatten. För ett rovdjur blir det ganska förutsägbart var bytesdjuren kommer att vara. Då lönar det sig också för zebror och andra djur att leva i flock som tillsammans står för skydd och säkerhet. I Sverige med mer skog/mindre andel öppna landskap/ är den bra födan mer spridd över stora ytor – särskilt under vår, sommar och tidig höst – då sprider älgar och rådjur också ut sig mer. På vintern kan vi se grupper/flockar/ av både älgar och rådjur eftersom det då är färre områden som både kan erbjuda föda och skydd – så på vintern samlas naturligt flera djur på samma ställen. Lite som på Savannen. I Sverige kan vargarna utnyttja det – men inte björnarna eftersom befinner sig i idet då.
(Göran Ericsson)

 

Älgarna i Norden och Nordamerika ser ganska lika ut. Men kan dom para sig och om så är fallet blir den eventuella avkomman fertil?

Svar: Tack för din intressanta fråga. Den har länge varit ganska hett stoff hos älghägnsägare i landet, som gärna vill ta in gener från den större Alaska-/Yukonälgen. En älg är en älg, oavsett var den befinner sig, men det skiljer två kromosomer mellan den nordamerikanska (70 kromosomer) och de älgar vi har i Europa och Asien (68 kromosomer). Man har aldrig provat att para de, men som sagt - det är en del som vill prova. Skillnaden är inte stor, även om man normalt säger att de inte kan få avkomma, eller fertil sådan. Men forskarkollegor (liksom vi) tror ändå kanske att det skulle gå, i och med att de ändå är så pass lika. Det går ju till exempel att få fertil avkomma från europeisk kronhjort (Cervus elaphus) och elk/waptit (Cervus canadensis), vilket många hjortägare på Nya Zeeland använder sig av i köttproduktion.
(Jonas Malmsten)

 

Finns det någon statistiskt säker korrelation mellan kön på födda kalvar och andel tjur i stammen eller ålder på kor och tjurar?

Svar: Könsfördelningen bland älgkalvar är i princip alltid med en viss övervikt mot tjurkalvar. Orsaken till detta kan ligga inom evolutionens ramar - ett handjur löper i princip alltid en större risk att dö "i förtid" - tjurars förväntade livslängd är betydligt kortare än kors.

Det finns några olika hypoteser som är tänkt ska förklara denna skeva könsfördelning, och man har hos många olika djurarter kunna visa att om det är ont om handjur i den omgivande populationen så föds det fler handjur. Man har också kunnat visa att om ett hondjur är i bra kondition så föds det fler avkomma av hankön. Men att ett djur ska kunna känna av sin omgivning och på ett eller sätt påverka sin kropp att få fram fler han- eller hondjur håller jag för osannolikt. Avkommans kön bestäms ju av könskromosomerna, och faktiskt från hanens spermier. Men man får inte förringa evolutionens påverkan på djur och natur, samt att reproduktionen även kräver en hanlig komponent, som ibland förbises.

En svensk doktorand visade för ca 15 år sedan att älgkor som föder kalvar från en ombrunst oftare föder tjurkalvar. Det är intressant!
(Jonas Malmsten)

 

För ett antal år sedan genomfördes i Tärnafjällen ett slags märkning av älgar där man satte halsband med en sändare så att man kunde följa älgarna i princip i realtid med ett antal timmars fördröjning. Hur gammal kan de älgar vara som man ser i dag och som fortfarande bär sitt halsband?

Svar: Här hittar du slutrapporten för projektet som var 2004 till 2007. Om det fortfarande finns märkta älgar med halsband kvar bör de vara minst 15 år, men mer troligt runt 20 år gamla. Vi har fått frågan från andra i Tärnaområdet och vi försöker luska ut vilken älg de det är som fortfarande syns.
(Göran Ericsson)

 

När det är så mycket problem både i skogsbruket och i trafiken i dag - varför skjuter vi inte av och minskar populationen? Hur ställer sig jägarna till en betydligt mindre älgstam? .....jämför jägarnas syn på minskad vargstam? Skulle få lite fördjupad insyn / kunskap i denna fråga.

Svar: Tanken med dagens decentraliserade älgförvaltning är att antalet älgar ska anpassas lokalt och regionalt till just skador, trafikolyckor och annan predation. I den första rådgivande nivån – ÄFO/Älgförvaltningsområde – arbetar 3 jägare- och 3 markägarerepresentanter fram förslag på avskjutningförslag med mera- > det går senare till den beslutande nivån VFD/Viltförvaltningsdelegation som är en del länsstyrelsen. Är de oense på ÄFO-nivån har markägarna utslagsrösten.

Läs mer på slu.se/algforvaltning och särskilt faktablad nummer 13 om formell och frivillig samverkan i älgförvaltningen.
(Göran Ericsson)

 

Jag skulle vilja veta hur länge älgar har funnits?

Svar: Älgarna - som de ungefär ser ut i dag - har funnits sedan förra istiden – så dagens älg har funnits i minst 8 000 till 10 000 år. Här kan du läsa mer.
(Göran Ericsson)

 

Har ni noterat om de GPS-märkta älgarnas rörelsemönster påverkas när en väderfront passerar in? Det finns studier på andra djur där så verkar vara fallet, t.ex denna.

Svar: Ja, vi ser en påverkan av temperatur och vind på rörelser under vissa perioder under året. Så helt klart att älgarna kan påverkas, och påverkas ibland, av när en väderfront passerar in. Vi arbetar med dessa frågor inom vår klimatforskning och hoppas att presentera nya, intressanta analyser inför nästa älgvandring 2021.
(Göran Ericsson)

 

Hur reagerar älgarna på det kalla vattnet, har de fet underpäls som gör att de inte blir våta in på skinnet?

Svar: De har en väldig tät underull som isolerar mot kylan och vätan och det mesta av det kalla vattnet stannar i "ytterpälsen" (täckhåren) där det sedan torkar.
(Jonas Malmsten)

 

Kan man bli kompis med en älg?

Svar: Nej, men älgar som lever nära oss människor accepterar mer och mer att vi finns där. Det kan uppfattas som om vi blir kompisar eftersom älgen låter oss komma närmare och närmare. Låt dig inte luras av det. En älg är fortsatt ett vilt djur. Det finns en fara i att tro att vi blir kompisar med älgar och andra djur. Backa, gör ljud, ge dom utrymme och gå en annan väg.
(Göran Ericsson)

 

Det verkar vara en del irritation mellan vissa älgar, har det med rangordning att göra? Är flockarna/gruppbildningarna slumpartade eller väljer de sina polare?

Svar: Eftersom flera älgar har listat ut att det är bra ställe att ta sig över vid ställen som Kullberg ansamlas, eller samlas de upp, vid övergångarna. När många älgar samlas markerar ofta äldre kor mot andra djur om de kommer för nära. De gör utfall eller visar med andra dominansbeteenden att andra älgar ska hålla sig på sin kant. Rangordningen är inte så uttalad som hos djur som alltid lever i flock – men är det någon som bestämmer vid den här tiden på året så är det äldre, rutinerade älgkorna.
De större gruppbildningarna är ganska lösa och varierar över tid så här års. Förutom vintern och våren är älgar ensamma oftast. När vi kommer in sommarperioden kan dock grupper av tjurar skapas när de äter upp sig och hornen växer ut. Det är ganska vanligt att i augusti se "herrklubbar" av stora tjurar. Några veckor senare i september när parningssäsongen börjat och korna brunstar är de inte kompisar längre. Det är tänkbart- men det vet vi inte – att herrklubbarna på sommaren bidrar till att etablera hierarkier mellan tjurarna så att de inte behöver lägga onödig energi på meningslösa strider under hösten.
(Göran Ericsson)

 

Det ser ut som älgen lever i ständig vaksamhet/rädsla för faror. Den går fem meter, lyssnar, den tuggar 20 tuggor, lyssnar (kanske lite överdrivet...). Lever älgen alltid på helspänn eller är det miljön med befolkning i närheten som bidrar?

Svar: Du har rätt i att älgen lever i ständig vaksamhet. Älgarna är också extra vaksamma när de vandrar till sommarområdet - och de är särskilt vaksamma när de ska korsa Ångermanälven eller andra vandringshinder. Normalt vill älgarna vandra mot vinden då är de lugnare. Då har de full koll eftersom vinden tar mig både dofter och ljud. Irritationen du ser är en del av den extra vaksamheten. Särskilt när de inte får full information från vinden vad som väntar dem på andra sidan.
(Göran Ericsson)

 

I programmet Den stora älgvandringen simmar älgarna över älven. Fråga: Vem tar initiativet kon, tjuren, fjolingen? Kan de vuxna älgarna släppa fram kalvarna till att leda simningen i syfte att lära sig vägen?

Svar: Initiativet att vandra startar kon eller ett annat djur som tidigare vandrat. En del djur hänger på dem, några stannar kvar i vinterområdet året runt. När de kommer till passager som Kullberg uppfattar vi det ofta som det att det är ett äldre djur som först tar initiativet. Många yngre djur är lite mer oroliga just under vandringen. I många fall verkar som att ensamma djur och mindre grupper snabbare bestämmer sig för att verkligen ta steget och simma över. När korna är nära eller framme i sommarområdet så stöter de bort kalvarna innan de ska föda årets kalv/ar. Den bortstötta kalven kommer nu att bete sig som en förvirrad tonåring. I slutänden kommer några att ärva beteendet att vandra, andra inte. Några kommer att välja en annan vandringsväg än kon. I många fall etableras inte beteende att vara stationär eller att vandra före det att älgarna 2-4 år gamla eller då kon får sin första kalv.
(Göran Ericsson)

 

Hur stor del av dygnet ägnar älgen åt att "bara" isissla?

Svar: Vintertid så blandar älgen vila med att idissla. 2/3 av dygnet ungefär går att idissla och vila. Hur stor del av dygnet som älgen idisslar beror på hur mycket fibrer och annan svårsmält föda den stoppar i sig. På vintern äter den mycket fiber och behöver mycket tid för att idissla. På våren och sommaren äter den lite fiber och behöver kortare tid för att idissla och får mer tid att äta och lägger på sig vikt.
(Göran Ericsson)

 

 

Hur stor del av dygnet ägnar älgen åt födonitag?

Svar: Omvänt från idisslingen. När det är lite fiber i födan får älgen mer tid för att äta, vilket är bättre för älgarna. På sommaren går älgarna i princip i en näringsrik grönsakssoppa som gör att de kan vara nästa dygnetruntaktiva.
(Göran Ericsson)

 

Idisslar älgen samtidigt som den betar?

Svar: Nej.

 

Hur kommer det sig att älgarna, som ju annars är ensamlevande djur, vandrar i grupp nu på våren? Jag vet att de kan röra sig i grupp på vintern för att lättare ta sig fram i snön och hitta mat, men varför rör de sig i grupp på väg till sommarområdena?

Svar: Grupperna är ganska löst sammansatta både på vinterområdet och när de vandrar. Att grupperna är stora ibland vid Kullberg beror på att många älgar hamnar där eftersom det är område med flera tänkbara ställen att ta sig över älven på. Som vi skrevet i ett tidigare svar accepterar älgarna varandra till en viss gräns. Framför allt äldre kor markerar mot andra älgar om de kommer för nära. Älgarna är lite som oss i dessa Coronatider. Närhet. Ja, till en viss gräns. Du ser ibland att älgarna markerar mot varandra med öronen och huvudet, och också några som gör utfall. En del markerar genom att försöka klättra på andra älgar, det är ett ganska vanligt dominansbeteende.
(Göran Ericsson)

 

Vad är det som skiljer platserna där älgarna är på vinterbete och sedan sommarbete och hur fungerar deras vandring?

Svar: Det som kort händer nu på våren är att älgarna sprider ut sig mer jämnt i landskapet – på vintern är de mer klumpade och koncentrerade till ställen där kombinationen mat & klimat är bäst. Oavsett var vi är Sverige har älgar som både är stationära (kvar på samma ställe året runt) och de som vandrar mellan sommar- och vinterområden. Andel som vandrar är större i norr, och lägre i söder. En vandring i söder kan vara bara någon enstaka kilometer vilket kanske inte sticker ut så mycket jämfört med vad vi ser i norra Sverige. En annan skillnad är att landskapet i norr med älvdalar och berg bidrar till att styra djuren längs älvar och större vattendrag huvudsakligen – i södra Sverige med ett mer platt landskap – ja, då kan vandringen gå i alla riktningar.
(Göran Ericsson)

 

Vad tycker ni om älg?

Svar: Vi tycker nog som de flesta andra i Sverige ganska bra om älgar. I undersökningar när vi frågar vad de tycker om vilda djur i Sverige så svarar de flesta att är ett djur de tycker om.
(Göran Ericsson)

 

Äter inte älgar gran? Man varken ser eller hör att de ger sig på granplantor utan bara tall.

Svar: I områden där det inte finns tall kan älgarna beta gran. Exempel på områden är nordvästra Jämtland eller tallfattiga områden i övriga Sverige – om det inte finns annan föda tillgänglig. Det finns också en del rapporter från Norge om omfattande granbete vintertid. Vid utfodringsplatser och i områden med hård konkurrens om födoresursen kan granbetet också öka om det inte finns tall eller annan föda vintertid tillgänglig. Gran betas mer av rådjur, kron och i viss mån av dovhjort också. Om du vill fördjupa dig mer så rekommenderar jag dig att läsa vidare här.
(Göran Ericsson)

 

Jag undrar om det ær sån att om det blir før många ælgar i ett miljø så drabbas många av fibrom? En sort av sjælvsanering i populasjonen.

Svar: Vi ser ingen koppling mellan förekomst av fibrom och älgtäthet. Så, nej fibrom reglerar inte populationen. Fibrom finns alltid närvarande och normalt lever älgarna ett vanligt liv – lite som vi människor när vi får vårtor.
(Göran Ericsson)

 

Under direktsändningen dök en älgkalv med bölder upp i rutan. Många undrade: Varför har älgen bölder på kroppen och är det farligt?

Svar: Bölder i huden hos älg förekommer hos enstaka älgar i hela landet. Det kallas för fibrom eller fibropapillom och är en godartad hudsvulst som orsakas av en typ av vårtvirus. Det är inte farligt för älgen att vara drabbad av fibrom, men om knölarna blir flera och stora så kan älgen skava upp dem vilket kan orsaka sår i huden. Detta kan då vara en inkörsport för infektioner. Viruset kan smitta mellan älgar, men smittsamheten verkar vara ganska låg. Älgen går oftast med fibrom hela livet, men det orsakar sällan något lidande för djuret. 
(Jonas Malmsten)

 

Accepterar älgar varandra när olika grupperingar träffas?

Svar: De accepterar varandra till en viss gräns. Framför allt äldre kor markerar mot andra älgar om de kommer för nära. Älgarna är lite som oss i dessa Coronatider. Närhet. Ja, till en viss gräns. Du ser ibland att älgarna markerar mot varandra med öronen och huvudet, och också några som gör utfall. En del markerar genom att försöka klättra på andra älgar, det är ett ganska vanligt dominansbeteende.
(Göran Ericsson)

 

Jag tittar på älgvandringen och känner mig fascinerad över det fina djuret älgen och har tre frågor. 1. Hur gammal blir en älg om den lever ostört i naturen? 2. Tappar älgen någon gång själva klöven? Min hund hittar flera gånger varje år just själva klöven (inget kött och ben) utan bara just "höljet" som att den har fällt den och det växt en ny under. 3. Hur länge går älgen dräktig och vilken månad på året föds vanligen kalvarna i?

Svar: Tack för dina frågor. Här följer några svar:

1) En älgko kan leva till över 25 års ålder om hon får leva ostört, har tillgång till bra föda, håller sig frisk inte drabbas av åldersrelaterade sjukdomar såsom grå starr, cancer eller nedslitna tänder. En älgtjur blir inte lika gammal, utan dör oftast betydligt tidigare. Få tjurar blir äldre än 10 år. Dock finns en rapport om en tjur från Södermanland som nått hela 21 års ålder, vilket skulle kunna vara ett världsrekord. 

2) Vi känner inte till något fall där en älg tappar sina klövkapslar. Däremot kan en svamp som kallas mjöldryga orsaka en förgiftning som heter ergotism orsaka kallbrand hos bland annat älgar, och det medför att de kan tappa hela klövar. Det förekommer i Sverige men är ovanligt. Troligen har hunden påträffat klövar från en död älg (fälld eller självdöd). Klövarna är oftast det sista som ruttnar eller äts upp av smådjur och mikroorganismer efter att en älg död eller dess slaktrester lämnats i skogen. 

3) Dräktighetstiden hos älg är ca. 8 månader men kan slå på ett par-tre veckor mellan individer, precis som att tiden för parning kan variera mellan individer med flera veckor. Kalvningen sker oftast under maj månad i södra Sverige, och något senare i de norra delarna av landet. Se gärna den tidigare frågan om kalvningstid för mer specifika datum!
(Jonas Malmsten)

 

Sker återvandringen till vinterbetet med samma älgtäthet?

Svar: Återvandringen är en mer utdragen process under stora delar av senhöst och tidig vinter. Under sommar är älgarna mer jämnt fördelade i landskapet än vad de är under vintern.
(Göran Ericsson)

 

Jag undrar om älgar och mask. Hur kan älgarna klara sig utan avmaskning? Hästar måste avmaska.

Svar: Intressant fråga! Alla djur har parasiter och så även älgar och människor (springmask, t ex!) Men det ligger i parasiternas intresse att inte skada sin värd eller döda den, för då har ju parasiten inget att leva av. Därför lever de vilda djuren med sina parasiter i symbios med varandra. Men är ett djur nedsatt av någon anledning (annan sjukdom, svält etc) så kan parasiterna ta över och det kan gå illa. Det gäller också när vi håller flera djur (med sina parasiter) på en mindre yta - i ett stall, hage eller hägn. Då blir det så kallade parasittrycket för högt för att att djuren ska klara av det och det kan då behövas avmaskning. Dock är det bästa att arbeta förebyggande med tama djur för att inte slösa med avmaskningsmedel. Det kan innefatta betesrotation, växelbete och regelbunden provtagning. I älghägn är det tyvärr vanligt med piskmask, och i för stora mängder kan den ta kål på älgarna. Den finns även i det vilda men orsakar där inga större problem, eftersom älgarna i allmänhet är friska och får leva och ströva fritt på stora ytor.
(Jonas Malmsten)

 

Jag undrar över hur älgar syn är och vilka färger de kan se eller om de ser konturer i skalan svart till vitt?

Svar: De flesta däggdjur har ett färgseende och är inte helt färgblinda som många tror. De kan däremot inte uppfatta rött och grönt, (likt vissa människor), men väl alla andra färger. Det heter att djuren har dikromat färgseende, men vi människor och primater är trikromat. Det som skiljer de åt från oss människor är att de uppfattar färgerna på ett annat sätt. De ser alltså inte allt i en gråskala utan i en färgskala som skiljer sig från vår. 
(Jonas Malmsten)

 

Kan älgar känna smak och hur skiljer den sig från det vi människor känner?

Svar: Smak, liksom de andra sinnena, är ett ganska outforskat område hos djur - vilda som tama. Det lilla man vet är att tama idisslare (nötkreatur, får, getter) kan känna alla smaker, precis som vi människor. Det inkluderar inte bara salt, surt, sött, beskt, utan även umami, som är den femte smaken. Det man också känner till är att älgar ofta gör aktiva val vid sitt födointag - en tidigare betad björk föredras framför en björk som inte tidigare blivit betad. Och det har sannolikt med smaklighet att göra. Troligen känner älgar alla smaker, precis som vi, fast säkert på ett lite annat sätt eftersom de är idisslare och således har andra näringsbehov.
(Jonas Malmsten)

 

Varför får älgar i Alaska t.ex. så stora skovelhorn? De älgarna ser också större ut än de i Sverige. Är det för att de får bli äldre helt enkelt? Är det samma art genetiskt?

Svar: Alaskaälgarna räknas inte som en egen art, men väl en underart. Alla älgar, oavsett underart heter Alces alces på latin, och som ett tredje namn kan man indikera vilken underart det är. Vår svenska älg heter då Alces alces alces (Eurasisk älg), medans de största alaska-älgarna heter Alces alces gigas. Alaskaälgarna och våra älgar skiljer sig något genetiskt men inte tillräckligt mycket för att de inte skulle kunna para sig och få levande avkomma. De lever i ett bistrare klimat än våra svenska älgar, och då är det gynnsamt att ha en stor kroppsyta för att spara energi. Underarten i Alaska får större horn, men får ofta möjlighet att bli äldre, som du antyder. I Sverige är det betydligt högre risk att duka under för en kula under jakt, jämfört med hur det är för en älg i Alaska.
(Jonas Malmsten)

 

Hur många älgar skjuts ihjäl i Sverige årligen? Och är inte bly från ammunition som sprids i naturen farligt för andra arter, vattendrag och skogen?

Svar: Det fälls cirka 90 000 älgar per år i Sverige och de flesta skjuts med kulor innehållande bly. Och ja, bly är farligt för flera andra arter av djur. Vissa länder har redan förbjudit ammunitionsbly, och i Sverige är det förbjudet att använda blyhagel vid jakt över vattendrag och våtmarker. Nästa steg kan vara att helt förbjuda användandet av bly i all ammunition.
(Jonas Malmsten)

 

Vi har sett flera älgar utan päls, helt nakna på delar av kroppen, vad kan det vara?

Svar: Oftast rör det sig om normalt håravfall i samband med byte från vinter- till sommarpäls. Vissa individer kan verkligen se rent anskrämliga ut. I vissa fall sker detta p.g.a. sjukdom, men det är betydligt ovanligare. Sjukdomsrelarerat håravfall kan uppstå till följd av parasiter (t. ex. skabbdjur - Chorioptes som leder till klåda, inflammation och håravfall), och bristsjukdomar. På sensommar och höst har det i de södra delarna av landet rapporterats om tjurar med håravfall och kraftiga hudsår. Dessa tros ha uppstått av en kombination av fukt och värme, fluglarvsangrepp, klåda följt av inflammation och hudinfektion. De drabbade djuren har då öppna sår med var, flagor, kruster och vätskeutträde.
(Jonas Malmsten)

 

Hur är älgen jämfört med ett tamdjur i psyket. Som en häst som skenar hysteriskt vid minsta fara eller egensinnig som en katt?

Svar: Jag skulle nog snarare jämföra älgen med en häst snarare än en katt. Älgar, liksom hästar, är bytesdjur och behöver vara väldigt vaksamma på sin omgivning om ett rovdjur (eller något som påminner om ett rovdjur) dyker upp. Det sitter inpräntat i flera av våra tamdjur som innan de domesticerades oftast var bytesdjur. Det gäller nötkreatur, hästar, höns, grisar, getter, får, gäss, men inte hund och katt. En häst tenderar ju även att kunna vara lite mer "på tårna" om den inte får vara i flock, där den kan känna sig tryggare. En katt är ett utpräglat rovdjur och behöver inte vara på sin vakt på samma sätt, och kan därför uppfattas som egensinnig. Men precis som med de flesta djur så kan individer anpassa sig till olika situationer som efter upprepning inte visar sig vara något hot. Hästar kan vänja sig (det kan ta tid...) vid prasslande sopsäckar, och älgar kan vänja sig vid både hundar och människor förutsatt att närvaron inte innebär någon direkt fara för älgen.
(Jonas Malmsten)

 

Jag undrar om älgkalvar tappar sina första tänder, precis som med människans mjölktänder, och nya tänder sedan växer ut?

Svar: En älgkalv föds med sex framtänder (incisiver) och fyra kindtänder. Alla framtänder byts ut mellan 6-12 månaders ålder. De tre första kindtänderna byts ut under samma period medans den fjärde kindtanden är kvar livet ut. Som vuxen har älgen sex kindtänder där de första tre kallas premolarer och de sista tre molarer. De första tre kindtänderna kallas också premolarer.
(Jonas Malmsten)

 

Jag följer älgvandringen på SVT och undrar om vandra är något som alla älgar gör eller om det här är ett speciellt område/population som brukar vandra? Om det är ganska vanligt och älgar rör på sig så mycket, då måste älgtäthet på viss område skiljas under åren ganska mycket. Vad baseras antalet som varje jaktteam får skjuta på då?

Svar: Under sommaren och tidig höst är älgtätheten mer jämnt fördelad i landskapet – men mer klumpad fördelad under senhösten, vintern och tidig vår. För att bestämma hur många älgar som ska skjutas och var i landskapet det ska ske så bestäms avskjutningen lokalt/regional baserat på data från älgförvaltningsområden som är minst 50 000 ha (500 kvadratkilometer) i södra Sverige – och minst 100 000 ha (1000 kvadratkilometer) i norra Sverige. Då kan samma älgförvaltningsområde ta hänsyn till att älgarna vandrar, beteskador och annan positiv och negativ påverkan av älgar på samhället. Du kan läsa mer på Naturvårdverkets hemsida eller på SLUs sida om älgförvaltning.
(Göran Ericsson)

 

Min dotter undrar om inte älgarna fryser om fötterna?

Älgarna har ben som i princip fungerar som värmeväxlare. Klövarna tar det mesta av kylan och isolerar med övriga foten.
(Göran Ericsson)

 

Kan älgar få Corona?

Svar: Älgar, precis som andra viltarter har säkert flera olika typer av coronavirus – många av dessa är inte ens upptäckta än. Men att friska vilda djur i sin normala livsmiljö ska kunna smitta oss med något coronavirus är högst osannolikt i dagsläget.

Det finns fyra olika grupper av coronavirus. Grupperna innehåller flera olika typer av virus och det är sedan länge känt att coronavirus förekommer hos vilda fåglar och däggdjur. Men som med många andra virus ger de sällan upphov till sjukdom. Några få gör det, men de flesta inte. Oftast är coronavirus bundet till en art. Med det menas att katter har sitt eget/egna coronavirus, hundar har ett, människor ett.

Om man jämför med hur många olika coronavirus det finns så är det väldigt ovanligt att en virustyp kan smitta olika arter. Men några exempel finns, och det är SARS-coronavirus som härjade runt i världen i början av 2000-talet. SARS smittade bland annat mårdhundar, fladdermöss, grisar och människor. Ett annat heter MERS-coronavirus, och det smittar kameler, fladdermöss, igelkottar och människor.

Det verkar som att vissa djur som lever och hanteras nära inpå människor (husdjur, zoodjur) kan få i sig virus och bli infekterade men inte speciellt sjuka, såvida de redan inte lider av annan sjukdom. Detta har rapporterats från bland annat katter, hundar och tigrar i djurpark under denna pandemi. Det man vet idag är att de med största sannolikhet inte sprider det vidare till andra djur eller människor.
(Jonas Malmsten)

 

Jag är spontant lite nyfiken på kontakten mellan älg och människa. Kan en älg vara dödligt farlig? Jag vill minnas något fall där en kvinna sannolikt dog p.g.a. att en älg sparkat henne. Kan det stämma?

Svar: Vi har bara ett känt sentida fall i Sverige där en person dödats av älg utan att älgen har varit skadad eller påskjuten. Det är från Loftahammar september 2008. Här kan du läsa om det.

Älgar kan göra utfall mot människor som kommer för nära men de fullföljs inte – men de kan komma riktigt nära! Ofta sker det när personer går med en eller flera hundar okopplade. Hundarna springer fram till en älg nära där vi går eller en bit i skogen, älgen försöker jaga bort hundarna som springer tillbaka till husse eller matte för att söka skydd. Då upplevs det som älgen försöker attackera oss människor – det den är ute efter är att jaga bort hunden. Naturvårdsverket skriver mer om "Extra uppsikt över hunden 1 mars-20 augusti"; " Naturvårdsverkets tolkning av lagen är att om en hund ska hindras från att springa lös måste den i de allra flesta fall hållas i koppel. Det är bara extremt väldresserade hundar som kan få gå lösa under tiden den 1 mars till den 20 augusti. I praktiken får hunden, om den är lös, vara högst någon meter ifrån dig." (Lag om tillsyn över hundar och katter (2007:1150), Rennäringslagen (1971:437).

Min samlade erfarenhet är att i stort sett alla incidenter älg-människa som jag hanterar återkommande varje år beror på att personer har gått med hundar okopplade i tron att de alltid kan kontrollera sin hund – oavsett situation – vilket de inte kunnat när det funnits en älg i närheten. Så mitt råd är att koppla hunden om du vill undvika en konfrontation med älg. Din hund är inte så extremt väldresserad som du tror.

Den andra vanliga situationen är älgar som kommer in till trädgårdar och andra tätortsnära miljöer. De gör också vanligen utfall mot människor som kommer för nära. Mitt råd är - backa, gör ljud och rörelser, gå runt, ta en annan väg. Gå inte för nära för att fota med mobilkameran Försök inte gå eller tränga dig förbi – då kommer älgen att göra ett utfall mot dig. Har du otur kan du träffas av en älgklöv och skadas allvarligt! Alla djur oavsett storlek uppträda aggressivt eller göra utfall om vi kommer för nära.
(Göran Ericsson)

 

Finns det kännedom om man i Sverige eller annat land nyttjat älgarna för något "arbete"? Skulle det gå att rida in en älg t.ex?

Svar: Tama älgar och älgen som dragdjur – vi har lagt ut texter om älgen i historien, se Gunnel Snålla - Den första som tämjde älgen och Älgfarmer uppmuntrades av vetenskapen.
(Göran Ericsson)

 

Jag undrar vad som krävs i utbildningsväg för att få/kunna jobba med detta som ni gör med älgar? Jagar älg och spenderar nästa all fritid i skog och mark och detta ser ut att kunna vara ett drömjobb. 

Svar: Välkommen till SLU! Det finns några olika vägar in. Vi har sammanställt det mesta under rubriken "Plugga hos oss".

När du är klar kan du arbeta som fältassistent – då behöver du i de flesta fall en grundläggande utbildning – antingen mot biologi/miljövård, eller jägmästare med grön inriktning, eller etologi&djurskydd, eller veterinär. Många som arbetar hos kortare tid har haft en gymnasiebakgrund som de har byggt på med kurser på grundnivå som bara kräver allmän/grundläggande behörighet. Andra som har en högskoleutbildning har ofta gått vidare direkt till vårt masterprogram "Skötsel av vilt- och fiskpopulationer" som i korthet handlar om hur fisk- och viltskötsel bedrivs mest framgångsrikt; vilka är de aktuella utmaningarna? Efter avslutad utbildning kommer du som student att kunna planera en hållbar skötsel av utvalda fisk- och viltarter. Därefter öppnar sig möjligheter för dig att bli doktorand, forskare och lärare.

Men det finns flera vägar in, hos oss finns en mångfald av personer som via en mängd olika yrken hittat hem till SLU!
(Göran Ericsson)

 

Jag har sett en älg med en kal fläck i pälsen. Fäller de eller varför ser de ut så?

Svar: Det kan finnas flera olika orsaker till kala fläckar hos älgar. Oftast rör det sig om att de håller på att byta från vinter- till sommarpäls. Andra orsaker kan vara att de kliat bort pälsen på vissa ställen pga klåda. Denna klåda kan uppkomma av angrepp av utvärtes parasiter eller sår i huden. Brist på vissa mineraler kan orsaka håravfall, men detta är ovanligt hos vilda djur.
(Jonas Malmsten)

 

Fjolårskalvar som är tvillingar - håller de ihop när mamman stöter bort dem, eller skiljs de också åt?

Svar: Det vi har sett är att de kan hålla ihop ett tag strax efter frånstötningen– och bete sig som två vilsna tonåringar! Men det minst lika vanligt att de kan splittras efter det att mamman stöter bort dem. Vi har också sett att en del kor accepterar att kalvarna finns i närheten som satelliter som sakta ökar avståndet till kon, men utan att gå med eller nära kon. Vi har några observationer där kor - efter det att nya kalven fötts – låter fjolårskalven komma tillbaka – och i ett fall som jag kommer ihåg också ligga tillsammans med kon och den nya kalven.
(Göran Ericsson)

 

Blir älgar dåliga av bålgetingar om de trampar i bålgeting- och jord getingbon? Har de ont av älgflugor som hästar får panik av?

Svar: Bålgetingar är normalt inte aggressiva djur och bygger oftast bon i gamla träd och holkar. Getingar som bygger bon i jorden kan däremot av förklarliga skäl bli aggressiva när någon trampar i boet. Om en älg trampar i boet torde de attackera den och försöka sticka den. Det finns ingen forskning som har undersökt effekten av getingstick hos älg, men pälsen torde skydda älgen en del, med undantag för de nedre delarna av benen där pälsen är tunnare. Vid en attack flyr älgen med största sannolikhet och kommer väl till slut utom fara för getingarna. Som med människor och andra djur finns det kanske en risk att enstaka älgar är överkänsliga mot getingstick, och ja, kanske skulle kunna dö.

Hjortlusflugan (Lipoptena cervi) är en speciell krabat som trivs i pälsen hos älgar. Kärt barn har många namn, och den kallas även älglus, älgloppa, och älgfluga. På älgen lever den hela sitt liv efter att ha tappat sina vingar när den landat där. Den biter älgen i huden och dricker blod. På en älg kan det leva upp till 20 000 flugor (!), och den finns i Götaland, Svealand och delar av södra Norrland, och verkar sprida sig norrut. Friska älgar verkar inte fara illa av att ha flugor på sig, men förekomst av flugor har kopplats samman med klåda och hudsjukdom hos älgar i Norge och Sverige. Under tidig höst svärmar nykläckta flugor då de ska älgar eller andra hjortdjur att sätta sig på och leva av. Då tar de ibland fel och hittar hästar, hundar eller människor istället. De biter hästen, precis som de kan bita oss och älgar och detta verkar vara väldigt irriterande för en del hästar och symptomen kan nästan liknas vid kolik. En del människor verkar vara mer känsliga för bett än andra och får allergiliknande reaktioner. Men flugornas bett är inte farliga för varken oss, hästar eller hundar.
(Jonas Malmsten)

 

Jag har nyligen planterat viltsalix runt en viltåker och undrar vilken årstid älgen främst kommer att beta den blad på sommaren eller kvistar på vintern? Är viltsalix ett bra val för att hjälpa älgen?

Svar: Älgen äter begärligt salix (sälg och viden) både sommar och vinter, både vildväxande och odlad i energiskogar. Även rådjur, hare och hjortar äter salix. Hur mycket salix älgen äter beror på tillgång på den födan och på alternativa födoväxter. En varierad föda med inblandning av omtyckta arter, som exempelvis salix, gör att älgens kroppsvikter bli högre än om de går på en mer ensidig diet. Jag känner inte till någon studie av bete på viltsalix, alltså sådan sort som tagits fram för viltet. Om viltsalix är bättre eller sämre än andra arter och sorter av salix är svårt att säga utan kritiska experiment. Vi vet från studier av bete i energiskogsodlingar att älgen inte repar salixlöv i någon större utsträckning under sommaren. Älgen betar alltså kvistar både sommar och vinter i energiskog. Däremot är lövrepning vanlig på vildväxande salix och även på några andra lövträdsarter, som björk. Salixarter är lätta att föröka genom sticklingar. Om det är gott om vilt kan det bli svårt att etablera plantorna utan skydd av hägn det första året. Ska man producera salix så att det blir betydelsefullt för älgarna i ett område krävs det många sticklingar. Detsamma gäller om man vill ge älgen alternativ föda så att den inte betar och skadar tallen så mycket.
(Roger Bergström)

 

Hur mycket älg finns i Sverige. Ökar eller minskar antalet? Hur många får vi lov att ha? Älgens största fiende ?

Svar: I Sverige har vi bra koll på hur manga som skjuts varje år. Utifrån det samt lokala och regionala inventeringar uppskattas att vi har cirka 300 000-350 000 älgar i Sverige. I många områden minskar antalet älgar. Det beror på att dels kommer andra djur som kronvilt, dovvilt och vildsvin som konkurrerar ut dem om föda och levnadsutrymme, dels på aktiva beslut att minska antalet älgar eftersom de påverkar främst skogsbruk och trafik.

Det är också möjligt att ett varmare klimat påverkar utbredningen och antal i södra Sverige. På nationell skala är det vi människor som påverkar älgen mest. Jakten är den viktigaste dödsorsaken för vuxna älgar. Trafiken lokalt påverkar också många älgar. Där det finns björn påverkar de överlevnaden för kalvar. I de områden där det finns varg och det finns relativt lite älg från början kan vargen också ha en stor påverkan.
(Göran Ericsson)

 

I vinter har det varit extra aktuellt med vinterkoncentration av vandringsälgar och de skador som de gör i skogsplanteringar. Vad skulle vara alternativ till den skyddsjakt som dessbättre aldrig genomfördes? Stödutfodring, med vad? Förändringar av skogsbruket? Finns det någon som studerar den problematiken?

Svar: Oavsett hur många älgar det finns kommer det alltid att finnas områden, särskilt i norra Sverige, som får vinterkoncentrationer. Det innebär att det alltid kommer att finnas några områden som betas hårt oavsett vad vi gör. På den större skalan som vi kallar landskap går det att öka fodermängden om landskapets produktionsförmåga inte är för dålig ("låg bonitet"). SLU genomförde tillsammans med Sveaskog, som markvärd, och med skogsnäringen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Svenska Jägareförbundet ett temaforskningsprogram "Vilt & Skog" som avslutades 2012 där fokus var att utvärdera foderskapande åtgärder i skogsbruket. Vi testade också utfodring och visade att det kan bidra till omfördela och minska betestrycket upp till 7 km från utfodringplatserna. Dock, runt utfodringsplatserna betades i stort sett allt inom radie på några hundra meter. Slutrapporten till "Vilt & Skog" finns här att ladda ned. (Göran Ericsson)

 

Står älgkon när hon kalvar? Eller ligger hon?

Svar: Bra fråga! Vi har sett ett fåtal födslar i det vilda. Och de vi har sett - då har älgkorna oftast stått upp, men kan säkert vid vissa tillfällen ligga ner under värkarbetet. Fördelen med stående är ju att kalvens vikt (gravitationen) hjälper till. Bäckenet är ju utformat i en sned vinkel ned mot marken och då är det liksom mot det hållet det är lättast att få hjälp med hjälp av kalvens egen vikt. Vi har sett kor som rest sig upp med kalven på väg ut. Så vi bedömer att i inledningen av utdrivningsfasen så är det sannolikt att kom ligger ner, men när kalven väl har fått ut framben, huvud och bogarna så är det lättare att stå upp.
(Göran Ericsson, Jonas Malmsten, Fredrik Stenbacka)

 

Vad finns det för förklaringar till att kalvvikterna minskat så kraftigt efter 1985?

Svar: När vi och andra, framför allt norska forskare, tittat på det verkar det vara flera förklaringar som samverkar. I Syd- och Mellansverige har konkurrensen med andra arter ökat; det finns totalt sett fler rådjur, dov- och kronhjort och vildsvin. Den tillgängliga fodermängden har troligen också minskat på grund av pågående markanvändning. I många områden är medelkorna på korna lägre idag än före 1985. Äldre kor föder tyngre kor – allt annat lika. En fjärde spår som vi tittat på bl a på Öland är klimat. Våren kommer tidigare vilket gör att vegetationen är mindre näringsrik när kalvarna föds och korna ska äta upp sig inför nästa parning och vinter.

Läs mer här

(Göran Ericsson)

 

Hur påverkas älgen av att avverkningsåldrarna sjunker, det blir ju mindre bärris som höst- och vinterföda. Vad äter älgen från augusti till december helst? Skulle mer blandskogar minska skogskanten?

Svar: Roberts Spitzers forskning ger en del svar på din fråga. Helt klart är det viktigt att gynna bärriset och markvegetationen. Så här skrev vi i samband med Roberts disputation 13 december 2019 "Skogsskador där älgen betar ekonomiskt viktig tall är en välkänd problematik. Lösningen kan i vissa områden vara att gynna bärris och minska antalet mindre hjortdjur – inte endast antalet älgar. I områden med täta stammar av de mindre hjortarterna; rådjur, kron- och dovhjort, äter älgar mer tall och mindre bärris. Samma mönster saknas hos de mindre arterna.

– Konkurrensen om föda från de mindre hjortarterna kan alltså tvinga älgen att äta mer tall, vilket kan öka skogsskadorna, säger Robert Spitzer, doktorand vid SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Robert Spitzer har i sin avhandling undersökt vad älg, rådjur, kronhjort och dovhjort äter under året i olika typer av landskap i Sverige och Europa, och hur hjortarterna påverkar varandra genom sina foderval. För att få reda på vad de ätit har han DNA-analyserat spillning från tusentals hjortdjur. Resultaten visar att bärris, som blåbär och lingon, utgjorde en stor andel av födan under hela året för alla hjortarter som undersöktes. Älgdieten innehöll en större andel tall under vinter och vår jämfört med de övriga hjortarterna.

– För att minska skadorna på tall kan det vara mer effektivt att anpassa skogsskötseln för att gynna bärris och att reglera antalet mindre hjortdjur, än att enbart fokusera på att reglera tätheten på älgstammen, säger Robert Spitzer." Läs mer i nyheten Konkurrens om föda får älgen att beta mer tall
(Göran Ericsson)

 

Hur skiljer sig kalvningstid mellan norra och södra Sverige? Och hur stor är spridningen på samma geografiska plats? Veckor? Dagar?

Svar: Grovt förenklat och självklart med betydande variation; så här ser de stora sambanden ut. Vid 56:e breddgraden ~ Växjö är medelkalvningsdagen 10:e maj. Vid 68:e breddgraden ~ Kiruna är medelkalvningsdagen cirka 10:e juni. Så för varje breddgrad ökar medelkalvningsdagen med 2.5 dagar. Spridningen kan vara upp till +/- 20 dagar; men återigen det varierar mycket mellan år och områden.
(Göran Ericsson)

 

Kan det stämma att älgen kommer att klara ett klimathot i form av högre temperaturer? Jag har alltid trott att älgen är ett djur som föredrar kyla framför värme och mår dåligt av för varma vintrar. Kommer det att innebära att älgens framtida boning är längre norrut än tidigare och vi som bor i tex Dalsland kommer att se en minskning av älg ?

Svar: Vuxna älgar gillar kyla och dåliga badsomrar. Det som troligen kommer att vara avgörande är hur snabbt klimatförändringen sker. Går klimatförändringen snabbt så försvinner älgen från södra Götaland, men i Dalsland klarar den sig ganska länge. Vad vi vet idag är att älgar tycker det är för varmt på sommaren då det redan blir +15, då måste de lägga mer energi på att kyla ned sig. Det andra som påverkar älgen mycket är om våren kommer tidigare och växtsäsongen blir längre. I dag är kalvningen timad till våren och när födans kvalitet är på topp. En tidigare vår kan innebära att älgkorna föder sina kalvar försent i förhållande till när det är bäst födomässigt. En längre växtsäsong kan vara bra, då får älgarna mer tid på sig att äta upp sig inför vintern – och vintern blir kortare.
(Göran Ericsson)

 

Påverkas älgens brunsttid nu när klimatet verkar bli varmare och varmare eller styrs brunsten av dagsljuset?

Svar: Tack för din fråga - den är högst relevant. Det är som du säger - parningstiden sätter igång pga de kortare dagarna. Men klimatet och värmen kan ändå påverka infallandet av denna tid, vilket den torra sommaren 2018 gav anledning att misstänka. Påverkan var indirekt när korna i vissa områden var i sämre kroppskondition än vad de normalt är för årstiden. Det verkade då som att de behövde något mer tid än normalt för att nå sin "matchvikt" och påbörja brunsten. Men som med mycket annat så är älgen anpassningsbar och över tid så kan ett varmare klimat ändå göra att de fungerar normalt, förutsatt att det finns ordentligt med bra föda.
(Jonas Malmsten)

 

Jag undrar om det verkligen har varit så att man här i Sverige försökte med att ha älgar som dragdjur bl.a i .armen?​ Här hört att det då fanns stora älghägn?​

Svar: ÄLGAR SOM DRAGDJUR Tanken om att ha älgen som dragdjur är gammal och det finns många berättelser från 1200-talet och framåt. En del kanske är sanna. Dokumenterat på bild från senare tid finns en älg som drar en kärra. Även på de ryska älgfarmerna använde man älgar som dragdjur. Kanske fortfarande för turister.

Olaus Magnus skrev i mitten av 1500-talet i sin nordiska historia om älgar som i snabb fart drog slädar över isarna, mycket snabbare än hästarna. Älgen var ett tåligt djur när det gällde hunger och törst och kunde springa dag och natt. Karl XI umgicks därför med planer om ett beridet älgregemente under senare delen av 1600-talet. Men när rymmare börjat använda älgar som på ett dygn kunde rida mellan Ystad och Stockholm skrinlades planerna. Tänk om älgarna kom i fiendens händer!

STORA HÄGN: Hägn för hjortar och ibland älgar fanns här och där på några av de större godsen i södra och mellersta Sverige. På Kungliga Djurgården i Stockholm fanns ett sådant. Huvudsakligen användes de för jakt. 

Under några år omkring 1570 tjänstgjorde italienaren Apollonius Menabenus som livläkare hos Johan III. Under sin tid i Sverige studerade han älgklövarnas botande egenskaper. Kungen och hans folk jagade älg och italienaren bjöds köttet, som han tyckte var tungt och bittert. Det imponerade inte. Folket på trakten åt det ofta insaltat och det ville han inte ens pröva. Sverige var kargt, bistert och primitivt på den tiden tyckte ofta utlänningarna.

Tillgång till älgar hade Menabenus i slakteriet och i Djurgårdens hägn. Han utförde systematiska studier av fram- och bakklövar, både från vänster och höger sida. Detta för att undersöka om alla klövar hade samma vidunderliga kraft. Slutsatserna blev att de bakre klövarna var bättre än de främre. Bäst var klöven på höger bakben. Färska klövar var överlägsna de gamla. Han ansåg att klövarna botade sjukdomen, men kunde också förhindra den.

Menabenus avhandling med en tämligen god beskrivning av älgen och klövarnas medicinska egenskaper publicerades 1581 i Wien, Köln och Milan på latin som i översättning lyder ”Traktat om det stora djuret ….”
(Kjell Danell)

 

Jag har en älgfråga som jag aldrig fått svar på. ​Ett nötkreatur som får tvillingar, kviga och tjur så blir kvigan i nästan alla fall steril. När det gäller älg, och många andra idisslare, så är det inte så. Varför skiljer det mellan nöt och älg på den här punkten?  ​

Svar: Vilken bra fråga! Fenomenet kallas "freemartinism" hos nötkreatur, där det är vanligast. Som du skriver - kvigkalven blir i detta fall steril pga av hennes reproduktionsorgan inte blir fullt utvecklade. Det har beskrivits hos tamsvin, får och några andra arter, om än i mycket låg omfattning. Orsaken är att de båda fostrens moderkakor sammanbinds med blodkärl så att de hormoner som ska utveckla tjurkalvens könsorgan även påverkar kvigkalvens organ. Detta leder till att kvigkalvens organutveckling hämmas. Det är inte beskrivet hos älg, även om det finns enstaka misstänkta fall hos älgkalvar. SLU utförde organundersökningar i södra Sverige från 2007-2013, och där fann vi ett misstänkt fall hos en kvigkalv i Småland. Hon hade tydligt underutvecklade könsorgan, även om orsakerna till det kan vara flera. Man ska också komma ihåg att det hos älgen, till skillnad från nötkreaturen, är normalt att föda tvillingar av olika kön. Här har evolutionen och älgens anatomi och fysiologi hjälpt älgen - hade flera tvillingkvigkalvar blivit sterila hade säkert älgen som art inte funnits längre.
(Jonas Malmsten)

 

Vad är skillnaden på skovelhorn och vanliga horn? Det är sällan man ser skovelhorn i Sverige. Funderar lite på det.

Svar: Älgar i Sverige har skovelhorn (palmat horntyp), men i och med att få älgtjurar blir speciellt gamla så är det inte så vanligt att man ser dem. I norra Sverige är det vanligare med skovelhorn än i södra Sverige. En annan horntyp är stånghorn (cervin typ) där man har 6-10 långa och ganska tjocka taggar på hornen. Dessutom verkar det finnas en blandtyp, där man ser en liten skovel plus ganska långa taggar. Hornen växter med åldern fram tills att tjuren står på sin topp vid ca 5-7 års ålder. Därefter brukar de gå tillbaka i storlek och taggantal, men inte i grovlek och utlägg (spännvidd).
(Jonas Malmsten)

 

Vilka är dödsorsakerna hos älgar? Har hört att de till slut efter ca. 15 år sliter ner tänderna och på så sätt svälter ihjäl, om de dessförinnan inte blir skjutna eller tagna av rovdjur förstås.

Svar: Ja, det stämmer bra att tänderna avgör hur länge en älg lever om inte de tas av rovdjur, skjuts under jakt eller körs på. Den vanligaste dödsorsaken för en älg i Sverige är jakt.

Förenklat så blir älgkorna max 15-18 år i norra Sverige, och max 20 år i södra Sverige. Från våra studier på 1990-talet känner jag till en älg som var minst 25 år ifrån det som då var Älvsborgs län. Från norra Sverige var maxåldern på korna 22-23 år då. En liten andel av de vuxna korna skjuts under jakten. Tjurarna i norr blir max 10-12 gamla, och något äldre i södra i Sverige. Men eftersom det är så hårt jakttryck på tjurar dör väldigt få tjurar av svält och ålderdom.

Att tjurarnas tänder slits mer korna är naturligt eftersom de måste försöka äta upp sig efter parning och kornas brunst i september-oktober. Då är födan som finns förvedad med mycket fiber och lite näring. Vi ska se om vi kan lägga upp en del bilder på tandslitage i samband med den stora älgvandringen.
(Göran Ericsson)

 

Många älgarna vandrar mer eller mindre men hur långt har den älg vandrat som har vandrat längst i Sverige/Norden? Utifrån den dokumentation/märkning som finns förstås.

Svar: I vår senaste genomgång var den längsta vandringen 217 km i Sverige. Vi kommer senare under satsningen ta fram en tio-i-topp lista på långa vandringar. En mycket lång vandring i södra Sverige är runt 40 km (Småland) - och en lång i norra Sverige är över 200 km (Lappland).
(Göran Ericsson)

 

Vi hade en ko med tre kalvar förra hösten på våra marker, hur vanligt/ovanligt är det att kon har tre kalvar?

Svar: Våra data är osäkra men sannolikheten bör vara någonstans mellan 1/100 (en födsel av hundra) till 1/500 (en födsel av femhundra). I några av de trillingkullar som SLU-forskare känner till har ofta en av kalvarna dött under sommaren för att den varit mindre än de andra när den föddes. En del trillingar som vi ser på hösten är troligen resultat från adoptioner där en ko med två kalvar har accepterat en tredje kalv. Det är ovanligt men den typen av adoptioner är dokumenterade från bland annat Alaska.
(Göran Ericsson)

 

Går det att följa älgarna via deras GPS-halsband i år också?

Svar: Ja, besök http://webmap.slu.se/website/svt/ från din dator (fungerar ej på smartphone). Där hittar du de tre älgar som utrustades med GPS-halsband i samband med Den stora älgvandringen förra året.
(Susanna Bergström, kommunikatör)

 

Svettas älgar?

Svar: Ja, de har svettkörtlar. Man ser sällan älgar svettas, eftersom svetten oftast befinner sig i den päls som sitter närmast huden. (Jonas Malmsten)

 

Varför får älgtjurar horn men inte älgkor?

Svar: Evolutionen har efter tusentals generationer älgar på ett sätt kommit fram till att korna inte behöver horn. Horn är statussymboler och vapen, och det behöver inte en älgko. (Jonas Malmsten)

 

Varför parar sig älgarna på hösten?

Svar: För att kalvarna ska födas på våren när det är gynnsamma förutsättningar för de att växa. Deras parning sätts igång av de kortare dagarna som är på hösten. Dessa kortare perioder av ljus triggar igång hormoner i kroppen och parningsbeteendet sätts igång. (Jonas Malmsten)

Fakta:

Vi som svarar på frågorna är:

Göran Ericsson, professor i viltekologi

Jonas Malmsten, veterinär och försöksdjursföreståndare

Fredrik Widemo, docent i zooekologi samt samverkanslektor vid SLU inom området vilt-skog

Kjell Danell, professor emeritus i viltekologi