Intensivodlingens indirekta effekter...

Senast ändrad: 12 december 2017

Intensivodlingens indirekta effekter – samband mellan skogsgödsling, barrkonsumenter och deras naturliga fiender

För att uppnå en framtida miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling krävs en balans mellan artbevarande och produktionsinriktat skogsbruk, områden där det för närvarande uppstår konflikter om markanvändning. Den ökade efterfrågan på biobränsle till följd av rådande klimatpolitik som har ökat kraven på skogsbruket att öka biomasseproduktionen. Både konventionell skogsgödsling och intensivodling pekas ut som metoder med hög lönsamhet, lämpliga att använda för att öka produktionen av biomassa och möta den ökade efterfrågan. Samtidigt identifieras de ekologiska effekterna som viktiga kunskapsluckor. Kväve är den begränsande faktorn för skoglig tillväxt i större delen av Sverige och årligen gödslas 80 000 ha barrskog. Effekterna av gödsling på skogsekosystemet är till stor del okända men gynnar troligen vissa arter men missgynnar andra. Kvävegödsling orsakar vegetationsförändringar men effekten varierar beroende på gödselmedel, dosering och vegetationens artsammansättning. Ofta är förändringarna övergående men de kan också bestå över en längre tid, särskilt vid upprepade höga givor av gödselmedel. Skogsgödsling påverkar också artsammansättningen av lavar, ektomykorrhizasvamp och mikroartropoder. Genom nya skötselmetoder som intensivodling kommer många arters täthet och utbredning att påverkas. De exakta effekterna på skogsekosystemet är dock fortfarande till största delen okända. Förändringar i insekters täthet och artsammansättning kan ha stor betydelse för skogsbruket eftersom vissa insekter kan vara skadegörare med ekonomisk betydelse. Tidigare studier visar att gödsling av barrskog med de nivåer som används i skogsbruket idag gör barren mer aptitliga för skadegörare. Det beror på högre koncentration av aminosyror och lägre koncentration av försvarssubstanser. Tätheten av barrkonsumenter påverkas dock inte, eventuellt eftersom antalet predatorer och parasitoider också ökar. En viktig fråga är om dessa naturliga fiender kan reglera antalet barrkonsumenter i intensivodlade landskap. Risken för utbrott av skadeinsekter kan dessutom öka med ett varmare klimat, vilket visats för den röda tallstekeln Neodiprion sertifer. Alla tidigare studier studerar gödslingsefekter i medelålders och äldre bestånd gödslade med konventionella metoder. Denna studie inkluderar också unga bestånd som gödslas med nya högintensiva metoder. Resultat från denna studie kan därför förväntas skilja sig från tidigare studier. Empiriska studier som denna är därför en förutsättning för att man ska kunna introducera intensivodling i större skala.

Målet med studien är att undersöka hur konventionell och intensiv gödsling påverkar barrätande skadegörande insekter och deras naturliga fiender. Mer specifikt vill vi besvara följande frågeställningar:

  1. Hur påverkas tätheten (antal individer/bestånd) av skadegörande barrkonsumerande insekter och deras predatorer och parasitoider av olika nivåer av gödsling?
  2. Hur påverkas tillväxt och hälsa hos barrätande insekters larver av intensivodling?

I ett unikt storskaligt experiment testas intensivodling i Asa försökspark i Småland. Vi jämför tätheter av barrätande insekter och deras predatorer och parasitoider, skadenivåer, larvtillväxt och parasiteringsgrad mellan intensivgödslade bestånd och ogödslade kontrollbestånd. Totalt inkluderar studien 22 bestånd med yngre skog. De 11 gödslade bestånden gödslades första gången 2012 och provtagning utfördes 2013. Detta projekt inkluderar detaljerade studier av artgrupper (barrätare, parasitoider) som inte finns med i tidigare studier, men som är viktiga att studera på grund av sin förmåga att indirekt påverka ekonomiska och miljömässiga förtjänster med mer intensivt skogsbruk. Resultat från projektet kommer direkt att kunna användas av skogsägare för att undvika insektsskador. Resultaten kommer också att vara mycket betydelsefulla för beslutsfattande och policyutveckling i relation till skogsbruk och avvägningar mellan miljömål.

Projektledare:
Therese Löfroth

Associerade forskare:
Jean-Michele Roberge
Jon Andersson


Kontaktinformation
Sidansvarig: bo-soren.wiklund@slu.se