Projekt: Naturvårdsrestaurering av boreala tallskogar på impediment

Senast ändrad: 31 januari 2020

Mål: Att utvärdera hur naturvårdsrestaurering av tallskogar på impediment kan förbättra bevarandet av biologisk mångfald knuten till tall

Projektbeskrivning: Den biologiska mångfalden i svenska tallskogar har drastiskt förändrats av skogsbruk och skogsbrandsbekämpning. En betydande del av tallskogarna växer på lågproduktiv mark (impediment) och även från dessa togs virke ut. Detta brukande har successivt minskat och sedan ca 25 år är skogsbruk förbjudet på impediment. Att i impedimenttallskogar nyskapa förlorade livsmiljöer, fr a död ved, skulle därför inte inkräkta på virkesförsörjningen. Sådan naturvårdsrestaurering i dessa öppna och långsamväxande skogar skulle sannolikt göra stor naturvårdnytta, eftersom många arter knutna till senvuxen och/eller solbelyst tall/tallved har minskat kraftigt.

I projektet undersöker vi denna naturvårdsnytta och belyser samtidigt grundvetenskapliga frågor om mikroklimatets, vedtäthetens och vedpositionens betydelse för vedlevande arter. I ett experiment dödar (ringbarkar) och skadar (katar) vi tallar på impediment och jämför skalbaggsfaunans reaktion på detta dels mellan torra och fuktiga impediment och dels med reaktionen i tidigare experiment på mer produktiv mark. I en långsiktigare studie jämför vi artsammansättningen av vedlevande skalbaggar och svampar i döda tallar mellan impediment och produktiv mark i områden som brann för 5-15 år sedan, detta för att utvärdera effekterna av naturvårdsbränning av impediment. I en tredje studie analyserar vi utvecklingen av bl a död ved i impedimenttallskogarna sedan 1950 med hjälp av Riksskogstaxeringens data för att få kunskap om hur snabbt dessa skogar återfår naturliga strukturer som död ved utan aktiv naturvårdsrestaurering.

Bild vänster: Nästan 1200 tallar har under hösten 2019 katats eller ringbarkats i experimentet. Fotograf: Hjalmar Holm. Bild höger: Insektsfälla i hällmarkstallskog. Fotograf: Susanna Bergström.