Kan tallskogar på hällmarker och myrar bli viktiga för naturvården?

Senast ändrad: 19 mars 2021
Tallskog som växer på hällmark.

Kan glesa tallskogar på hällmarker och myrar få en större betydelse för insekter och svampar som missgynnas av skogsbruk? Det ska forskare ta reda på genom att studera effekterna av naturvårdsåtgärder på så kallade impediment. Om resultaten blir positiva kan impedimentmarker, som i dag inte används för skogsbruk, få en större roll i naturvården.

Den biologiska mångfalden i svenska tallskogar har drastiskt förändrats av skogsbruk och skogsbrandsbekämpning. En betydande del av tallskogarna växer på lågproduktiv mark, så kallade impediment. Det är idag förbjudet att bedriva skogsbruk på denna typ av mark, vilket ger en möjlighet att här återskapa förlorade livsmiljöer som skadade träd och ovanliga typer av död ved, utan att inkräkta på virkesförsörjningen. Sådan naturvårdsrestaurering i dessa öppna och långsamväxande skogar kan tänkas göra stor naturvårdnytta, eftersom många arter knutna till långsamvuxen och/eller solbelyst tall och tallved har minskat kraftigt.

Flera olika studier

I projektet undersöker forskarna effekterna av naturvårdande åtgärder och belyser samtidigt grundvetenskapliga frågor om mikroklimatets och vedkvalitetens betydelse för vedlevande arter. Dessutom studeras i vilken takt tallskogar på impediment återfår naturliga strukturer som död ved utan aktiv naturvårdsrestaurering.

I ett experiment dödas (ringbarkas) och skadas (katas) tallar på impediment. Insektsfaunans kortsiktiga (1-2 år) reaktion på detta jämförs mellan torra och fuktiga impediment (hällmarker och myrar) genom att fånga insekter i fönsterfällor före och efter åtgärden.

I en mer långsiktig studie jämför forskarna den biologiska mångfalden i branddödade tallar på torra impediment (hällmark) och på mer produktiv mark. Gynnar naturvårdsbränning på impediment andra arter än bränning i andra tallskogar? Artsammansättningen av vedlevande svampar och insekter undersöks i tallar som dödades i samband med bränder för 10 till 20 år sedan.

I en tredje studie analyseras utvecklingen av bland annat död ved i svenska impedimenttallskogar sedan 1950 med hjälp av Riksskogstaxeringens data.

 

Följ med ut i fält och hör Mats Dynesius berätta om projektet.

Två bilder. Vänstra bilden visar en man i orange skyddskläder som sågar med motorsåg. Högre bilden visar en vit trekantig platt anordning med en behållare fäst nedtill uppspänd mellan träd.
Bild vänster: Nästan 1200 tallar har under hösten 2019 katats eller ringbarkats i experimentet. Fotograf: Hjalmar Holm. Bild höger: Insektsfälla i hällmarkstallskog. Fotograf: Susanna Bergström.