I ett nytt storskaligt EU-projekt ska forskare och organisationer över hela Europa ta fram ny kunskap och skapa förutsättningar för restaurering av skog och skogslandskap. I Sverige drivs forskningen av SLU tillsammans med Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka.
Biologisk mångfald är avgörande för vår framtid. Men ekosystemen urholkas allt mer av vårt sätt att leva. Förlusten av biologisk mångfald beskrivs som ett lika allvarligt hot som klimatförändringarna. I en ny antologi diskuterar forskare vad biologisk mångfald är, vilka problemen är och ger förslag på lösningar, i den mest heltäckande skrift om biologisk mångfald som hittills publicerats på svenska.
Den mängd kol som finns lagrad i döda träd globalt motsvarar nästan en tiondel av det kol som finns i atmosfären. Nu har en världsomfattande studie för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter. Studien visar också att nedbrytningen går snabbare ju varmare klimatet är, och att insekter globalt sett bidrar till nästan en tredjedel av nedbrytningen.
I syfte att stimulera arbetet med hållbar utveckling i Vindelälven-Juhttátahkkas biosfärområde finansierar Kempestiftelserna, Umeå universitet och SLU tillsammans en gästprofessur. I slutet av augusti är professor Julian D. Olden från University of Washington i USA på plats i Umeå.
I mer än 25 år har skogsbruket lämnat generell naturhänsyn i samband med avverkning, till exempel högstubbar, vindfällen och gamla träd. Men det är fortfarande mycket vi inte vet om effekterna av åtgärderna och hur de bör utformas. Doktoranderna Delphine Lariviere och Albin Larsson Ekström hoppas reda ut några av frågetecknen.
För att öka tillväxten av träd och därmed kunna öka inlagringen av koldioxid finns ett stort intresse för behovsanpassad gödsling av ungskog. Men en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att denna metod påverkar den biologiska mångfalden negativt.
Tropiska regnskogar har en unik förmåga att lagra stora mängder koldioxid. Att återställa förstörd regnskog är därför viktigt för hela planeten. För att detta arbete ska bli framgångsrikt har forskare nu undersökt träds genetiska variation och sett vilka träd som klarar ett allt torrare och varmare klimat.
Under flera år efter den stora branden i Muddus nationalpark 2006 har forskare från SLU studerat hur skalbaggssamhället har förändrats. Det visade sig att hotade och brandberoende skalbaggar fortfarande hittades i brandområdet mer än ett decennium efter branden.
Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skogsskador orsakade av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt, antingen på kortare eller längre sikt beroende på typ av åtgärd. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken.
Kan lågproduktiv tallskog användas för att stärka och bevara den biologiska mångfalden? Det hoppas Mats Dynesius från SLU. Genom att ge tallar skador som liknar dem som uppstår vid brand vill han öka tillgången på senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen, en bristvara i skogslandskapet.
Går det att flytta döda träd till ett nytt skogsbestånd och rädda de arter som lever på och i de döda träden? Vad styr hur länge lax stannar kvar i havet innan den återvänder för att leka? Och vilka långsiktiga effekter har olika restaureringsåtgärder på ekosystemet? Dessa är några av frågorna som nu kan få svar.
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – ändå vet vi ganska lite om hur de samspelar med varandra. I en nytänkande studie har SLU tillsammans med Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Tyskland undersökt hur älgarnas bete påverkar insekten röd tallstekel. Det visade sig att älgarnas betande kunde leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor. Forskarna tycker att det är viktigt att studera sådana samspel mer i framtiden.
