Projekt: Det boreala skogslandskapets gröna infrastruktur

Senast ändrad: 12 oktober 2017

Biologisk mångfald, naturliga ekologiska processer och ekosystemtjänster i det boreala skogslandskapet är i hög grad knutna till skog med kontinuitetsvärden. Med en långtida, nutida och framtida påverkan av skogsbruk behöver naturvårdsarbetet och tillämpning av grön infrastruktur baseras på bästa möjliga underlag om var och hur befintligt skyddade skog kan kompletteras med nya avsättningar, restaureringsskötsel och anpassat skogsbruk.

Skogar med kontinuitetsvärden
Grön infrastruktur innebär att strukturer, habitat och ekosystemtjänster som har betydelse för bevarande av biologisk mångfald länkas samman i ett fungerande nätverk som medger att ekologiska processer och funktioner säkerställs även med pågående skogsbruk och klimatförändringar; Konnektivitet i tid och rum är centralt. Skogar med kontinuitetsvärden är särskilt viktiga för många hotade arter och är därför prioriterade i naturvårdsarbetet. För det boreala skogslandskapet är en fungerande grön infrastruktur av skogar med kontinuitetsvärden en nödvändighet.

Underlag för grön infrastruktur
I detta projekt arbetar vi med satellitbildsbaserad högupplöst kartläggning och analys av skogar med kontinuitetsvärden, i första hand för Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Med förändringsanalys identifierar vi redan kända värdekärnor, nyckelbiotoper och skogar, men också skogar som inte har påverkats av avverkning och som är eller kan vara skogar med kontinuitetsvärden.

Analysområden
I ett 47,000 km2 stort analysområde som sträcker sig från kust till fjäll har vi i en pilotstudie daterat, kartlagt och sammanställt alla kal- och trakthyggen under de senaste 50 åren. I en tidsserie kan vi beskriva och förstå hur naturskog successivt har minskat och fragmenterats, och hur hela skogslandskapet har påverkats. Det som återstår idag är vad som utgör byggstenar i grön infrastruktur.

I samarbete med Metria och med deras kartläggning av potentiella kontinuitetsskogar för hela norra Sverige, och över längre tid med ortofoton från 1950- och -60-ta., kommer vi i projektet att utvidga och förbättra analyserna.

Vi kommer också att ta fram ytterligare analysområden för än mer detaljerade analyser, t.ex. baserade på manuell korrigering av automatklassificerade ortofoton och jämförelser med kända värdetrakter och andra tillgängliga data.

Fakta:

Projektmål
Med grundläggande landskapsekologisk analys inriktad mot att ta fram förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för ett antal modellarter, har vi som övergripande mål att kunna ta fram ett kunskapsunderlag som Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna kan använda för planering, prioritering och införande av en funktionell grön infrastruktur, effektivt naturvårdsarbete och hållbar markanvändning i ett landskapsperspektiv.

Inriktning
Detta projekt handlar om:

  1. hur skog med kontinuitetsvärden som finns kvar i skogslandskapet kan bidra till en fungerande grön infrastruktur;
  2. hur de ekologiska förutsättningarna är i tid och rum för gynnsam bevarandestatus och biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv och hur detta kan bedömas;
  3. vad en fungerande grön infrastruktur behöver utöver nuvarande avsättningar, frivillig hänsyn och generell hänsyn.

Projektet kommer att definiera ekologisk funktionalitet och naturvårdsnytta i en grön infrastruktur som kan identifieras utifrån kvarvarande kontinuitetsskog, skogliga värdekärnor, skyddade områden och restaureringsområden.

Huvudleveransen är ett kunskapsunderlag som ska kunna användas av myndigheterna i deras dagliga arbete med att prioritera naturvårdsinsatser och genomföra arbetet med grön infrastruktur, inklusive:

  • Satellitbildsbaserat kart- och dataunderlag över ekologiskt relevant tidsskala
  • Rumsligt explicita analyser av landskapsförändringar och habitatmodellering för indikatorarter, t.ex. lavskrika, tretåig hackspett, violettgrå tagellav, raggbock
  • Naturliga och markanvändningsfaktorer som förklarar förekomst av kontinuitetsskog
  • Indikatorer för att mäta och utvärdera naturvårdsnytta
  • Fjärranalys för längre historisk tidsserie med högre precision och noggrannhet
  • Högre precisionen i bedömningar av naturvärde och ekologisk integritet i kontinuitetsskogar
  • Helhetssyn på landskapsnivå i kombination med redan identifierade värdefulla områden i skogslandskapet

Samarbete
Samarbetsorganisationer i första hand är Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, Metria och Naturvårdsverket.

I projektet ingår
Johan Svensson, SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö, johan.svensson@slu.se, 090 7868333, 073 0216880
Grzegorz Mikusinski, SLU, institutionen för ekologi, Grimsö forskningsstation, Skogsmästarskolan
Jon Andersson, Sweco Environment AB
Bengt-Gunnar Jonsson, Mittuniversitetet, avdelningen för naturvetenskap
Sarah Grabbe och Liselott Nilsson, Skogsstyrelsen
Pekka Bader, Pär Hedberg, Jessica Jonasson, Länsstyrelserna

Projektet
Projektet finansieras av Naturvårdsverkets 2016 – 2018 inom ramen för forskningssatsningen om förvaltning av landskap.


Kontaktinformation

Johan Svensson, forskare
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
johan.svensson@slu.se 090-7868333, 073-0216880

Sidansvarig: bo-soren.wiklund@slu.se