Forskning

Senast ändrad: 06 december 2017
ake_alg_300px.jpg

Institutionen för vilt, fisk och miljö (VFM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå har en lång tradition av forskning om vilda däggdjur och fåglar, och om relationen djur, människa och växter. Forskningen är både grundläggande och tillämpad. Exempel på pågående verksamhet är att studera växt-djurinteraktioner, vandringar mellan sommar -och- vinterområden, bete, hemområden, habitatval och utnyttjande av miljön, rörelsemönster, reproduktion och överlevnad, effekter av störning, fysiologis stress och klimatpåverkan. Vi studerar system i södra och norra Sverige, från breddgrad 56 till 67.

Forskningen som vår grupp leder präglas ett nära samarbete med omgivande samhället. Vi har flera projekt om hur vi med våra aktiviteter påverkar vilda djur, och hur påverkar de oss och våra beteenden? Vår grupp studerar också hur olika typer av mänsklig aktivitet som jakt och friluftsliv upplevs av vilda djur. Vem blir mest rädd – människan eller björnen när vi möts? Eller hur reagerar älg och ren på gruvor och vindkraft i landskapet? Hur de fjällandskapet?

Forskningsprogrammet BEYOND MOOSE (http://www.viltforskning.se/) tittar på samspelet mellan klövviltsarter i flerartssystem i relation till det omgivande landskapet, hur arterna påverkar och påverkas om skogs- och jordbruk, och vilka föda de äter. Projektet samarbetar nära med programmet GOVERNANCE (http://www.societyandwildlife.com/) som jobbar med förutsättningarna för framtidens viltförvaltning.

Foder och fodernyttjande samt förbättrade metoder för övervakning av viltstammarnas påverkan är centrala frågor för oss. En viktig forskningsfråga är vad en ”hotspots” – ett i naturen område som återkommande används – egentligen är och vad det betyder både för djur människor.

En annan utgångspunkt i forskningen är att förstå hur den pågående klimatförändringen påverkar människa och djur. Ytterligare en central punkt i vårt arbete berör frågor kring trafiksäkerhet och där vi jobbar med att bättre förstå faktorerna som påverkar risken för viltolyckor i tid och rum.

En spännande frågeställning är landskapets produktionsmöjligheter av vilt och fisk – i skogliga termer kan vi kalla det vilt och fiskbonitet – utifrån ett mångbruksperspektiv. Vilka vilt och fiskarter ska vi satsa på? Vilka arter passar bäst i ett visst landskap? Det är kunskap som kan ha stor betydelse för enskilda, ofta mindre skogsföretag som väger mellan olika typer av markanvändning där vilt och fisketurism kan vara en.

Ett lika spännande samarbete som utvecklas tillsammans med arkeologer, genetiker och kulturgeografer är att vi studerar hur människans nyttjande av älgen förändrats de senaste 6 000 åren. Ett svindlande tidsperspektiv. Att använda av naturresurserna har länge varit en förutsättning för att bo i Nordens utkantsområden. Möjligheten att försörja sig på älg och andra djur har historiskt sett varit viktigt för att kunna överleva. Naturresurser och möjligheten att nyttja dessa är än idag ett av de främsta skälen för att behålla människor i den norra glesbygden.

Målet med vår mer tillämpade forskning är att ta fram ny kunskap som är tillgänglig för alla som är intresserade av att förvalta våra naturresurser där vilda djur och växter är en bärande del.  Samverkan är en prioriterad uppgift för oss. En viktig funktion för gruppen är därför att fungera som en plattform för dialog och samverkan mellan forskare, andra aktörer och det omgivande samhället.

Mer specifik information om gruppens medlemmar hittas under personer.



Bild som visar flödet från att en älg märks till presentation av data.
Klicka här för att öppna en större bild i nytt fönster.

Sidansvarig: bo-soren.wiklund@slu.se