Oskar studerar nattfjärilars ekologi

Senast ändrad: 16 december 2019

Kan nattfjärilar använda sig av kraftledningsgator i skogen som livsmiljö? Det vill Oskar Lövbom ta reda på i sitt examensarbete på Vilt, fisk och miljö.

Berätta om dig själv!

Mitt namn är Oskar Lövbom, jag är 24 år gammal och jag kommer ursprungligen från Sundsvall men har bott i Umeå i 4 år.

Vad handlar ditt examensarbete om?

Mitt exjobb handlar om nattfjärilars ekologi och om de kan använda sig av kraftledningsgator i skogen som livsmiljö. Detta då några tidigare studier visat att både dagfjärilar och vilda bin lever i kraftledningsgator.

Varför valde du det ämnet?

Mitt favoritområde inom ekologin är ekosystemtjänster, de tjänster som naturens ekosystem ger oss människor, där jag framför allt gillar pollinering och pollinerade insekter och det är därför jag valde att kolla på just nattfjärilar, då de är relativt underrepresenterade bland pollinatörer.

Fjärilarna har Oskar fångat i insektsfällor som han haft uppe i Grössjöns naturreservat i Umeå. Så här ser det ut när han nålar upp och artbestämmer dem. Foto: Susanna Bergström
Denna vackra fjäril heter Blåbandat ordensfly. Den känns igen på sin storlek, då den kan bli upp mot 9,5 cm mellan vingspetsarna, och det blå bandet på bakvingarna. Foto: Susanna Bergström
Oskar Lövbom. Foto: Susanna Bergström
Denna nattfjäril heter Pyramidbuskfly. Detta exemplar som Oskar fick i sin insektsfälla är det första som observerats i Västerbotten. Närmsta stället den tidigare hittats på är i Sundsvallstrakten. Foto: Susanna Bergström
Försiktigt nålar Oskar upp denna fjäril som ännu inte gått att artbestämma, den tillhör gruppen Mätare. Mätarfjärilar känns framför allt igen på hur vingarna ligger, berättar Oskar. Foto: Susanna Bergström
Pilligt att handskas med pollinatörer. Foto: Susanna Bergström
Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se