24 luckor i miljöanalyskalendern 2017 på gång. Bild: SLU

En kunskapsrik jul önskar SLU

Hur står det till med miljö och natur på vår planet?
Med ekosystem och hållbarhet?
Frågorna är många.
Svaren vill vi fånga,
och dela dem med nyfikna under december.
Håll utkik efter dagens lucka i vår julkalender!

God fortsättning år 2018!

Har du missat någon lucka? 

December 1

Lucka 1. Dricksvatten. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Säkrare dricksvatten

Forskare letar okända gifter,
sådana som kan orsaka hälsorisker.
Om vårt dricksvatten slår de vakt
och efter motmedel ger sig ut på jakt.
Nya filter och växtrening är på gång,
med mera kunskap når vi säkrare framgång.

December 2

2december750ny.jpg

Vattenhushållande landskap

Kan jordbruket med nya markvattensystem,
få hjälp att möta ökad väderextrem,
hantera torka och skyfall,
att grödorna står pall,
och samtidigt minska vattenkvalitetsproblem?

December 3

Anna Sténs and Erland Mårald. Photo: Sverker Johansson.

Skogens juleton, handlar om mer variation

Skogens framtid påverkar oss alla. Forskningsprogrammet Future Forests sammanfattar åtta års forskning i fem kortfilmer. Senaste filmen handlar om variationsrikt skogsbruk.

December 4

Ängspärlemorfjäril. Foto: Erik Cronvall, SLU

Svag fjärilsökning viktig notering från fältinventering

Betande kor, surrande åkerhumlor och fladdrande fjärilar är vanliga inslag i en svensk ängs- eller betesmark. Några fjärilar har till och med blivit lite vanligare. Samtidigt ökar också igenväxningen i vissa områden.

December 5

Bild på daggmaskar. Foto: Jerker Lokrantz, Azote

Vill kunskap om mikroplaster öka genom att åkerjorden genomsöka

En norsk-svensk studie visar att lika mycket mikroplaster når europeiska och nordamerikanska åkrar varje år, som den mängd som finns flytande i haven. Plasterna hamnar på åkrarna när avloppsslam används som gödningsmedel. Hur dessa plaster påverkar marklivet är ännu okänt.

December 6

Lucka 6, 2017: Kylvattenrecipient Forsmark. Foto: SLU

Östersjöns varma fiskar julen 2217

Kan kärnkraftens kylvattenplym
visa Östersjön i varmare kostym,
och om framtiden förutspå
vilka fiskstim vi har då,
likt en tidsmaskin för ekologin?

December 7

Bild på fjällsjö. Foto: Agnes Bondesson, SLU

Med bäring på sjöarnas näring

Arktiska sjöar och vattendrag kan bli näringsfattigare när klimatet blir varmare. Ett tydligare språngskikt i sjöar och en längre växtsäsong är två möjliga förklaringar till detta relativt okända problem. Ökad kunskap kan stödja förvaltningen av sjöarna.

December 8

8december750.jpg

Koll på skogsresurserna

Skogsstatistiken 2017 är delvis en repris.
vi får mer träd och mindre blåbärsris.
60 kilo blåbär per person,
så stor var Sveriges årsproduktion.

December 9

Knäckebrödskaka. Foto Ibán.

Annadagens julbak

Baka, baka knäckekaka
Rulla, rulla nyttig bulla
Mjöla den med råg
av fullkorn i ditt tråg
Forskning ska du läsa:
Låt den inte jäsa
- utan skjuts in i ugnen!

December 10

Köra spårlöst

nummer 10På denna film kan du titta och höra,
hur du bästa vägen bör köra,
för att spårlöst avverka skogen,
och utan att på mark och vatten tära.

December 11

Hammarby sjöstad. Foto: Per Berg, SLU

Funktionell täthet

Hållbart stadsboende vi vill bygga,
där människor trivs och känner sig trygga.
Till hjälp finns forskares manual,
ett verktyg för byggaktörers val.
Är täthet och rymlighet i balans?
Det visar hårda och mjuka data tillsammans.

December 12

Strömmande vatten. Foto: Johan Söderkrantz, SLU.

Naturligt vis med smarta nyheter

I ett flöde från Artdatabanken,
kan du naturligt fylla på tanken.
Är du intresserad av växter, svampar och djur,
kan du alltid följa Dagens natur.

December 13

Foto på en parkmiljö. Foto: Marcus Hedblom, SLU

Fågelsång i stad gör dig glad

Sjungande fåglar minskar människans stressnivå i städer. Det räcker med att höra tjattret från en gråsparv för att folk skall få en mer positiv syn på stadsmiljöer. Ljudet av flera arter gör att stadsmiljön upplevs som ännu mer positiv.

December 14

Harvning. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Kunskapsnav om näring från källa till hav

Belastningen av kväve på havet minskar. Även för totalfosfor pekar trenden på en minskad transport till Östersjön. SLU Vattennav tar reda på om förändringarna beror på skickligare lantbrukare eller på att vi odlar mindre mat. En bas i arbetet är användande av datormodeller.

December 15

Två yrkesfiskare testar en ny kräfttrål med en rist (sorteringsgaller) som sorterar bort oönskade fångster, exempelvis torsk. Foto: Hans Nilsson, SLU

Selektivt fiske

Fiskare och forskare tar nya kliv,
för att fångsten av fisk ska bli mer selektiv.
När fångsten smartare sorteras,
kan oönskad bifångst minimeras.

December 16

Stubbe. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Se till helheten

Den brukade skogens klimatnytta går att räkna på.
Hur nyttan kan maxas, vill många gärna förstå.
Glöm bara inte att till helheten se,
både landskap och livscykel ska i analysen vara med.
Heureka hjälper när målen är flera,
när klimatnytta, mångfald och mer du ska optimera.

December 17

Gädda i insjö i Dalarna. Foto: Anders Asp, SLU

Kvickare kvicksilveråterhämtning?

Hur beter sig kvicksilver i miljön?
Forskare har nya återhämtningsrön.
Kanske bara decennier kvar,
och inte århundraden det tar,
innan riskfritt vi kan äta fisk från sjön.

December 18

Sedimentprovtagning. Foto: Kristina Sundqvist

Spårar fiskens dioxinkällor

Finns det fingeravtryck i sediment,
som kan göra dioxiners ursprung känt?
Ja, och sedimentens mönster,
kan också bli fönster,
till dioxinkällor i fisk, som en hemlig agent.

December 19

Falu Koppargruva. Foto: Falu Gruva.

Sötvattendata

Hur mår våra vatten,
som glittrar i natten?
I Miljödata-MVM kan du nå
data om sötvatten, stora och små,
mänskligt påverkade, likaså.

December 20

Illustration av laserdata över SLU i Umeå. Illustration: Mattias Nyström, SLU

En öppen plats för innovation är Skogsdatalabbets vision

Kom och testflyg de senaste drönarna eller analysera laser- eller inventeringsdata för ditt eget område. Skogsdatalabbet är en mötesplats för företag och samhälle inom skogssektorn. Här kan du diskutera med experter och prova dina idéer.

December 21

Grisar. Foto: Tim Meier.

God jul?

Det är skillnad på skinka, schinken och ham,
men syns inte alltid när du dukar fram.
Tänk när du handlar!
Mat som förvandlar,
läkarnas verktyg till sämre på sikt,
ska nobbas – då har du gjort nåt av vikt.

December 22

Sumatranoshörning. Rimmet är skrivet med versmåttet elegisk distikon "Elegi över artutrotningen". Foto: Torbjörn Ebenhard, SLU

Biodiverse om utrotningen

Sent så ska syndaren vakna, det sägs som på skämt inimellom.
Muntert är dock icke de fakta som gömmer sig här.

Strax före jul kan det vara på plats att så stilla fundera,
hur vi bättre kan ta hand om denna värld vi har kär.

Något har hänt! Det är tyst borti snåren, och haven som förut
sjöd utav liv och av kraft, där är korallerna bleka.

Artrikedomen som fanns här en gång runt i världen den vida,
är inte samma som förr, det kan vi inte förneka.

December 23

Foto på ekosystemstationsigloon på Degerö stormyr. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

De naturliga myrarna – kolfälla eller kolkälla?

Vad kommer att hända med naturliga myrar i ett förändrat klimat? Kommer de att motverka en klimatförändring eller kommer de att göra så att klimatförändringen går ännu fortare? Under nästan tjugo års tid har SLU-forskare mätt den totala kol- och växthusgasbalansen på Degerö Stormyr i Västerbotten, där fokus bland annat är på vad som kommer att hända med naturliga myrar i ett förändrat klimat.

December 24

Julklappsmask i julkula: Grafik: Katarina Nyberg

Artnamn så fina

Julen firas med fler än du anar.
De flesta från våra julgranar spanar.
Tiotusentals smådjur från granen tittar,
husdjur som barnen aldrig hittar?
I dagens lucka får okända arter skina.
Många av dem med julnamn så fina.

Dela gärna vår julkalender:

 

SLU:s fortlöpande miljöanalys

 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. Telefon: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen