Vårkollen – hur långt har våren kommit?

Genom att många går ut under valborgshelgen (29 april–1 maj) och kollar upp och rapporterar en handfull vårtecken kan forskare analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet. Vårkollen genomförs för tredje året i rad. Tidigare år har tusentals observation av blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning skickats in från hela landet.

Håll koll på våren!

Vårens ankomst är så mycket mer än varmare temperaturer och ljusare dagar. Drillande lärkor, surrande bin, vitsippsbackar och lövsprickningens grönska. Nu uppmanas allmänheten att gå ut under valborgshelgen (29 april–1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen. Det är Svenska botaniska föreningen som tillsammans med forskare vill ta reda på hur snabbt våren utvecklas över landet.

Redan kring årsskiftet kom de första rapporterna om blommande hassel i södra Sverige. Men även om vintern var mild är det först de senaste veckorna som våren på allvar börjat sin vandring upp genom landet. Många vårtecken finns kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad. I Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, är frågan hur långt vårtecknen hunnit vid Valborg och alla kan hjälpa till att besvara den. Vårkollen genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer av vårtecken skickats in från hela landet och såväl 2015 som 2016 hade lövsprickningen hunnit 70-80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gläds åt den stora uppslutning Vårkollen fått tidigare år. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika arter och olika delar av landet påverkas.

– Eftersom samma sak gjordes i landet för hundra år sedan kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på dem som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras.