SLU-nyhet

Rwandas mjölkbönder behöver ett kontrollprogram mot juverinflammationer

Publicerad: 18 december 2019

Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda, där det finns en strävan att förbättra barnens näringsförsörjning genom säkrad tillgång på mjölk. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor, och bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, skriver Jean-Baptiste Ndahetuye i en avhandling från SLU.

Både antalet kor och deras mjölkproduktion ökar i Rwanda idag. Till stor del beror detta på åtgärder inom nationella program som bygger på mjölkens stora betydelse för de små barnens näringsstatus och deras tillväxt och kognitiva utveckling.

Jean-Baptiste Ndahetuye har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt den hygieniska kvaliteten på Rwandisk mjölk, och kopplingar till juverhälsa, hygien och andra skötsel- och uppfödningsfaktorer.

Den övergripande slutsatsen är att subkliniska juverinflammationer, dvs. sådana som inte ger synliga förändringar på juver eller i mjölk, är vanligt förekommande i mjölkkobesättningarna. Merparten av de sjukdomsframkallande bakterier som hittades i mjölken visade sig dessutom vara av smittsam typ och i hög grad resistenta mot penicillin.

– Det höga bakterietrycket i hela produktionskedjan har betydelse för mjölkkvaliteten, för möjligheten att förädla mjölkprodukter och för folkhälsan, säger Jean-Baptiste Ndahetuye.

I avhandlingen lyfts ett flertal faktorer som ökar risken för att korna ska drabbas av subklinisk juverinflammation. Det gäller t.ex. om de var inhysta i en individuell fålla (kraal) och på jordgolv, om de var i senare delen av sin mjölkproduktion, om de var av holsteinras, om de hade smutsiga juver och ben, om de inte hade en kalv som diade dem, om de inte fick foder direkt efter mjölkningen, om mjölkaren inte tvättade händerna och det var dålig hygien under mjölkningen, och om korna inte förmjölkades.

– Ett kontrollprogram mot juverinflammationer skulle vara en bra åtgärd för optimerad mjölkproduktion i Rwanda, avslutar Jean-Baptiste Ndahetuye.

En mer utförlig populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s 85–86 i avhandlingen.

__________

Jean-Baptiste Ndahetuye, institutionen för kliniska vetenskaper, försvarade sin doktorsavhandling Mastitis in dairy cows in Rwanda: characterization, prevalence, aetiology, antimicrobial resistance and effects on milk quality den 5 december 2019 vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Päivi Rajala-Schultz från Helsingfors universitet, Finland.

Mer information

Jean-Baptiste Ndahetuye
Institutionen för kliniska vetenskaper
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
jean-baptiste.ndahetuye@slu.se

Frågor på svenska kan ställas till Renee Båge, huvudhandledare och universitetslektor vid samma institution: renee.bage@slu.se, 018-67 25 07.

Länk till avhandlingen (pdf)
https://pub.epsilon.slu.se/16465/

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Mjölken i Rwanda produceras oftast av importerade holsteinkor som korsats med olika lokala raser i varierande grad, men även av inhemska ankole-kor som denna. Foto: Renee Båge

Mjölken kyls inte på gården utan transporteras okyld på cykel eller motorcykel i mjölkflaskor eller plastdunkar till mjölksamlingscentraler. Foto: Renee Båge

Nästan alla kor i Rwanda handmjölkas. Foto: Renee Båge

Fakta:

Mer om Rwandas mjölkmarknad

Mjölken kyls inte på gården utan transporteras okyld på cykel eller motorcykel i mjölkflaskor eller plastdunkar till mjölksamlingscentraler, där mjölken kyls för första gången när den hälls i en större mjölktank.

Den mjölk som hanteras och processas vidare i denna formella mjölkkedja pastöriseras oftast innan försäljning, men det finns också en informell mjölkkedja där mjölken säljs direkt till konsument eller på små lokala marknader, opastöriserad.

De allra flesta familjer är medvetna om att de ska upphetta mjölken före konsumtion. Myndigheterna försöker dock få alla mjölkproducenter att leverera till de officiella mjölksamlingsställena och minska den informella marknaden.