Vill du jobba med marinbiologi, marinekologi, sötvattensbiologi, limnologi eller hållbar utveckling? Genom ditt ex-jobb hos oss gör du en insats för Östersjön, Västerhavet eller för våra sjöar och rinnande vatten.
Som examensarbetare hos oss bidrar du till kunskapsförsörjningen om akvatiska ekosystem och hjälper till att lösa problemställningar i pågående forskningsprojekt med handledare som är Sveriges ledande experter inom området. Du får möjlighet att använda dina teoretiska kunskaper i praktiken och har chans delta i spännande fältjobb.
Våra examensarbeten grundar sig i ett hållbarhetsperspektiv och innefattar allt från akvatiska ekosystem, fisk, fiske och skaldjur till sälar och sjöfågel.
Fish welfare: Physiological responses to anaesthisia in brown trout
Bachelor or Master project in biology, 15-60 hp
This research project aims to explore how brown trout respond to different anaesthetics. When set in water with an anaesthetic agent, fishes initially respond with increased activity. This results in a cascade of physiological processes in the fish. In this project some of these responses will be investigated.
Background
There is a wide array of different teleost species used in scientific research world-wide. These fish are frequently anaesthetised for various procedures and previous studies suggest that there is a divergence in the response to different anaesthetics among species. The use and efficiency, from a practical point of view, of anaesthetics in different species have been studied and reviewed. However, the fish welfare aspect and the in depth understanding of the pharmacological mechanism of action and effect in different species are largely unknown. In view of our increased awareness of animal welfare, also regarding fish, along with an increased use of fish as experimental animals, standardised anaesthetic protocols that are species specific is a necessity to assure best practices with focus on fish welfare.
In earlier experiments we have shown that the stress (cortisol) response in brown trout appear to be higher in more acid water; non-buffered tricaine methanesulfonate lower the pH.
Methods
This project we will attempt to investigate thes further by comparing the response of juvenile brown trout to four treatment (non-buffered tricaine methanesulfonate, buffered tricaine methanesulfonate., river water and river water with pH=3 (using hydrochlorid acid).
Blood sample will be taken from about 80 trout and the blood will late be analyzed.
Depending on the number of credits the student wish to achieve the brains of the trout will also be sampled and analyzed for monamines (such as dopamine and noradrenaline).
Contacts
Erik Petersson
Dept. Aquatic Resouces (SLU)
erik.h.petersson@slu.se 010-4784239
Svante Winberg
Uppsala University
svante.winberg@neuro.uu.se
Dept. Anatomy, Physiology and Biochemistry (SLU)
Svante.winberg@slu.se
Fish welfare: Physiological responses to anaesthisia in zebrafish
Bachelor or Master project in biology, 15-60 hp
This research project aims to explore how zebrafish respond to different anaesthetics. When set in water with an anaesthetic agent, fishes initially respond with increased activity. This, in turn, onset a cascade of physiological processes in the fish. In this project some of these responses will be investigated.
Background
There is a wide array of different teleost species used in scientific research world-wide. These fish are frequently anaesthetised for various procedures and previous studies suggest that there is a divergence in the response to different anaesthetics among species. The use and efficiency, from a practical point of view, of anaesthetics in different species have been studied and reviewed. However, the fish welfare aspect and the in depth understanding of the pharmacological mechanism of action and effect in different species are largely unknown. In view of our increased awareness of animal welfare, also regarding fish, along with an increased use of fish as experimental animals, standardised anaesthetic protocols that are species specific is a necessity to assure best practices with focus on fish welfare.
Zebrafish is the second most common laboratory aninmal in Sweden right now and knowledge about zebrafish behavior and physiology are important for future care and housing of the species.
In earlier experiments we have gathered information about the stress response in zebrafish to metomidate and tricaine methanesulfonate. We now like to investigate the response to three other anaesthetic methods: eugenol, benzocaine and rapid cooling.
Methods
Zebrafish will be anaesthetized with the three methods mentioned above, the fish will thereafter be sampled for cortisol (whole –body). This require that the cortisol is extracted, i.e. many days in the lab
Depending on the number of credits the student wish to achieve the brains of the zebrafish will also be sampled and analyzed for monamines (such as dopamine and noradrenaline).
Contact
Erik Petersson
Dept. Aquatic Resouces (SLU)
erik.h.petersson@slu.se 010-4784239
Svante Winberg
Uppsala University
svante.winberg@neuro.uu.se Dept. Anatomy, Physiology and Biochemistry (SLU) Svante.winberg@slu.se
The suggested topics are suitable for master student projects. The projects can include field work, lab work, literature studies, data analysis and scientific writing.
The contents and scope of the work can be discussed and adapted to prevailing conditions.
Background
The populations of seals and cormorants in Sweden have increased in size and distribution during the last decades.
Consequently, requirements and needs of information about the ecological roles of seals and cormorants have increased, e.g. for inclusion of top predators in ecological models and for development of ecosystem-based management. In addition, conflicts with fish conservation biology and coastal fisheries have intensified.
At present, relevant information on prey choice and abundance of these predators and their impact on fish stocks is insufficient.
Diet analysis of seals and cormorants
Monitoring of seals and cormorants
Predator-prey dynamics
Contact:
Karl Lundström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
karl.lundstrom@slu.se, 010-478 41 38
Thesis work in biology or sustainable development at the Department of Aquatic Resources, SLU, 15-30 ECTS credits.
Within this project you will have the opportunity to develop a socio-ecological model for the Bothnian Sea that can be used for future management decisions in collaboration with stakeholders, managers and scientists.
Background: A key aim in ecosystem-based management (EBM) is to establish common goals among stakeholders, as this is expected to enable the continued delivery of ecosystem services, while reducing user conflicts. Socio-ecological models are often used to support this aim. The models help increase the understanding between stakeholders and scientists and investigate how management actions could affect the ecosystem and the people who depend upon it. The Swedish Agency for Marine and Water Management has initiated an EBM pilot project in the southern Bothnian Sea to involve stakeholders in developing an ecosystem-based management that integrates environmental goals with societal goals for the region.
Project: As part of the pilot EBM project, you will develop a socio-ecological model for the Bothnian sea in collaboration with stakeholders, managers and scientists. This, so called fuzzy cognitive model can be used in preparing future management decisions and increase the understanding between managers, stakeholders and scientists of the ecological and societal processes that affect environment status.
Practical work includes conducting interviews with managers and stakeholders and contributing to workshops within the southern Bothnian Sea EBM project. You should be familiar with R, interested in ecosystem-based management and comfortable interacting with people of different backgrounds. No previous modelling experience is necessary.
Contact:
Den svartmunnade smörbulten är en fiskart med ursprung från Svarta havet och Kaspiska havet och har sannolikt kommit via barlastvatten till Östersjön. Den rapporterades första gången 1990 i Gdanskbukten där den nu är den vanligast förekommande kustnära fiskarten. År 2008 rapporterades arten för första gången i Sverige, i Karlskrona skärgård, och den finns nu också från Kalmarsund och upp till Gävlebukten, samt runt Gotland och i Göteborg.
Den svartmunnade smörbulten är en invasiv art med hög reproduktionstakt och hög tolerans för olika miljöfaktorer. Det finns risk för att den kan komma att konkurrera med andra bottenlevande arter och även äta rom och yngel från inhemska arter men den kan också vara en resurs för rovfisk och för människor. En uttalad risk är att arten vandrar upp i sötvatten och här behövs kunskap om dess vandringsförmåga och om vilka barriärer som kan hindra arten att ta sig upp i fiskvägar. För att nyttja arten och utveckla effektiva metoder för fiske behövs kunskap om hur arten beter sig vid olika fiskeredskap. Nedanstående projektförslag är experimentella studier som bidrar med kunskap på båda dessa viktiga områden och de är en del av forskningsprojektet Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs.
Alla experiment utförs i Älvkarleby, vid Dalälven söder om Gävle, antingen vid SLU Fiskeriförsöksstation (FFS) eller vid Vattenfalls experiment anläggning Laxeleratorn. Beroende på bakgrundskunskaper och intresse kan examensarbetet göras antingen inom biologi eller miljövetenskap med utrymme för egna frågeställningar. Omfattning är flexibel och examensarbetena kan göras på kandidat- eller masternivå.
Ann-Britt Florin, avdelningschef
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ann-britt.florin@slu.se, 010-478 41 22
Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs | Externwebben (slu.se)
Foto: Isa Wallin och Anna-Li Jonsson, SLU.
SLU:s Fiskeriförsöksstation i Älvkarleby producerar cirka 140 000 laxar och öringar per år för Dalälven. En förutsättning för ett miljövänligt och djuretiskt vattenbruk är att det bedrivs forskning på avel och odlad fisk. Här pågår forskning och miljöanalys och här finns akvarier, bäckar och älv för experiment, och dessutom kunnig personal. Vi söker nu examensarbetare till:
Skarven har pekats ut som en potentiellt viktig predator på smolt (utvandringsmogena lax och öring ungar) men vetenskapliga uppskattningar av skarvens inverkan idag i Dalälven saknas. Eftersom en del av den lax och öring smolt som sätts ut i Dalälven märks med Pit‐tag finns det en möjlighet att leta efter dessa märken i områden där skarvarna haft sina kolnoier. Projektet innebär främst scanning av pit‐tag märken i skarvkolonier längs kusten men även genomgång av spybollar från skarv och andra fåglar kan inkluderas. Fältinsamling utförs under hösten efter häckningen, dvs någon gång under sep‐nov 2020 eller senare.
Det är eftersträvansvärt att den fisk som sätts ut så mycket som möjligt liknar den vilda fisken. Ett problem vid många kompensationsodlingar av laxfisk att smolten som sätts ut har skador på sina fenor och även att de växer för snabbt och är för feta jämfört med den vilda fisken. I detta projekt undersöks foderregimens inverkan på kondition, överlevnad och fenskador hos odlad fisk. Även undersökningar av olika tätheter av fisk kan inkluderas. Projektet kan utföras i stort sett när som helst mellan Mars‐December.
Vid Fiskeriförsöksstationen har avelsarbete på lax och öring utförts
under nära 100 år. Under denna tid har data på den fisk som vandrar in från havet samlats in vilket möjliggör analyser av förändringar hos lax & öring i Dalälven över tid i t.ex. storlek, kondition, äggstorlek mm. Arbetet kan antingen vara helt teoretiskt och göras när som helst på året, eller involvera provtagning av fisken under antingen avelsfisket (aug) eller romtagningen (okt).
Beroende på bakgrundskunskaper och intresse kan examensarbetet göras antingen inom ekologi eller miljöanalys med utrymme för egna frågeställningar. Omfattning är flexibel och examensarbetena kan göras på kandidat‐ och masternivå.
Ann-Britt Florin, avdelningschef
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ann-britt.florin@slu.se, 010-478 41 22
Sillgrisslor är marina, fiskätande topp-predatorer som finns runt hela norra halvklotet. De kan vara viktiga indikatorer på förändringar i ekosystem som exempelvis utsläpp av miljögifter och förändringar i fiskebestånd. Långtidsstudier har visat att man genom att följa sillgrisslorna på deras häckningsplatser kan lära sig mycket om hur ekosystem fungerar och upptäcka förändringar i näringsväven.
På Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns största sillgrisslekoloni, ca 15 000 par. Här pågår sedan 1997 ett övervakningsprogram för sillgrisslor, där bland annat överlevnad, reproduktion och födoval studeras.
Att kunna få tag i energirik föda är en förutsättning för att kunna överleva och föda upp en livkraftig unge. Flera studier har visat att sillgrisslans huvudföda är skarpsill (Sprattus sprattus). Nya data visar dock att strömming (Clupea harengus) kan utgöra en ganska stor del av dieten. Hur energiinnehållet ser ut i strömmingar av olika storlekar och hur det förhåller sig till energiinnehållet i skarpsill är idag okänt. Kunskapen är viktig för att utvärdera sillgrisslans bevarandestatus i Östersjön och hur mycket fisk som behöver sparas i havet för att säkerställa dess överlevnad.
Exjobbet handlar om att analysera energiinnehållet i ett antal skarpsillar och strömmingar som samlats in av Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Dessa kommer sedan att analyseras av studenten med hjälp av en bombkalorimeter, vilket är en maskin som kan mäta energiinnehåll. Detta arbete kommer att ske vid SLU i Ultuna. Data från försöken kommer sedan analyseras statistiskt. Projektet är tänkt för kandidatnivå (15 hp) men möjligheter finns också till ett mer omfattande projekt på mastersnivå, exempelvis innefattande fältarbete på Stora Karlsö där sillgrisslornas matningar av ungarna med fisk kan studeras i detalj.
www.balticseabird.com
www.storakarlso.se
Jonas Hentati Sundberg, universitetslektor
Institutionen för akvatiska resurser, SLU
jonas.sundberg@slu.se, 073-938 79 69
Fler lediga examensarbeten för dig som är intresserad av fisk och akvatisk ekologi hittar du hos våra kollegor på Vilt, fisk och miljö
Här kan du få information och inspiration från tidigare självständiga arbeten vid SLU Aqua.
Örjan Östman, universitetslektor, studierektor - grundutbildning
Institutionen för akvatiska resurser, SLU
orjan.ostman@slu.se, 010-478 41 53