Detta gör vi inom program Giftfri miljö

Senast ändrad: 07 mars 2019
vatten300.jpg

Program Giftfri miljö ska bidra till att ge en helhetsbild av miljötillståndet i Sverige när det gäller förekomst och effekter av skadliga ämnen, aktuella i svenskt miljöarbete.

Verksamheten ska även ge kunskapsunderlag för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och för åtgärder så att miljöpåverkan ligger inom acceptabla gränser. Programmet ska dessutom bistå med kompetens när det gäller internationella konventioner och införlivande av EU-direktiv på miljögiftsområdet.

Viktiga programdelar är:

  • Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB)
  • miljöövervakning av kemiska bekämpningsmedel i vatten, sediment, luft och nederbörd
  • analys av trender och effekter av kvicksilver och kadmium i miljön
  • övervakning av exponering och effekter av kemikalier i däggdjur och vattenlevande organismer
  • utveckling av indikatorer för miljögifter för att följa trender i miljötillståndet.

I programmet ingår att utveckla metoder för miljöanalys och kunskap inom fokusområdena.

Verksamhet knuten till Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB)

CKB är ett nationellt kompetenscentrum som tar fram och förmedlar kunskap om miljöaspekterna med kemiska bekämpningsmedel. Målsättningen är att förbättrade kunskapen ska bidra till att belastningen på miljön av bekämpningsmedel kan minskas. Områden som CKB arbetar med är:

 Läs mer om verksamhetem på CKB:s hemsida

Nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel

Undersökningarna är en del av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning och ingår i programområde Jordbruksmark, delprogram "Växtskyddsmedel i typområden och åar " samt programområde Luft, delprogram "Växtskyddsmedel i nederbörd och luft ".

Läs mer om nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel).

Skogsbrukets effekter på kvicksilverhalter i svensk insjöfisk

Genom upprepade provfisken i skogssjöar kommer effekterna av skogsbruk på kvicksilverhalten i insjöfisk att studeras. Urvalet av sjöar och fiskarter är genomfört för att hitta känsliga objekt där eventuella effekter från åtgärder i avrinningsområdet syns tydligast. Kontrollerade avverkningar inom avrinningsområdet genomförs tillsammans med provfisken före och efter denna avverkning.

Projektet syftar även till att kartlägga orsakerna till att trender av kvicksilverhalter varierar mellan olika avrinningsområden efter avverkning. Denna kartläggning sker genom en mer detaljerad undersökning av ackumulering av kvicksilver i olika trofinivåer i sjöns ekosystem.

Projektledare: Karin Eklöf, medarbetare: Pianpian Wu och Kevin Bishop.

Läs om bakgrunden till projektet i flera inslag i Kunskapsbanken.

Projektet har nära anknytning till Sino-Swedish Mercury Management Research Framework (SMaReF)

Utveckling av en biologisk miljögiftsindikator – kiselalger

Syftet för projekten är att kunna använda skaldeformationer på kiselalger som en akvatisk biologisk miljöindex som indikerar toxisk påverkan av metaller och herbicider. Projektet fokuserar på laborexperiment med kiselalgskulturer för att hitta förklaringar till den stora variationen i skaldeformationer som man observerar i fältprover.

Planen är att vattenförvaltare ska kunna använda den preliminära screeningsindexen som finns idag med större säkerhet i den reguljära kiselalgsövervakningen. Indexet kommer också att vidareutvecklas genom analys av nya fältdata.

Projektledare: Maria Kahlert.

Hitta relaterade länkar om projektet.

Patogena mikroorganismer, läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier i akvatisk miljö

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om i vilken omfattning indikator bakterier E.coli och enterokocker samt sjukdomsalstrande bakterier, främst Salmonella och Campolybacter släpps ut från kommunala avloppsreningsverk i Sverige. Förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i vatten kartläggs.  Dessutom studeras om musslor/fisk kan utgöra reservoarer för dessa bakterier och därmed öka risken för smittspridning.   

Projektledare: Stefan Örn.

Läs mer om projektet på institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.

Grodyngel som bioindikator

Syftet med detta projekt är att undersöka om det föreligger påverkan av kemikalieexponering hos vilda grodyngel. Påverkan gäller dels sköldkörtelhormonstörande och könshormonstörande kemikalier. Vidare studeras biomarkörer som speglar effekter av dioxinliknande kemikalier, metaller och kemikalier som orsakar oxidativ stress. Andra parametrar relaterade till hälsotillståndet hos grodyngel såsom patogener studeras också.

Projektet väntas ge en bild av den generella situationen för groddjurens utsatthet för kemikaliexponering, men väntas också visa variationen mellan groddjur i olika miljötyper.

Projektledare: Gunnar Carlsson.

Läs mer om grodyngelsprojektet på institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.

Läs om det relaterade Misse-projektet, som undersöker sköldkörtelhormonstörning av inomhuskemikalier via grodyngel.

Fiskhälsa i recipienter

Projektet fokuseras främst mot kommunala reningsverk och industriella punktkällor för att undersöka om dessa belastar vattenmiljön med kemikalier som kan påverka hälsan hos fisken som lever i recipientvattnet.

Undersökningar görs genom att studera embryonalutvecklingen hos fisk, samt att mäta specifika biomarkörer som visar på exponering för vissa grupper av kemikalier, t ex könshormonstörande ämnen (vitellogenin), dioxinliknande kemikalier (EROD), metaller (metallotionin) och kemikalier som orsakar oxidativ stress (glutationreduktas). Vidare undersöks även biometriska parametrar (vikt, längd, gonadvikt etc) samt förekomst av dubbelkönighet. 

Projektledare: Stefan Örn

Läs om fiskhälseprojektet på institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.

Utveckling av molekylära markörer för fortlöpande miljöanalys inom akvatisk toxikologi

Projektets syfte är att utveckla ett system för detektion av miljöföroreningars toxiska effekter i akvatisk miljö för fortlöpande miljöanalys. I projektet utvecklas en panel av in vitro-metoder, baserade på molekylära markörer för toxiska mekanismer, till exempel oxidativ stress och hormonstörande effekter.

Metoderna, som mäter den totala effekten av kemikalier i vattenprover, är enkla och känsliga och ett stort antal prover kan analyseras till rimlig kostnad. Testsystemet möjliggör uppföljning av miljömålen för akvatisk miljö i stor skala

Projektledare: Agneta Oskarsson, Johan Lundqvist.

Läs om markörprojektet via institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.

Minkprojektet – ett miljöövervakningsprogram för miljögifter och dess effekter hos vilda däggdjur

Syftet med minkprojektet är att använda vilda minkar som modelldjur för att undersöka miljögifter och miljögifternas effekter på vilda däggdjur i Sverige. Vild mink fungerar bra som indikatorart, dvs. att den kan vara en varningsklocka för läget i naturen. Minken är en toppredator och är även relativt stationär, vilket gör att den kan spegla lokala miljöföroreningar. Som invasiv art är den dessutom lovligt jaktbyte året om.

Projektet tar emot minkar från jägare runt om i landet, men kan också göra riktade undersökningar i särskilda områden. Mink exponeras särskilt för perfluorerade ämnen, som till exempel PFOS, men man ser även halter av ämnen som PCB, DDE, metaller, bromerade flamskyddsmedel och ftalater. Framför allt fokuserar projektet på effekter på fortplantningssystemet, men även andra organ studeras. Fokus är också att kontinuerligt förbättra tolkningen av exponeringsdata genom att studera vilka faktorer som påverkar miljögiftshalterna i minkarna. Prover från minkarna sparas för framtida analyser.

Projektledare: Sara Persson, Ulf Magnusson (Institutionen för kliniska vetenskaper)

Läs mer på minkprojektets hemsida.

Sidansvarig: fomaredaktion@slu.se