Information om data

Senast ändrad: 02 oktober 2017

Här har vi samlat information som förenklar förståelsen för data och resultat, samt hjälp att tolka grafer och tabeller.

Vanliga förkortningar och deras betydelse

µg/l utläses mikrogram per liter, dvs en miljondels gram per liter. 1 µg/l är alltså det samma som 0,000001 g/l (gram per liter), eller 0,001 mg/l (milligram per liter).

AMPA är en förkortning av aminometylfosfonsyra. AMPA är en nedbrytningsprodukt till glyfosat men kan också komma från andra källor än bekämpningsmedel, t.ex. tvättmedel.

BAM är en förkortning av 2,6-diklorbensamid. BAM är en nedbrytningsprodukt till diklobenil.

DEA är en förkortning av desetylatrazin, som också kallas atrazindesetyl. I databasen använder vi det senare namnet. DEA är en nedbrytningsprodukt till atrazin.

DETA är en förkortning av desetylterbutylazin, som också kallas terbutylazindesetyl. I databasen använder vi det senare namnet. DETA är en nedbrytningsprodukt till terbutylazin.

DIPA är en förkortning av desisopropylatrazin, som också kallas atrazindesisopropyl. I databasen använder vi det senare namnet. DIPA är en nedbrytningsprodukt till atrazin.

ETU är en förkortning av etylentiourea. ETU är en nedbrytningsprodukt till maneb och mankozeb.

HCH är en förkortning för hexaklorcyklohexan. Det finns flera isomerer av HCH (alfa-HCH, beta-HCH, gamma-HCH och delta-HCH). Lindan består främst av gamma-HCH och används i databasen istället för gamma-HCH.

Vanliga begrepp och förklaringar av dessa

Kvantifieringsgräns (LOQ) är den lägsta halt av en substans som kan bestämmas med hjälp av en analysmetod som validerats med en viss noggrannhet och precision.

Detektionsgräns (LOD) är den lägsta halt där man kan verifiera att substansen finns i provet med en rimlig säkerhet, dock med en sämre precision vad gäller halten (oftas anges endast 'spår' i intervallet mellan LOD och LOQ).

Dricksvatten är här det vatten som är bestämt till att användas till livsmedel. Dricksvatten kan komma både från ytvatten och grundvatten. I den här kategorin finns både behandlat och obehandlat vatten.

Grundvatten är det vatten som finns där markens porer och berggrundens sprickor är helt fyllda av vatten. Vatten från åar och sjöar som infiltrerats genom marken på konstgjord väg räknas som grundvatten i denna databas.

Gränsvärde är den halt som inte får överskridas enligt Livsmedelsverkets dricksvattenförordning, EU:s dricksvattendirektiv och EU:s grundvattendirektiv. Gränsvärdet är 0,1 µg/l och är gemensamt för alla substanser. Läs mer via länken nedan.

Maxhalt är den högsta halt som påträffats under den angivna tidsperioden av en angiven substans. Halter av bekämpningsmedel i vatten mäts i mikrogram per liter (µg/l).

Nedbrytningsprodukt är en substans som bildas när den ursprungliga substansen bryts ner. I vissa fall bildas det snabbt en eller flera nedbrytningsprodukter och då är det viktigt att analysera den substans man kan förvänta sig att hitta i miljön.

Riktvärde anger den högsta halt då man inte kan förvänta sig några negativa effekter av en substans. Riktvärden finns framtagna för ett hundratal substanser av Kemikalieinspektionen, läs mer via länken nedan.

Vattentyp har i denna databas delats upp på grundvatten, dricksvatten, ytvatten eller alla vatten tillsammans. De flesta proverna passar in i någon av de tre först nämnda kategorierna, men ett fåtal prover gör inte det, dessa har då inkluderats i kategorin alla vattentyper. Det finns en viss överlappning mellan kategorierna eftersom dricksvatten också kan vara ytvatten eller grundvatten.

Ytvatten är ett samlingsnamn på det vatten som finns i bäckar, åar, vattendrag, floder och sjöar.

Vattentyper - förändringar som påverkat fördelningen av prover

Under slutet av 1980-talet fanns möjlighet för länen att få bidrag från Naturvårdsverket för att undersöka förekomsten av bekämpningsmedel i svenska vattendrag. År 1991 togs dessa bidrag bort och till följd av det sjönk antalet undersökningar i ytvatten kraftigt. Först i slutet av 1990-talet steg antalet prover tagna i ytvatten igen.

År 2003 infördes nya bestämmelser för dricksvatten och man bytte fokus från råvattnet (provtagning i vattentäkterna) till att istället provta det vatten som når konsumenterna (dricksvatten). Det gör att även de valda åtgärden för att få dricksvattnet tjänligt kommer att påverka resultatet av analyserna. Detta på grund av att vissa metoder att bereda dricksvatten på olika sätt kan minska halterna av bekämpningsmedel. Det bör även beaktas att många vattenverk som inte har klarat gränsvärdet för tjänligt dricksvatten, har avvecklats under tidsperioden. Således har antalet dricksvattenprov med förhöjda halter av bekämpningsmedel minskat i takt med att provtagningen slutat i de vattenverken som inte används längre.

Fördelningen av prover mellan de olika vattenkategorierna har förändrats över tiden i den Regionala Pesticiddatabasen. Det bör tas hänsyn till vid tolkning av förändringar i fynd över åren, speciellt när alla vattentyper studeras samtidigt. Den tydligaste utvecklingen är att  antalet grundvattenprover ökat under de senaste 10 åren, medan antalet ytvattenprover har varit relativt konstant under tidsperioden. Likaså kan man se att det under senare år har tagits allt fler prov för rutinkontroll på färdigbehandlat dricksvatten, samtidigt som antalet prov där man misstänkt specifika problem med förekomst av bekämpningsmedel minskat.

Kvalitetskontroll av data

Alla data som kommer in till Regionala Pesticiddatabasen granskas. I detta arbete ingår det att studera fynd av bekämpningsmedel som avviker från förväntat resultat för att bedöma om uppgifterna är korrekta eller inte. Granskningen görs innan data läggs in. Det sker även en kontinuerlig granskning av tidigare inlagda data, speciellt när det tillkommer information som kan påverkar data. Detta leder ibland till att data plockats bort ur databasen, korrigeras eller kompletteras.

Utveckling av analyser

De flesta laboratorier som utför analyser av bekämpningsmedel har idag flera olika analyslistor med substanser av bekämpningsmedel att välja på för den som vill veta vad som finns i ett vattenprov. Substanserna som funnits med på dessa listor har varierat över åren. Under tidigare år var det vanligare att ha med bekämpningsmedel som var relevanta att leta efter i livsmedel. Men på senare tid har detta utvecklats så att laboratorierna numera tittar efter substanser som är relevanta just för vattenprover.

Detektionsgränsen är den lägsta koncentrationen som man kan hitta en viss substans vid. De olika analyslaboratorierna kan ha olika detektionsgränser för samma substans. I många fall skiljer sig detektionsgränsen åt mellan olika substanser. Det beror på att de har helt olika kemisk struktur vilket gör dem olika svåra att analysera. 

Tack vare utveckling på analyområdet har detektionsgränserna sänkts kraftigt sedan 90-talet. Framför allt skedde en utveckling under åren kring millennieskiftet. Detta ledde till att idag kan fler substanser hittas i betydligt lägre halter än tidigare.


Kontaktinformation

Jenny Kreuger, forskningsledare
Institutionen för vatten och miljö, SLU
jenny.kreuger@slu.se, 018-672462, 0705-672462

Bodil Lindström, forskningsingenjör
Institutionen för vatten och miljö, SLU
bodil.lindstrom@slu.se, 018-671276

Gustaf Boström, forskningsingenjör
Institutionen för Vatten och miljö, SLU
gustaf.bostrom@slu.se, 018-67 30 53

Therese Nanos, Institutionen för vatten och miljö, SLU
therese.nanos@slu.se, 018-67 12 81