Insamling av data

Senast ändrad: 29 september 2017

Datamaterialet i den Regionala Pesticiddatabasen kommer från provtagningar utförda i hela landet. Alla län och vattendistrikt är representerade, samt majoriteten av alla landets kommuner.

Insamling av material till den Regionala Pesticiddatabasen görs av SLU på uppdrag av Naturvårdsverket och har genomförts vart tredje år genom enkätutskick till kommuner, länsstyrelser och vattenvårdsförbund. Datainsamling har gjorts 1996, 1999, 2001, 2004, 2007 och 2010. I samband med att data sammanställts till rapporter har uppdateringar av RPD gjorts 2015 och 2016 (se länk till senaste rapporterna i faktaruta). En liten mängd material skickas även in löpande. Den Regionala Pesticiddatabasen inkluderar också, genom ett samarbete med SGU, uppgifter om förekomst av växtskyddsmedel från Databasen för grundvattenförekomster och vattentäkter (DGV). Läs mer om DGV via länken nedan.

För varje prov samlas information in om:

  • Vilken slags vatten provet togs i, t.ex. en bäck eller dricksvatten från en grundvattentäkt
  • Djup, gäller främst grundvattenprover 
  • Kommun, plats och helst koordinater 
  • Provtagningsdatum 
  • Analyserade substanser, koncentration, detektionsgräns och kvantifieringsgräns. T.ex. som en kopia på analysprotokollet från laboratoriet 
  • Vem som tagit provet 
  • Varför provet togs t.ex. om det fanns en misstanke om utsläpp eller om det är en del av ordinarie kontrollprogram 
  • Kontaktperson med namn, telefon och/eller e-postadress

När du tittar på resultaten på söksidorna här så framgår inte all denna information. Men den finns som bakgrundsmaterial och går att begära ut för den som är intresserad.

Var togs provet?

Proverna är inte tagna vid fasta provtagningsstationer, utan de provtagna platserna varierar över år och inom län och vattendistrikt. Beskrivningen av provlokaler varierar mellan undersökningar. Vissa prover har angivelser av latitud- och longitudkoordinater, några har fastighetsbeteckning angivet, men ett stort antal har bara ett lokalnamn. Det bidrar till att det ibland är svårt att bedöma om provlokalen har varit densamma över tiden. Provtagningsplatser som utifrån sina beteckningar har bedömts höra till samma vattentäkt, har sammanförts till en lokal.

Varför togs provet?

Undersökningarna som ligger till grund för den Regionala Pesticiddatabasen varierar både i omfattning och till syfte. Det kan vara allt från enstaka stickprover analyserade för ett fåtal substanser till mer omfattande övervakningsprogram. Skillnader finns när det gäller antal provtagningspunkter, antal provtagningstillfällen och antal analyserade substanser. Riktade analyser, där man har utfört analyser på platser där man misstänkt växtskyddsmedelsförekomst, kan bidra till att antalet fynd av växskyddsmedel kan överskattas.

Prov som inte ligger i databasen

Den Regionala Pesticiddatabasen inkluderar inte de analysresultat som samlas in inom den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel. På grund av sin omfattning lagras dessa resultat, på uppdrag av Naturvårdsverket, i en separat databas vid Institutionen för mark och miljö på SLU. Läs mer om miljöövervakningen eller sök material i databasen för Jordbruksvatten.

Sidansvarig: jenny.kreuger@slu.se