Nationella genbankens uppdrag och organisation

Nationella genbanken vid SLU invigdes 2016 och är resultatet av Programmet för odlad mångfalds (Poms) uppdrag att bevara, nyttja och fördjupa kunskapen om vårt gröna kulturarv. Merparten av accessionerna som bevaras samlades in under de växtupprop som Pom genomförde mellan 2002-2010. Fruktsamlingen har en längre historia. Nationella genbankens centrala samling och dess personal är placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Uppdrag

Vilka är genbankens uppgifter?

Huvuduppgifterna för Nationella genbanken är att:

• Bevara växtmaterial och kulturhistorisk dokumentation om vegetativt förökade trädgårdsväxter för framtiden.
• Dokumentera samlingarna och främja att kunskap och växtmaterial i bevarande görs relevant genom forskning och undervisning.
• Verka som en resurs för ökat nyttjande av och rättvis tillgång till växtgenetiska resurser i Sverige.
• Genom samarbeten stärka den odlade mångfalden och fördjupa kunskapen om vårt gröna kulturarv.
• Delta i internationella samarbeten av betydelse för uppdraget.

Vilka växtslag bevaras?

I Nationella genbanken bevaras vegetativt förökade trädgårdsväxter av:

• Bär
• Frukt
• Krukväxter
• Krydd- och medicinalväxter
• Köksväxter
• Nötter
• Perenner
• Prydnadslökar och -knölar
• Prydnadsträd och -buskar
• Rosor

Här bevaras växtmaterial som av olika anledningar inte kan bevaras sortäkta genom frö. Samlingarna består av väldokumenterat historiskt växtmaterial med betydelse för svensk hortikultur och sorter med svenskt ursprung. När beslut om långsiktigt bevarande av en sort har tagits definieras den som en mandatsort. Mandatsorter kan vara lokalsorter, sorter framtagna av svenska växtförädlare, spontant uppkomna sorter från Sverige samt utländska sorter med lång odlingstradition i Sverige. Nationella genbanken bevarar också dokumentation knuten till mandatsorternas gröna kulturarv såsom exempelvis berättelser, lokala traditioner, foton och växtnamn. Denna värdefulla information kan levandegöra växternas hortikulturella odlingshistoria, traditionella nyttjande och trädgårdskultur.

Nyttjande

Nationella genbanken för trädgårdsväxter verkar för att såväl de biologiska som de kulturhistoriska värden som finns knutna till samlingarna kan nyttjas på ett rättvist och hållbart sätt. Genom arbetet med varumärket Grönt kulturarv® tillgängliggörs särskilt värdefullt material för en bred allmänhet och fungerar som en resurs för den gröna sektorn. Nationella genbanken distribuerar efter förmåga även växtmaterial av intresse för exempelvis forskning, undervisning eller trädgårdshistorisk gestaltning och ger råd när expertis rörande odlad mångfald och grönt kulturarv efterfrågas.

Organisation

Organisation och finansiering

Nationella genbanken är placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp. Inom SLU är placeringen vid Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, LTV, vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Lapf. Nationella genbanken är statligt finansierad. SLU tilldelas finansiering från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet via myndighetens regleringsbrev.

Nationella genbanken är en av aktörerna inom Pom, Programmet för odlad mångfald. Pom startade år 2000 och är ett nätverk med många olika aktörer, som myndigheter, organisationer och föreningar. Pom är Sveriges nationella program för växtgenetiska resurser och syftar till att bevara och använda den genetiska mångfalden hos odlade växter och deras vilda släktingar i Sverige på ett hållbart sätt. Nationella genbanken representeras i Poms referensgrupp och Nationella genbankens verksamhetsledare fungerar också som nationell samordnare av Pom.

Hur är genbanken uppbyggd?

Nationella genbanken består av tre delar:

• Den centrala samlingen vid SLU Alnarp
• 32 lokala klonarkiv runt om i landet
• Skyddad odling av bär vid Elitplantstationen

Den centrala samlingen i Alnarp är inte öppen för allmänheten men besökare tas emot vid exempelvis studiebesök och undervisning. De lokala klonarkiven är en del av Nationella genbanken och bevarar säkerhetskopior av växtmaterial från Centrala samlingen. De är ofta öppna för besökare och bevarar regionalt betydelsefullt växtmaterial, många gånger i en trädgårdsmiljö där sorterna även kan visas i sitt historiska sammanhang. Huvudmännen bakom klonarkiven är ofta offentligt finansierade, men även föreningar och mindre aktörer har axlat rollen att bli en del av detta långsiktiga arbete. Klonarkiven ersätts inte fullt ut för de kostnader detta åtagande innebär, men en bestämd summa per accession betalas årligen när samlingarnas bevarandestatus kontrolleras. En motsvarande säkerhetskopia för bärmandatsorterna eftersträvas i skyddad odling vid Elitplantstationen. Den skyddade odlingen innebär att bärväxterna odlas i så kallade kärnplantväxthus. Innan dessa placeras i växthusen genomgår de testning och rensning av bland annat virussjukdomar enligt jordbruksverkets föreskrifter. Den skyddade odlingen syftar till att säkerställa att växterna bibehåller en definierad sundhetsstatus.

Referensgrupp

Till stöd för arbetet inom Nationella genbanken finns en referensgrupp som träffas regelbundet. I gruppen finns representanter från LRF Trädgård, NordGen, Jordbruksverket, SLU - institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning (LAPF) och Fritidsodlingens Riksorganisation FOR. Referensgruppens funktion är rådgivande utan ekonomiskt och administrativt ansvar. Referensgruppen ses som ett kompetensorgan till stöd för genbankens verksamhetsutveckling, inte minst den strategiska utvecklingen.

Ytterligare referensgrupper finns knutna till olika växtslag för att ge stöd till genbankskuratorerna i arbetet med att förvalta och utveckla samlingarna.