Populärvetenskapliga publikationer från Nationella genbanken

Sidan granskad:  2025-11-29

Dahlior, krusbär, trädgårdsaurikler och potatislök är några exempel på ämnen som Nationella genbankens personal publicerat artiklar om i olika populärvetenskapliga publikationer. Artiklarna är listade efter publiceringsår.

Publicerade 2025:

  • De Vahl, E. (2025). Kulturarvssorter av vitlök testade i norr. Hemträdgården, 80 (3), s. 44-48. 

 

Publicerade 2023:

  • De Vahl, E. (2023). Pom - för växternas mångfald. Byggnadskultur, 20 (2), s. 46-50.
  • De Vahl, E. (2023). Tio år med Grönt kulturarv. Hemträdgården, 78 (3), s. 30-33.
  • Oskarsson, L. (2023). Trädgårdsaurikler - en vårblommande historia. Trädgård Norr, 20 (3), s. 34-40.
  • Oskarsson, L. (2023). Äldre trädgårdsväxter efterlyses! Trädgård Norr, 20 (2), s. 16.
  • Ramn, H. och Wedelsbäck Bladh, K. (2023). Våra bästa historiska äpplen. Natur & Trädgård, 38 (4), s. 28-35.


Publicerade 2021:

  • De Vahl, E. (2021). Dominant på tallriken men doldis i landet. Natur & Trädgård, 36 (2), s. 62-71.
  • De Vahl, E. (2021). Växtnyheter direkt från 1600-talet. Natur & Trädgård, 36 (1), s. 62-71.
  • Garkava-Gustavsson, L., Skytte af Sätra, J. och Hjalmarsson, I. (2021). ’Antonovka’ i Sverige: DNA-analyser löser en pomologisk gåta. Pomologen (1), s. 12-14.
  • Persson, K. (2021). En riktig knöl men väl värd att jobba för. Natur & Trädgård, 36 (2), s. 4-25.
  • Persson, K. (2021). Gamla dahlior bevaras för framtiden. Dahlian (1).
  • Persson, K. (2021). Krokus som ger färg och doft i hösten. Natur & Trädgård, 36 (4), s.66-69.


Publicerade 2020:


Publicerade 2019:

  • De Vahl, E. & Svanberg, I. (2019). "En outhärdlig löklukt" - Vilken slags lök tuggade allmogen i Dalarna under gudstjänsterna? Svensk botanisk tidskrift, 113 (2), s. 134-147.
  • de Vahl, E. (2019). Med dofter från förr - återfunnen åbrodd och grönmynta. Hemträdgården, 74 (4).
  • Hjamarsson, I. (2019). Ett krispigt kulturarv. RUM UTE, nr 4, s. 145.
  • Hjalmarsson, I. (2019). 'Hinnonmäki Gul', 'Jacob' och 'Röda Syltbär' (korta sortbeskrivningar). Natur & Trädgård, 34, s. 49-50.
  • Hjalmarsson, I. (2019). Nationella genbanken vill veta mer om era krusbär (notis). Natur & Trädgård, 34, s. 55.
  • Hjalmarsson, I. (2019). Äldre frukt- och bärsorter - ett kulturarv värt att bevara. Biodiverse, 24 (4), s. 22-23. ​


Publicerade 2018:

  • De Vahl, E. (2018). Kulturarvsväxter för framtidens mångfald – köksväxter i den Nationella genbanken. Hemträdgården, 73 (2).
  • Grönwall, E. & Morin, H. (2018). Växter vid äldre gravplatser - ett kulturarv värt att bevara och återanvända. Stockholm: Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Programmet för odlad mångfald.
  • Oskarsson, L. (2018). Genbanksperenner från Jämtland. Trädgård Norr, 15 (1).


Publicerade 2017:

  • Oskarsson, L. (2017). Perenner från Bohuslän i den Nationella genbanken. Bohusarvet. Tidskrift för Bohusläns hembygdsförbund, nr. 2.
  • Oskarsson, L. (2017). Perenner från Dalarna i Nationella genbanken. Trädgård Norr, 14 (5).
  • Oskarsson, L. (2017). Tillbaka efter mer än hundra år! Hemträdgården, 72 (2).


Publicerade 2016:

  • De Vahl, E. (2016). Norrlandslök, fläckebolök – eller något helt annat? Hemträdgården, 71 (4).
  • De Vahl, E. (2016). Norrlandslök? Torparväxt eller arv från polyploidforskningen? Sveriges Utsädesförenings Tidskrift, nr. 2.
  • Morin, H. (2016). Det svenska roskulturarvet – större än man anat. Nymphea – årsskrift för Västra Sörmlands Gartnersällskap.
  • Oskarsson, L. (2016). Nationella genbanken invigd. Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, nr 29, s. 31.

 

Kontakt