Ekologiskt vete hotas av stinksot – lösningar söks i genetisk motståndskraft

Stinksot drabbar både höst- och vårvete och i viss utsträckning även korn. I konventionellt jordbruk hanterar man sjukdomen med hjälp av fungicider.

Ekologisk odling är däremot sårbar för stinksoten – som gör grödan otjänlig att äta.

– Kärnorna blir mörka och luktar rutten fisk, säger Laurène Mailhan.

Hon är doktorand på institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp och studerar sjukdomen hos vete.

Det bästa sättet för lantbrukare att undvika den illaluktande svampsjukdomen, berättar hon, är att odla resistenta vetesorter. I Sverige finns dock endast en känd sådan sort avsedd för ekologisk odling: Stava, som kom ut på marknaden 1995.

Laurène Mailhan ska i sitt projekt titta närmare på Stava för att förstå genetiken bakom dess motståndskraft. Kunskapen kan potentiellt användas inom växtförädling för att skapa fler resistenta vetesorter i framtiden.

– Det finns olika raser av stinksot i Sverige och Stava är resistent mot alla. I mitt projekt försöker vi därför förstå resistensmekanismerna. Det finns förslag om vilka gener i Stava som påverkar resistensen, men forskningen är inte helt säker, säger hon.

Projektet är viktigt mot bakgrund av att odlingen av ekologiskt vete ökat i Sverige de senaste tjugo åren och med det även förekomsten av stinksot.

– Vi behöver förstå vad som pågår kring den här sjukdomen, hur vi kan bekämpa den i ekologiskt jordbruk, och hur den kan förebyggas långsiktigt. Jag hoppas att vi får fram resultat som kommer till nytta för lantbrukare.

Lärde sig om stinksot som utbytesstudent

Laurène Mailhan påbörjade sin doktorandtjänst vid SLU för ett år sedan. Innan dess var hon här som utbytesstudent. Hon tog sin masterexamen inom växtförädling i Alnarp.

I samband med utbytesstudierna fick hon arbeta med stinksot för första gången och deltog i växthusexperiment och fältförsök.

– Det var spännande att se att något pågår mellan vetets olika genotyper som vi inte riktigt förstår. Jag trivdes också väldigt bra med min forskningsgrupp, säger hon.

Hon tycker om att gå på djupet i projekt och har alltid velat doktorera. Men från början var hon mer intresserad av djurens värld än av växternas.

– Jag gick två år i förberedande skola i Frankrike för att bli veterinär. Vi hade ett kursmoment där vi skulle dissekera en blomma för att lära oss om växtfamiljer, och jag tyckte att det var superintressant.

Fascinationen för växter går dock i familjen.

– Farmor var farmaceut och visste allt om växter, och jag tyckte mycket om att prata med henne om det. Hon berättade för mig att hon gärna hade läst till agronom, men på hennes tid var det inte tillåtet för kvinnor i Frankrike. 

Utforskar vetets genetiska motståndskraft

Laurène Mailhan ska undersöka de genetiska försvarsmekanismerna hos Stava och genomföra mikroskopiska undersökningar av vad som händer när sorten stöter på sjukdomen.

– Målet är att ta reda på vilka mekanismer som aktiveras i det tidiga skedet av infektionen, säger hon.

En annan del av projektet går ut på att kartlägga vilka raser av stinksot som förekommer i Sverige genom att samla in prover från infekterade fält. 

– Vi använder de infekterade proverna för att samla in sporer som vi sedan använder för att infektera olika vetesorter. Vi sår dem, väntar tills de skjuter ax, och ser sedan vilka genotyper som har blivit infekterade av vilka raser.

Sjukdomens genetik outforskat område

Mot slutet av projektet ska Laurène Mailhan även försöka förstå mer om sjukdomens genetik.

– Nästan allt vi känner till om stinksot fokuserar på växtsidan. Vi vet inte så mycket om sjukdomssidan och vilka gener som spelar in där, så jag kommer att utföra analyser av det.

Det kommer att vara en av de mest utmanande delarna av projektet eftersom hon går in i ett, för den här specifika patogenen, relativt outforskat område. Men hon ser fram emot att försöka. 

– I värsta fall, om det inte lyckas, så är det också okej. Det är en risk som jag tar med glädje.