Hon optimerar framtidens ärtor och bönor: "Det finns så mycket att göra!"

För ett och ett halvt år sedan arbetade Mina Nešić som forskningsassistent vid Lunds universitet.

Hon hade nyligen tagit masterexamen i molekylär genetik och bioteknologi, och gått från att delta i forskningsgruppen som student till att vara där som kollega.

En dag när hon satt vid sitt skrivbord och analyserade DNA-sekvenser i korn började hennes handledare och två andra forskare i gruppen att ropa på henne.

– De sa ”Mina, det finns en perfekt tjänst för dig!”, säger Mina Nešić.

Alla tre hade fått samma mejl om en doktorandtjänst vid Sveriges lantbruksuniversitet som handlade om att studera frökvaliteter hos svenska proteingrödor, och oberoende av varandra tänkt på Mina. 

– Det kändes som ödet, säger hon och fortsätter:

– Mitt tidigare arbete, som var förankrat i grundläggande vetenskap, hade väckt mitt intresse för mer tillämpad växtforskning, särskilt inom områden som är direkt kopplade till livsmedelssäkerhet och hållbarhet. Därför var jag väldigt entusiastisk över möjligheten att bidra till växtförädlingens område.

Baljväxter är näringsrika och miljövänliga

Mina Nešićs doktorandprojekt handlar om att öka kunskapen om baljväxtgrödor, specifikt ärt och bondböna.

– Baljväxter är coola av flera skäl. Ett av dem är att de bildar ett symbiotiskt förhållande med jordbakterier som fixerar kväve från atmosfären, vilket minskar behovet av konstgödsel och gynnar miljön, säger Mina Nešić.

Det faktum att baljväxter är rika på protein och andra näringsämnen gör dem väl lämpade för människor att äta, och dess miljöpåverkan är mindre jämfört med animaliskt protein.

– Baljväxter spelar en viktig roll i omställningen mot växtbaserad proteinproduktion och mer hållbara kostvanor, och bidrar även till djurvälfärd.

Undersöker utseende och näringssammansättning

I sin forskning kartlägger Mina Nešić den genetiska arkitekturen och de evolutionära ursprungen hos olika frökvalitetsegenskaper. 

Egenskaperna hon fokuserar på berör näringssammansättning och morfologi, det vill säga fysisk form.

– När det gäller näringsämnen så undersöker jag innehållet av protein, fett och stärkelse. För de morfologiska egenskaperna fokuserar jag på frönas storlek och färg.

För närvarande samlar Mina Nešić in data om frön från olika sorters ärt och bondböna, utforskar frönas mångfald, och tittar på sambanden mellan olika egenskaper. 

Och mellan arbetspassen tycker hon om att tillbringa tid med de vänner hon fått vid institutionen för växtförädling.

– Vår favoritaktivitet är nog bordtennismatcherna under lunchrasten, säger hon.

Nästa steg i projektet handlar om att kartlägga den genetiska grunden för egenskaperna som hon har undersökt.

– Jag ser särskilt fram emot att bygga upp kompetens och lära mig metoder som gör det möjligt för mig att identifiera genomiska regioner kopplade till de egenskaper jag är intresserad av.

Ska bidra till optimerade sorter

Mina Nešić hoppas att den kunskap som genereras genom hennes doktorandprojekt ska hjälpa förädlingsprogram att utveckla nya sorter av ärt och bondböna som är optimerade för hållbara, lokala jordbrukssystem och med önskade egenskaper för mänsklig konsumtion.

– Till exempel så har olika sorter olika näringssammansättning. Vi vill förstå den genetiska regleringen av egenskaper som protein-, stärkelse- och fettinnehåll för att sedan kunna optimera frönas näringskvalitet.

Det bästa med projektet, utöver att bidra till utvecklingen av hållbara och näringsrika livsmedel, är att hon får lära sig så många nya saker. Och ju längre hon kommer in i projektet, desto fler möjliga vägar ser hon för fortsatt forskning. 

– Det finns så mycket att göra! Fyra år känns inte tillräckligt länge för mig.