Möt våra talare

Jacob van den Borne, VDBorne Campus

Hej Jacob! Vi är så glada att få välkomna dig till konferensen. Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund?

Jag heter Jacob van den Borne och är växtodlare och entreprenör, baserad i södra Nederländerna nära den belgiska gränsen. Jag driver ett familjeföretag i tredje generationen, främst med inriktning på potatisodling. Tillsammans med fler än 100 lantbrukare som vi samarbetar med odlar vi grödor utifrån ett datadrivet arbetssätt, och vi har arbetat med precisionsodling sedan 2006.

Allt utgår från det dagliga arbetet med odlingen. Innovation är inget mål i sig; det är ett verktyg som hjälper lantbrukare att fatta bättre beslut och skapa ett framtidsperspektiv för jordbruket. Vid sidan av gården grundade jag VDBorne Campus, en öppen innovationsmiljö där lantbrukare, forskare, teknikföretag och beslutsfattare tillsammans arbetar med framtidens livsmedelsproduktion.

Vad fick dig att börja arbeta med precisionsodling 2006, och hur var den resan för dig?

Vi började arbeta med precisionsodling för att vi ville förstå de många fält vi hanterar tillsammans med andra lantbrukare bättre. Vi hade ofta begränsad information om fältens historik och lokala förutsättningar, så vi började samla in data för att få mer insikt i jordens variation, grödornas prestanda och beslut om hantering.

Genom åren har precisionsodling hjälpt oss att förbättra effektiviteten och fatta bättre beslut grundade på fakta snarare än antaganden. För mig handlar precisionsodling inte om tekniken i sig. Det handlar om att förstå vad som händer i fältet och att använda den kunskapen för att odla mer effektivt.

Er slogan är ”Farming the Future. Together.” Vad betyder det för dig, och varför är den samverkande dimensionen så viktig?

För mig är samverkan helt avgörande. Lantbrukare möter allt högre förväntningar från konsumenter, myndigheter och samhället. Att leva upp till alla dessa förväntningar på egen hand blir allt svårare. Genom att arbeta tillsammans med lantbrukare, forskare, företag och beslutsfattare kan vi lära oss snabbare, innovera mer effektivt och nå mål som vore omöjliga på egen hand.

Vad hoppas du att konferensdeltagarna ska ta med sig från ditt föredrag?

Jag hoppas att människor går därifrån med insikten att hållbarhet och lönsamhet borde gå hand i hand. Under många år har innovation inom primärproduktionen fokuserat på att producera en standardprodukt till lägsta möjliga kostnad. I framtiden behöver vi också erkänna livsmedelsproduktionens miljöavtryck och belöna lantbrukare för det värde de skapar.

Samtidigt fungerar hållbarhet bara när det finns ett ekonomiskt perspektiv. Lantbrukare kan bara investera i ny teknik och mer hållbara produktionssystem om de investeringarna stöttas genom hela värdekedjan. Att skapa den balansen blir en av de viktigaste utmaningarna för jordbrukets framtid.

Johanna Olsson, RISE

Hej Johanna och varmt välkommen som talare på Primärt! Berätta lite om dig själv, vem är du?

Jag heter Johanna Olsson och är agronom. På RISE arbetar jag med forskning inom växtodling, bioekonomi och omställningen till fossilfri energi i jordbruket. I mitt arbete samarbetar jag nära lantbrukare, företag och andra aktörer inom jordbruk och livsmedel. Jag drivs av att omsätta ny kunskap till praktiska lösningar för jordbruket och samtidigt bidra till de systemförändringar som behövs för ett mer hållbart samhälle.

Du är projektledare för AgroDrive. Er vision är att den svenska livsmedelskedjan ska vara nära helt fossilfri 2030. Hur är det att arbeta för den visionen, och kan du ge något exempel på vad ni gör i praktiken?

Det mest inspirerande är att få arbeta tillsammans med så många engagerade aktörer som delar ambitionen att skapa ett fossilfritt livsmedelssystem. Samtidigt är det en stor utmaning eftersom omställningen kräver både ny teknik, nya affärsmodeller och nya samarbeten, och mycket behöver hända på kort tid.

I AgroDrive samlar vi 24 aktörer från hela värdekedjan. Ett konkret exempel är vårt arbete med fossilfri rapsodling, där vi testar hur hela produktionskedjan kan göras mer fossilfri. Vi arbetar också med maskindemonstrationer, forskning och kunskapsspridning för att göra omställningen möjlig i praktiken.

Jag tror att samarbete är nyckeln, men också att vi måste förstå de människor som ska genomföra omställningen. För att lösningarna ska få genomslag behöver de utgå från lantbrukarnas vardag, behov och drivkrafter, och vara både praktiskt genomförbara och ekonomiskt hållbara.

Vad motiverar dig i ditt arbete?

Jag motiveras av att bidra till ett starkt och konkurrenskraftigt svenskt lantbruk som samtidigt utvecklas i en mer hållbar riktning. Det som inspirerar mig mest är att samla olika aktörer kring gemensamma utmaningar och skapa förutsättningar för verklig förändring. Att få vara med och driva omställningen framåt är det som ger mig energi i arbetet.

Vad hoppas du att konferensdeltagarna ska ta med sig från ditt föredrag?

Jag hoppas att deltagarna tar med sig både framtidstro och handlingskraft. Omställningen till en fossilfri livsmedelskedja är en stor utmaning, men det händer också väldigt mycket positivt just nu. Jag vill visa att det redan finns konkreta lösningar och att vi kommer längst när vi samarbetar genom hela värdekedjan. Förhoppningsvis kan föredraget inspirera till nya samarbeten och nya idéer för hur vi tillsammans kan driva utvecklingen framåt.

Maria Lundesjö och Marit Toll, Axfoundation

Hej Maria och Marit och varmt välkomna som talare på Primärt! Berätta om er själva och er bakgrund.

Maria: Jag är livsmedelsagronom och har disputerat i livsmedelsvetenskap vid SLU. Jag har arbetat inom livsmedelsindustrin och med kvalitets- och hållbarhetsfrågor i dagligvaruhandeln. Hemma driver jag en gård med nötköttsproduktion och direktförsäljning.

Marit: Jag är utbildad hortonom och har arbetat med både teori och praktik inom den gröna näringen, bland annat livsmedelsproduktion, kvalitet och regional utveckling. Hemma på gården bedriver min man och jag grisproduktion, växtodling och skogsbruk.

Ni arbetar båda inom programområdet Framtidens mat som utvecklar konkreta och skalbara lösningar för ett hållbart livsmedelssystem. Hur arbetar ni för att gå från idé till praktisk lösning?

Vi börjar med en konkret utmaning och samlar lantbrukare, forskare och företag som kan bidra till att lösa den. Sedan testar vi idéer i praktiken, bland annat på Torsåker gård, och utvecklar dem vidare utifrån vad vi lär oss. Det kan handla om allt från att ta vara på råvaror och sidoströmmar som används för lite i dag till att pröva odlingsmetoder som stärker jordhälsan. För att en lösning ska kunna spridas behöver den fungera på gården, i livsmedelskedjan och ekonomiskt.

Ett kapitel i Axfoundations resultatrapport tillägnas mindre lyckade resultat från programområdet, med de lärdomar ni har dragit av dem. Vilken roll spelar misslyckanden i sökandet efter hållbara lösningar?

Det är viktigt att vara transparent även med mindre lyckade försök. Det finns inte tid att låta andra upprepa samma misslyckande som vi har gjort. Genom att dela både goda exempel, fina resultat men också lärdomar, kan ett misslyckat försök bli en byggsten i nästa lösning. Det är också hållbarhet. Även ett mindre lyckat resultat kan föra arbetet framåt.

Vad hoppas ni att konferensdeltagarna ska ta med sig från ert föredrag?

Att en omställning till en hållbarare livsmedelsproduktion är möjlig, men det kräver samarbete, mod och handling i praktiken. Primärproduktionen behöver vara med från början. Lantbrukaren behöver pratas med och inte om. En lösning är inte hållbar om den bara fungerar i teorin eller flyttar risker och kostnader till lantbrukaren. Alla i värdekedjan behöver tjäna på den. Vi hoppas deltagarna får inspiration att våga testa, samarbeta över gränserna och funderar på vad de själva kan bidra med.

Vill du veta mer?

Kom och lyssna på talarna på konferensen 25 november. Klicka här för mer information!