Minskad antibiotikaanvändning räcker inte för att bromsa utveckling av resistens

Antimikrobiell resistens (AMR) innebär att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika, vilket gör infektioner svårare att behandla. Det är ett växande problem världen över – både för människor och djur. Resistens uppkommer hos bakterier genom mutationer i enskilda gener eller genom att så kallade resistensgener överförs mellan bakterier.

E. coli-bakterier (Escherichia coli) från svenska kycklingar som föds upp med mycket låg användning av antibiotika undersöktes av forskare från SLU och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i en nyligen publicerad studie i tidskriften Poultry Science.

Prov togs från levern vid obduktion av 80 kycklingar från 40 flockar med ökad dödlighet orsakad av E. coli-infektion (kolibacillos). De E. coli-bakterier som påvisades från kycklingar med kolibacillos klassificerades som kliniska E. coli-isolat. Dessutom togs prover från ströbädden hos 60 kycklingflockar som inte visat tecken på sjukdom eller ökad dödlighet. Totalt 109 E. coli-isolat klassificerades som icke-kliniska.

Forskarna undersökte bakteriernas känslighet för 15 olika antibiotika och kartlade bakteriernas arvsmassa för att identifiera gener och mutationer som hänger samman med resistens. Resultaten visade att den totala resistensen var låg. Samtliga isolat var känsliga för 9 av 15 testade antibiotika: meropenem, azitromycin, amikacin, gentamicin, tigecyklin, ceftazidim, cefotaxim, kloramfenikol och kolistin. Dessa resultat var inte oväntade eftersom Sverige generellt har ett bättre resistensläge jämfört med andra länder. I hela EU är E. coli-isolat från kyckling rapporterade som resistenta i 16 procent av fallen mot kloramfenikol, 4 procent mot gentamicin och 3 procent mot kolistin.

Ett oväntat resultat var att resistens var vanligare bland de icke-kliniska isolaten jämfört med kliniska E. coli. Bland de kliniska E. coli-isolaten var 94 procent känsliga för samtliga testade antibiotika, jämfört med 49 procent av icke-kliniska isolaten. De högsta resistensnivåerna bland de icke-kliniska E. coli-isolaten observerades mot ampicillin (34 procent), sulfametoxazol (32 procent) och trimetoprim (28 procent). De resistenta isolaten bar på välkända gener eller mutationer som är associerade med antibiotikaresistens.

Resultaten av studien visar att trots låg antibiotikaanvändning kan andra faktorer såsom överföring av gener från föräldrar till avkomma, mellan individer i samma generation och miljökontaminering – bidra till spridning av antibiotikaresistens. Bakterier kan alltså utbyta resistensgener med varandra eller få dem via miljön även i produktionsformer med låg antibiotikaanvändning. De icke-kliniska isolaten verkar kunna bära på och sprida gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika.

Slutsatsen är att enbart minskad antibiotikaanvändningen inte är tillräckligt för att bromsa spridningen av antimikrobiell resistens. Effektiv kontroll kräver även kontinuerlig övervakning av bakterier i djurens normala tarmflora och i stallmiljön.

Länk till publikationen

Homayoon Davam, Désirée S. Jansson, Emma Nord, Jesper Rydén, Ingrid Hansson. Antibiotic susceptibility and resistance genes in Escherichia coli from broilers reared in a low-antibiotic-use production system, Poultry Science,
Volume 105, Issue 6, 2026.

Övriga länkar

Livsviktigt eller dödligt, men när då? Bakteriekunskap till nytta för bönder, samhälle och fjäderfä