Talare

Kristina Nordéus: Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU efter 2027

Kristina Nordéus är veterinär och har en doktorsexamen i nötreproduktion från SLU. Efter sex år som lantbruksråd vid Sveriges ständiga representation i Bryssel arbetar hon nu på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet där hon ansvarar för förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter 2027. Kristina Nordéus kommer att prata om kommissionens förslag och processen framåt, med särskilt fokus på tillväxt och konkurrenskraft.

Emil Bagger-Jörgensen : Konkurrenskraften i Svensk Mjölkproduktion

Emil Bagger-Jörgensen är företagsrådgivare på Växa Sverige och ansvarig för den svenska European Dairy Farmers-gruppen. Emil är i grunden ekonomagronom med ett stort intresse för det enskilda lantbruksföretaget. Hans nyfikenhet på vilka marknadskrafter som påverkar priserna ledde honom till USA, där han studerade internationell handel och råvaruhandel med lantbruksvaror. Föredraget kommer att belysa hur svensk mjölkproduktion står sig i jämförelse med våra europeiska konkurrenter, samt vilka konkurrensfördelar Sverige har.

Peter Kofoed: Svensk Mjölkproduktion 2035

Peter Kofoed har jobbat inom mjölkbranschen i hela sitt arbetsliv. Allt från mjölkchaufför, butiksutveckling, försäljning och medlemsservice. De senaste fem åren har han arbetat som ansvarig för LRF Mjölk. LRF Mjölk jobbar för att stärka de näringspolitiska förutsättningarna för att producera mjölk i Sverige. Uppdragsgivare är, förutom LRF, de fem mejerierna Arla Foods, Norrmejerier, Skånemejerier, Gäsene och Falköping Mejeri inklusive Grådö samt husdjursföreningarna Växa Sverige, Rådgivarna Sjuhärad och Skånesemin. Peters föredrag handlar om hur svensk mjölkproduktion har utvecklats de senaste åren samt hur trenden ser ut för de kommande 10 åren. 

Suzanne Céwe: Mjölkbondepanelen vad säger den om tillväxt - vad säger publiken?

Suzanne Céwe är geovetaren som efter över ett decennium på Länsstyrelsen blev regelnörd och jobbar mot enklare och bättre regler på LRF Mjölk. I dag fokuserar hon helt på mjölkföretagens vardag – med målet att säkra en livskraftig svensk mjölkproduktion även i framtiden. Med en regelutveckling där antalet regler har ökat med 134 procent under de senaste 25 åren och nu omfattar omkring 800 regler, påverkas mjölkföretagens vardag tydligt. Samtidigt ifrågasätts mjölkproduktionen ur ett klimatperspektiv – men hur ser företagarna själva på framtiden, har de framtidstro?

Stefan Nypelius: Vilka mjölkföretag växer i Sverige? 

Stefan Nypelius är Expert Lantbruksekonomi på Växa Sverige. I den rollen är han med och utvecklar och väver in ekonomi och lantbrukets lönsamhetsfrågor i Växas produktionsrådgivning. Stefan har arbetat över 25 år med ekonomirådgivning och utvecklingsfrågor för lantbruksföretag. Stefan kommer prata om att under 2025 har mjölkkoantalet ökat i Sverige. Det är för första gången på över 10 år! Den procentuella ökningen är den största på 35 år. Vilka företag och företagare är det som växer och expanderar? Föredraget kommer dyka i statistik och hämta erfarenheter från rådgivningen för att försöka ge svar. 

Mårten Hetta: Majs - en fodergröda i tiden 

Mårten Hetta är forskare på SLU i Umeå och jobbar med mjölkproduktion, fokus på verksamheten är på utnyttjande av grovfoder och utfodring av mjölkkor. Han undervisar lantmästare, agronomer och handleder doktorander. Forskningen bedrivs över hela Sverige och omfattar hela värdekedjan mjölk från odling av foder i fält till mjölkvalitet i stallet. Majs som foder är en gröda som har ökat radikalt de senast åren vi har gått från 7000 till 3 7000 hektar svensk majs på 20 år, där 90 procent blir foder till våra mjölkkor. Föredraget handlar och den forskning som SLU bedriver på odling av majs och hur den passar in i växtföljden på gården. 

Lotten Wahlund, Frida Petters, Keni Ren & Juana Chagas: Virtuella stängsel – från erfarenhet till teknik

Här sammanförs resultat från två parallella forskningsinsatser som gemensamt belyser användarerfarenheter och tekniska aspekter av virtuell stängselteknik. RISE presenterar resultat från två enkätstudier riktade till producenter med betesdjur. Den ena belyser norska producenters erfarenheter av virtuell stängselteknik, den andra svenska producenters förväntningar inför ett framtida införande av tekniken. Umeå universitet och SLU i Umeå redovisar tekniska resultat från tester i Västerbotten sommaren 2025 med det virtuella stängslet Monil®, med fokus på GPS-noggrannhet och uppkoppling.

• Lotten Wahlund är husdjursagronom och forskare på RISE. Hon har sedan 2019 forskat om virtuell stängselteknik, bland annat hur tekniken påverkar djurvälfärden och dess praktiska tillämpning för olika betesstrategier, med särskilt fokus på naturbetesmarker.
• Frida Petters är husdjursagronom och projektledare på RISE. Hon arbetar framförallt med frågor rörande betesdjur, teknik och digitalisering, bland annat leder hon flertalet projekt rörande virtuella stängsel.
• Keni Ren är universitetslektor i medieteknik vid Umeå universitet och forskar om hur digitala lösningar kan bidra till bättre djurvälfärd och mer hållbara lantbrukssystem. Hon utvecklar sensorer och bildanalys som kan automatisera övervakning av djurs beteenden.
• Juana Chagas är husdjursagronom och forskare vid SLU i Umeå. Hon studerar betessystem under norrländska förhållanden i samarbete med SustAinimal och Grazing Living Labs, och leder ett forskningsprojekt om virtuella stängsel i norra Sverige med fokus på djurbeteende, betesutnyttjande och teknik.

Niclas Högberg & Lena-Mari Tamminen: Digitalisering i ladugården – från sensor till beslut

Niclas och Lena-Mari delar erfarenheter från forskning om digitalisering i mjölkproduktion, med fokus på hur data kan omsättas till meningsfulla beslut. Utifrån aktuella resultat diskuterar de hur lantbrukare, rådgivare, industri och teknikleverantörer tolkar och använder data – och hur skillnader i perspektiv, förtroende och handlingsutrymme påverkar digitaliseringens potential. De lyfter behovet av gemensam förståelse, långsiktigt stöd och kontextanpassade lösningar för att omvandla insamlad data till konkreta förbättringar på gårdsnivå.

• Niclas Högberg är forskare vid enheten för veterinärmedicinsk epidemiologi. Hans forskning fokuserar på precisionsdjurhållning och hur sensorteknik kan användas för att övervaka och förbättra djurhälsa och djurvälfärd. Genom att kombinera teknisk utveckling med kunskap om djurens beteende och hälsa undersöker Niclas hur digitala lösningar kan stödja lantbrukarens beslutsfattande och bidra till en mer hållbar animalieproduktion.
• Lena-Mari Tamminen är epidemiolog och forskare med ett tvärvetenskapligt fokus. Hon kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder för att bättre förstå och förbättra djurhälsa och djurvälfärd. Hennes forskning undersöker bland annat hur digitala verktyg och data kan stärka beslutsfattande, samverkan och hållbar utveckling inom mjölkproduktionen.

Emelie Oskarsson & Elisenda Rius-Vilarrasa: Fodereffektivitet hur mäter vi det?

Mycket av den senaste tekniken handlar om hur vi på olika sätt kan samla in data med hjälp av kameror. Emelie kommer berätta om hur Viking Genetics sig av 3D-kameror för att samla in data om foderkonsumtion som används för att beräkna avelsvärdet för Sparat foder (fodereffektivitet) och hur tekniken fungerar praktiskt på gård. Elisenda går igenom det nordiska avelsarbetet för Sparat foder och hur detta hänger ihop med det övergripande nordiska avelsmålet.

• Emelie Oskarsson är agronom och arbetar som produktchef på Växa för digitala hjälpmedel som på olika sätt underlättar tillsyn och övervakning av djur. Emelie har arbetat med digitala produkter de senaste fem åren och gillar att nätverka och hitta nya produkter som kan underlätta och skapa värde i vardagen. 
• Elisenda Rius-Vilarrasa är genetiker på Växa och arbetar med forskning och utveckling av avelsindex som lantbrukare kan använda i sitt dagliga avelsarbete. Genom att kombinera prestationsregistreringar, härstamningsinformation och genotypdata från mjölk- och köttbesättningar kan nya index för hälsa, produktion och hållbarhet utvecklas. 

Victoria Ekenberg: Köttrassemin på mjölkgården

Victoria Ekenberg är doktorand på SLU i projektet ”Mer kött på benen vid urval av köttrastjurar för korsning med mjölkkor”. Hon är husdjursagronom med ett stort intresse för hållbar utveckling av avelsarbete. Hon har även praktisk erfarenhet av avelsrådgivning, arbete med mjölkkor, föreningsarbete och att driva företag. Victoria kommer att berätta om projektet med fokus på den första studien som genom djupintervjuer undersökt mjölkproducenters syn på att använda köttrassemin samt hur kött x mjölkraskorsningskalvarna fungerar och värderas i nötköttsproduktionen. Studien är ett viktigt steg för att inkludera lantbrukares åsikter vid framtida utveckling av avelsarbetet med att ta fram passande tjurar för köttrassemin på mjölkgården.

Annica Hansson: Optimalt kalvningsintervall

Annica Hansson är husdjursagronom och arbetar som produktionsrådgivare på Växa. Hon brinner för att  hjälpa företagare att utveckla en effektiv och hållbar produktion, där etik, djurvälfärd och god arbetsmiljö skapar förutsättningar för ekonomisk framgång. Annicas föredrag kommer handla om en studie i hennes licentiatavhandling, där hon undersökt hur senarelagd seminering påverkar fruktsamhet, produktion och utslagning på andrakalvare i högavkastande besättningar.