Virtual Reality

Virtual reality (VR) innebär att man, exempelvis via VR-glasögon, tar del av en datorsimulerad miljö som man oftast både kan se och höra. I en del fall används även lukt- och känselsinnena. VR-tekniken utvecklas snabbt och blir allt enklare att använda. Den används inte bara för nöje och spel eller i simulatorer i utbildningssyfte, utan även inom vård och omsorg. Särskilt viktig är VR för grupper som inte kan eller har svårt att ta sig ut i verkligheten och naturen. VR kan användas i glasögon, skärmar eller i en dome – en kupol med en gigantisk 360-graders skärm.

Friska människor

Virtuell natur bidrar till positiv sinnesstämning och återhämtning

Virtuell natur förbättrar humöret och minskar stress hos både unga vuxna och pensionärer (Chan et al 2021). VR-film med vilda australiska landskap eller tätortsnära natur med park eller trädgård bidrar till positiv sinnesstämning och återhämtning bättre än ett bebyggt område med minimalt med växtlighet (McAllister et al 2017).

EEG, blodtryck, hudkonduktans och puls minskade när kinesiska universitetsstudenter tittade på VR-film av bambuskog (Wang et al 2020).

Det finns farhågor kring att virtuell natur ska komma att ersätta den verkliga (se exempelvis Litleskare et al 2020). Att vi hellre sitter inne med ett par VR-glasögon än ger oss ut på ett besök i naturen eller att man i vård och omsorg ska ersätta utevistelse med VR. En virtuell skog kan vara lika återhämtande som en riktig skog hävdar vissa (Mattilla et al 2020). Men det finns också studier som visar att den riktiga naturen har bättre effekt än VR på bland annat sinnesstämningen (Browning et al 2020).

Skillnad mellan fysiologiska mätningar och självskattning

Intressant att notera är att blodtryck och puls går ned i både virtuell skogs- och stadsmiljö men när det gäller psykologisk respons så bidrar den virtuella skogen med återhämtning medan den urbana miljön bidrar till utmattning hos relativt unga människor (Yu et al 2018). En annan studie visar att de fysiologiska parametrarna inte ändras, oavsett virtuell miljö medan psykologiska mätningar visar på återhämtning i naturmiljö hos medelålders och äldre människor (Yu et al 2020). Även en dubbelblind, randomiserad kontrollerad studie visar att VR-natur har positiv inverkan på upplevd stress och återhämtning men ingen inverkan på hjärtvariabilitet (Blum et al 2019). Det är alltså skillnad mellan opåverkningsbara fysiologiska data och psykologiska självskattade data. Är det möjligt att vi överskattar verkningsgraden av VR-natur eller är det så att VR-filmerna är för korta för att ge utslag på fysiologiska parametrar som hjärtvariabilitet, puls och blodtryck? I de flesta studier använder man sig av 5–15 minuter långa VR-filmer (Syed Abdullah et al 2021).

Ljud och doft

En VR-miljö med ljud är mer återhämtande från stress än en med enbart bild (Annerstedt et al 2013). Virtuell doft visar sig vara viktigare än både syn och ljud (Hedblom et al 2019).

Vård och omsorg

VR kan användas som ersättning för verklig natur för människor som inte kan ta sig ut (Litleskare et al 2020). Tekniken kan även användas för att återknyta till naturen och för att förstärka upplevelsen av den. Cancerpatienter i palliativ vård (som inte kan komma ut) mår kortvarigt bättre efter att de har tittat på VR-filmer från naturliga och vilsamma miljöer som hav, park, vattenfall, bergslandskap samt London Bridge (Moscato et al 2021). De upplever bland annat mindre smärta och ångest. Cancerpatienter som vid cellgiftsbehandling får ta del av VR blir avslappnade och distraherade, men smärta och stress minskar inte (Scates et al 2020). Dementa personer blir mer förnöjda och alerta av att titta på virtuell skog (Moyle et al 2018). En reviewstudie visar att virtuell skogsterapi i olika former har positiv effekt och minskar stress (Syed Abdullah et al 2021).

/Text: Ann Dolling