Skogens utseende, kvalitet och skötsel

Skogsmiljöer för hälsa

Flera länder i östra Asien ligger långt före Skandinavien när det gäller att avsätta skog för bättre mänsklig hälsa. I Japan har man över sextio certifierade terapiskogsområden och ett tusental så kallade rekreationsskogar spridda över hela landet. I Korea har man, fram till idag, anlagt 32 terapiskogar som har upp till 1,8 miljoner besök per år. Skogarna designas för hälsa, välmående och lycka och fungerar läkande, enligt koreanerna (Park et al 2021).

När svenska forskare studerade skogsrehabilitering med personer med utmattningssyndrom fick de välja mellan olika skogsmiljöer (Sonntag-Öström et al 2011; 2014; 2015a; 2015b). Hypotesen var att skogens utseende och beskaffenhet har betydelse för var man vill vara. Det visade sig att deltagarna föredrog öppna skogsmiljöer med rymd och vy: skogen vid sjön var mest populär, följd av tallskogen och skogen på berghällarna. Granskogen och de buskiga områdena som är tätare och saknar tydlig vy var de minst populära miljöerna.

Skogsskötsel för rekreation

Skogsskötsel i Sverige bygger sedan länge på att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt av skogen. Naturhänsyn tas till viss del, men skogsskötsel för människans välbefinnande till kropp och själ är fortfarande ganska ovanligt. Genom att öka rotationstiden mellan slutavverkningarna skulle det dock med ganska enkla medel vara möjligt att öka andelen skog för rekreation och hälsa (Eggers et al 2018; Nordström et al 2015).

I Norge har några forskare tagit fram ett förslag på zonindelning av skogarna för olika användning (Gundersen et al 2019) Zon 1 för vanlig skogsskötsel med virkesproduktion och viss naturhänsyn, där skogsägaren får sin inkomst från virkesproduktionen och där markägaren kan underlätta rekreationen genom att frivilligt markera leder och skidspår. Zon 2 med särskild hänsyn för rekreation och/eller biologisk mångfald där skogsskötseln görs med särskild hänsyn vid exempelvis bäckar och sjöar, ovanliga skogstyper, till angränsande odlingslandskap och särskilda vilthabitat. Omloppstiden i zon 2 kan förlängas och hyggen undvikas eller göras små. Skogsägaren skulle dessutom kunna markera leder och sätta upp informationsskyltar som berättar om natur och kulturhistoria i området. I den här zonen skulle skogsägaren få räkna med att förlora inkomst, så därför är kommun/statsägda skogar mest lämpliga, liksom områden där det går att tjäna pengar på turister. I Zon 3 för vildmark och naturreservat skulle ingen skogsskötsel bedrivas utan målet skulle vara att visa upp opåverkade ekosystem. Skogsägaren skulle ersättas för sin förlorade inkomst på något vis (exempelvis genom ersättning från länsstyrelsen eller annan myndighet för reservatsbildning). Zon 4 skulle reserveras för service till omgivande rekreation. Detta är den zon som besöks av flest människor, därför skulle det krävas en mer parklik skötsel där. Här skulle man kunna anordna speciella aktiviteter och tillåta sportanläggningar, besökscenters och hotell. I denna miljö skulle skogsägaren kanske kunna hitta ett system för att ta betalt av besökarna vilket kunde kompensera den uteblivna inkomsten från virkesproduktionen.

Skogsmiljöer som folk gillar

En reviewartikel visar att återhämtningen är större i glesa, ofta gallrade skogsbestånd med mindre än 500 träd per hektar jämfört med täta ogallrade bestånd (Kim et al 2021). Den terapeutiska effekten minskar när beståndstätheten ökar.

Norden

En annan review-studie angående vilken typ av skog som människor föredrar i Norge, Sverige och Finland visade att ju högre träd och ju äldre skog, desto mer populär var skogsområdet (Gundersen & Frivold 2008).

Svenskar associerar välbefinnande med sjöar, fjäll, gamla skogar, trädbevuxna betesmarker, uppvuxna tallskogar och lantgårdar visar en studie (Elbakidze et al 2017). Andra forskare fann att svensk skog ska vara gammal, hög och gles för att fungera som rehabiliteringsskog (Stoltz et al 2016). Det är då den har den rymd och vy som behövs för att vara återhämtande. En annan studie visade att miljöer som är fridfulla, artrika och fungerar som tillflyktsort och är naturliga eller åtminstone naturlika ger mest återhämtning (Stigsdotter et al 2017). Det är miljöerna med mångsidig vegetation och öppen vy (rymd) med inslag av tätare vegetation, som fungerar som skydd, som är allra bäst för återhämtning.

Norsk forskning har visat att skogsmiljöer med död ved eller fallna träd inte gillas av norrmän (Gundersen & Frivold 2011). I Finland fungerar all skog återhämtande men bäst är gammelskogen och äldre produktionsskog medan den tätortsnära skogen och den unga produktionsskogen anses något mindre återhämtande (Simkin et al 2020). I en annan finsk studie undersöktes samma skogar som ovan (Simkin et al 2021). Återhämtningen i gammal tätortsnära skog, gammal brukad skog och gammal naturskog var då bra, den yngre brukade skogen fungerade sämre. De tre äldre skogarna hade också fler kvaliteter som försökspersonerna uppskattade: Naturanknytning var viktig för återhämtning i den gamla naturskogen och den gamla brukade skogen. Skönhet var den viktigaste egenskapen för upplevd återhämtning i alla skogar. Även biologisk mångfald bidrog till den positiva upplevelsen av de äldre skogarna, utom i den tätortsnära skogen.

Europa

Den italienska tallskogen fungerar återhämtande och den upplevs som fascinerande och som en plats där man kan komma ifrån vardagen och känna sig hemma, enligt en forskningsstudie (Tomao et al 2018). Tät skog och tätt buskskikt upplevdes dock som negativt.

I Polen testades vilken betydelse död ved har för återhämtning i en skogsmiljö (Janeczko 2021). Återhämtningen var bäst i skogsreservatet med långsam och naturlig nedbrytning av död ved jämfört med skogen med avverkningsrester eller skogen med döda stående träd efter granbarkborreangrepp. Oregelbundna bestånd med träd i olika storlekar föredrogs men känslan av tillgänglighet och utsikt var också mycket viktig. Stora kalhyggen och tydliga spår av avverkning var föga uppskattade.

I Österrike hade samtliga undersökta miljöer – mossiga stenar i skogen, en ormbunksglänta, en skogsglänta och en utsikt över skogsklädda berg – rekreativa och återhämtande kvaliteter (Cervinka et al 2020).

I Tyskland visade det sig att efterfrågan efter en viss skogstyp för rekreation var låg. (Meyer et al 2019). Det som styrde valet av skog där var vana, spontanitet eller närhet till hemmet.

Asien

I skogsbadets hemland har man funnit att en gallrad japansk lärkskog med ljus, rymd och vy har större effekt på återhämtningen från fysiologisk stress än en obrukad tät skog utan utsikt och ljus (Saito et al 2019). I en annan japansk studie fann man att barrskogen har återställande effekter oavsett om den är gallrad eller inte men att den positiva effekten delvis kunde förstärkas genom att man gallrade (Takayama et al 2017a). Ytterligare en japansk studie fann inga skillnader i vare sig preferens eller återhämtning mellan en lätt gallrad skog och en ogallrad skog (Takayama et al 2017b).

I Korea var den oskötta, vilda skogen mer återhämtande jämfört med den skötta skogen (Lee et al 2018). En skog i kuperad terräng, skog med naturligt utseende samt med landskapselement som vatten, topografi och växter ansågs mest återhämtande i en kinesisk studie (Deng et 2020).

Skog kontra stad

Positiva känslor, inre styrka, självskattad återhämtning och livskraft har i japansk forskning visat sig vara starkare i en skogsmiljö än i stadsmiljö (Takayama et al 2014). Vistelse i japansk skog bidrar också till psykiskt välmående och lägre kortisolhalt (stresshormon), blodtryck och puls till skillnad från samma aktivitet i en stadsmiljö (Lee et al 2009). Skogsmiljöer i Sverige gav bättre återhämtning för personer med utmattningssyndrom än stadsmiljöer vilket visade sig i lägre blodtryck och puls samt bättre sinnesstämning (Sonntag-Öström et al 2014). I Danmark noterades att hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV) efter en promenad i staden eller i skogen inte skiljde sig åt, men HRV visade också att promenad i båda miljöerna var mer återhämtande än att vistas på kontoret eller på bussen (Stigsdotter et al 2017). Däremot gav skogspromenaden bättre humör och upplevdes som mest återhämtande.

/Text: Ann Dolling