3.2 Bygga engagemang och delaktighet hos markägare och lokalboende
Relationen och dialogen med markägare och lokalboende är ofta avgörande för hur arbetet med åtgärden ska gå. I detta avsnitt får ni tips på hur ni kan få till ett bra samarbete med dessa viktiga aktörer.
Det är viktigt att få till en så bra dialog som möjligt med andra aktörer vid samverkan. Utan en bra dialog kommer inte samverkan att fungera. Ta gärna titt på våra råd i avsnittet 3.5 om dialog.
Bjuda in till aktiviteter
Att bjuda in till vattendrags-/åtgärdsvandringar, fältträffar eller föreläsningar är ett bra sätt att lokalt bygga engagemang. Engagera lokalbefolkningen för att få in lokal förankring, exempelvis genom att fråga markägaren om hen vill vara med och berätta. Fundera inför aktiviteten på eventuella samarbetspartners, hur du når ut till de du vill ska komma, upplägg för aktiviteten och hur du utvärderar efteråt.
Se till att nyttja flera sinnen och engagera deltagarna vid vattendragsvandringen, då skapar man ett större engagemang. Förutom att informera, lägg till en aktivitet såsom att håva efter insekter i vattnet eller genomför ett elfiske. Detta skapar en större acceptans och ökar intresset hos deltagarna. Genomför gärna en aktivitet där deltagarna själva får bidra, till exempel att testa på att håva insekter eller att be deltagarna att berätta något minne från stället då de var barn. Glöm heller inte att bjuda på fika eller avsluta med korvgrillning. Det är oftast då diskussioner sätter fart och möjligheter till åtgärder uppstår.
Gott exempel: Hartijokimetoden
Ett exempel är hur man involverade lokala aktörer för återställning av vattendrag med Hartijokki-metoden. Metoden handlar om att luckra upp befintlig botten och nyttja det material som finns på plats istället för att föra dit nytt material. Det innebär att man själv kan göra åtgärder utan så mycket kunskap. Markägare skulle som ett resultat själv kunna restaurera bottnar. Länsstyrelsen i Blekinge har goda erfarenheter från detta, och menar att det gav aha-upplevelser för alla, från jurister till markägare. Se till exempel här.
Metoden beskrivs även här av Sportfiskarna och här av Sveaskog.
Projektet Grip on Life tog fram tre filmer om hur markägare själva med enkla åtgärder kan återfå en del ekologiska funktioner i mindre vattendrag.
Gott exempel: Bjuda in till restaureringsaktiviteter.
Inom projektet Supported by Nature har Biosfärområde Nedre Dalälven bjudit in allmänhet, föreningar, markägare och andra intresserade att praktiskt delta i restaureringsinsatser vid lärplatserna Olsbäcken och Jönshytteån. Under handledning av experter fick deltagarna arbeta praktiskt i vattendraget och samtidigt lära sig om restaureringsmetoder, livet i vattnet och vad som krävs för att genomföra ett restaureringsprojekt. Det praktiska arbetet skapar både förståelse och engagemang – deltagarna lämnar strömsträckan i bättre skick och tar med sig ny kunskap, nya kontakter och en känsla av stolthet. Vid Olsbäcken bidrog engagemanget bland annat till att deltagare tog initiativ till att bilda gruppen Olsbäckens vänner, ett exempel på hur delaktighet kan skapa lokalt ägarskap och långsiktigt engagemang. Det engagemanget har bidragit till ytterligare initiativ för vattenmiljöer uppström.
Involvera i projekt
Genom att involvera markägare och lokalboende i en åtgärdssatsning kan man få in mer lokal kunskap om platsen. Kanske någon har spännande berättelser från förr att dela. Hur används platsen idag? Lokalt engagemang skapar stolthet för platsen. De skulle involveras i åtgärder som vattendragsrestaurering, bekämpning av invasiva främmande arter eller uppföljning av åtgärden.
Ibland tar det tid att utveckla ett engagemang. Det kan vara svårt initialt. Ett tips är då att ta hand om det engagemang som finns och börja med det. Att några engagerar sig kan leda till att ytterligare ser vad som händer och ansluter längre fram. Barn och unga är nyfikna – kanske kan du involvera en förskola eller skola?
Grip on Life tog fram en serie kortfilmer där man presenterade hur man med relativt enkla åtgärder kan uppnå en bättre livsmiljö för fiskar och andra vattenlevande djur. Serien heter Levande vattendrag.
Möten
Planera möten och dra lärdomar från det. Vad är viktigast att ge utrymme på mötet? Glöm inte att avsätta tid för samtal och utbyte. Bjud in markägare som gjort åtgärder att berätta.
Visa genomförda åtgärder
Visa åtgärder som genomförts av olika typer av aktörer, stort som smått. Det kan göras genom en studieresa längs ett vattendrag där olika aktörer får berätta om sina åtgärder.
Det är bra om markägare under en vattendragsvandring får berätta om sitt perspektiv. Att hen för delge sin berättelse och bakgrund till engagemanget. Det skulle kunna låta så här "Jag har ju bott i denna bygd så här länge och när jag var barn fanns massor flodpärlmusslor, men nu ..."
I Grip on Lifes material finns många genomförda åtgärder presenterade. Till exempel genom filmerna 2 och 4 i webbinarieserien från 2021 om restaurering och anläggning av våtmarker.
I filmen nedan presenteras flera goda exempel.
Sociala aktiviteter
Att planera in tid för fika och sociala aktiviteter med markägare och andra intressenter är bra på flera sätt. Kontakt och samtal med markägare kan även motverka fördomar för myndigheter och bygger relation för framtida kontakter.
Bygga förtroende
Att bjuda in till information och dialog kring åtgärdsbehov där man i samverkan med markägarna kan komma fram till bästa lösningen är viktigt. Åtgärder i vatten och våtmarker kan inte ske utan markägarens godkännande och en god dialog skapar förutsättningar för att fler åtgärder blir genomförda.
Det kan behövas flera fikamöten i början. Ta dig tid att lyssna, lära känna markägaren och förstå platsen. Då får du också möjlighet att fånga upp eventuella frågor, önskemål eller konflikter. Här är fingertoppskänsla viktigt. När det finns en grund av förtroende blir det lättare att så småningom prata om möjliga åtgärder.
En markägare som har genomfört en åtgärd kan bli en viktig ambassadör gentemot andra markägare. När andra får se vad som har gjorts och höra om erfarenheterna direkt från en annan markägare kan intresset växa. Många är stolta över det de har åstadkommit och delar gärna med sig av sina erfarenheter.
Bjud därför gärna in markägare som genomfört åtgärder till träffar och låt dem berätta om sina erfarenheter. Att få höra från någon som själv har gjort en åtgärd kan vara ett värdefullt sätt att inspirera andra.
Arbeta långsiktigt
För att skapa långsiktigt hållbara lösningar måste man göra det i samverkan.
Om det är ett tidsbegränsat projekt se till att tidigt hitta långsiktiga förvaltare.
Gott exempel: Återbesök på våtmarker med markägare gav lärdomar om skötseln
Sedan 2011 har Biosfärområde Kristianstads Vattenrike varit involverat i anläggandet av ett sjuttiotal våtmarker i Helgeåns och Skräbeåns avrinningsområden. Några syften har varit att förbättra vattenkvaliteten, öka den biologiska mångfalden och jämna ut flöden.
Under två års tid har en limnolog på biosfärkontoret, åkt runt i området och undersökt funktionen i 66 våtmarker tillsammans med markägare. Han har gått igenom bygghandlingar och avtal, tagit kontakt med markägare, besökt våtmarkerna, träffat våtmarksägare i fält, analyserat resultaten av besöken och gått igenom dem med markägarna.
Uppföljningen finns samlad i en rapport på Vattenrikets hemsida. De viktigaste lärdomarna finns i en film.
Samverkan och samskapande
Bjud in intresserade i ett område där det finns potential att göra skillnad. Börja med att tillsammans utforska områdets möjligheter, behov och förutsättningar – och hitta lösningar tillsammans.
Länsstyrelsen i Blekinge län har arbetat med en långsiktig samverkansprocess med hjälp av Conservation Standards.
Bjud in förutsättningslöst. Om den första inbjudan handlar om en färdig åtgärdsplan kan det upplevas som att besluten redan är fattade. Börja hellre med en kick-off där deltagarna får inspiration, kunskap och möjlighet att lära känna varandra. Det kan till exempel vara genom inspirerande föredrag om samverkan och om möjligheterna i området.
Även orden vi använder spelar roll. Prata hellre om ett åtgärdsprogram än en åtgärdsplan, och om områdets potential snarare än dess åtgärdsbehov. Fokus flyttas då från vad som behöver göras till vad vi kan åstadkomma tillsammans.
Visa från början att markägarna är en viktig del av arbetet. Samskapandet behöver finnas med genom hela processen – från de första samtalen till genomförandet. När människor får vara med och forma arbetet från början kan det skapa både engagemang och inspiration.
Gemensamt lärande - studiecirkel
Ett gemensamt engagemang i ett lokalt vattendrag kan räcka för att flera tillsammans vill lära sig mer och tillsammans. Studiehandledningen Vattenland är framtagen som ett diskussionsunderlag till boken Vatten Land. Upplägget är planerat för fyra träffar och kan med fördel kombineras med exkursion vid vattendrag, en historisk tillbakablick eller kanske dialog kring framtiden.
Gemensamma studieresor
Gemensamma studieresor kan vara ett bra sätt att skapa både gemensam förståelse och engagemang. I vissa fall kan en studieresa fungera bättre än traditionella möten och samråd. När deltagarna får uppleva konkreta exempel tillsammans blir det lättare att utbyta erfarenheter och diskutera möjligheter.
En studieresa ger också möjlighet att lära känna varandra i ett mer avslappnat sammanhang. Det kan bidra till nya relationer och skapa en bättre grund för fortsatt samverkan när man kommer hem.
Gott exempel: Studieresa längs Lyckebyån
Länsstyrelsen i Blekinge län är nöjd med en studieresa som man tillsammans med samarbetspartners gjorde längs Lyckebyån för att titta på ekologiska bevarandevärden som de tillsammans kommit fram till att bevara. Gruppen besökte deltagarnas fastigheter för att prata om vad som gjorts och vad som behöver göras för att nå våra mål.
Inbjudan för denna typ av studieresa är att den bör vara inspirerande och lockande. Om syftet är att få till fler åtgärder i landskapet genom samverkan så hinta i inbjudan om att man vill få in förslag på åtgärder. Om man vill starta upp samverkan efter resan så kan ett mål vara att man vill få de som vill jobba för exempelvis ett hållbart vattendrag att anmäla intresse till fortsatt samverkan.
TILL SIDAN "STEG 3: VAL AV METOD FÖR DIALOG OCH NATURVÄGLEDNING"
Kontakt
-
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)