Hur tar sig hedersnormer och hedersförtryck uttryck i en landsbygdskontext?

Nyhet publicerad:  2026-04-28

Ett blogginlägg av Lisa Hedman, forskningssamordnare vid Campus Västervik och Annika Theodorsson, lektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst.

I en nyligen publicerad forskningsrapport från Campus Västervik lyfter vi fram hur hedersnormer och hedersförtryck kan komma till uttryck även utanför storstadsområden. I rapporten undersöks förekomst av hedersnormer och hedersförtryck bland barn och unga i en landsbygdskommun samt hur unga själva upplever att leva med dessa normer. Ett centralt fokus låg även på hur olika verksamheter, exempelvis skola, socialtjänst och andra stödjande aktörer – förstår hedersproblematik och arbetar förebyggande, upptäckande och stödjande för barn och unga.

Den 17 mars arrangerade vi, tillsammans med Linköpings universitet och Räddningstjänsten i Västerviks kommun, en konferens med utgångspunkt i rapportens resultat. Syftet var dels att presentera forskningsprojektet, dels att synliggöra särskilda utmaningar och möjligheter för landsbygdskommuner. Konferensen skapade också utrymme för erfarenhetsutbyte och gemensam kunskapsutveckling mellan forskning och praktik. Konferensen samlade cirka 60 deltagare från flera verksamhetsområden, bland annat skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, civilsamhälle och myndigheter. Det fanns även en bred spridning mellan olika professioner såväl som beslutsfattande politiker och tjänstemän. 

Nationella och lokala perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck

På konferensen medverkade Hilda Holmström, utredare på jämställdhetsmyndigheten, som sedan januari 2026 har det nationella ansvaret att samordnare, utveckla och stärka arbetet mot hedersrelaterat våld. Hilda Holmström belyste hur hedersrelaterat våld och förtryck kan komma till uttryck, hur lagstiftningen ser ut och vilka ansvarsområden myndigheten har. 

Konferensen gästades även av Sara Högdin, professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad, som presenterade resultat från studier om hur det skolsociala arbetet närmar sig frågor kring hedersrelaterat våld och förtryck och vilka utmaningar och möjligheter som finns i skolans praktik. 

Förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck - och skillnader i möjligheten till stöd 

Resultaten från forskningsrapporten Hedersnormer i Västerviks kommun – erfarenheter, stöd och samverkan, visar tydligt att hedersnormer och hedersförtryck inte är begränsade till storstadsregioner. Även i en mindre landsbygdskommun förekommer kontroll, begränsningar och krav som påverkar barns och ungas vardag, relationer och möjligheter till självbestämmande.

Exempelvis beskriver flera tjejer att de inte får umgås med personer av motsatt kön, inte tillåts ha kärleksrelationer, förväntas vara oskuld vid giftermål eller hindras från simundervisning i skolan. Flera vittnar också om att de lever ett slags dubbelliv – ett i hemmet och ett utanför. Samtidigt beskriver pojkar att de i betydligt mindre omfattning lever med dessa typer av begräsningar. 

Resultaten av projektet pekar även på inslag av machokultur. Nästan hälften av de tillfrågade pojkarna instämmer i påståendet att det kan vara acceptabelt att använda våld för att försvara sin heder, jämfört med ungefär var sjunde tjej. 

Från Jämställdhetsmyndighetens sida lyftes hur regionala och lokala förutsättningar påverkar möjligheten att få stöd. Det finns stora skillnader mellan olika delar av landet, bland annat när det gäller tillgången till resurscentra och hur väl dessa fungerar. Samtidigt finns en nationell stödtelefon, men den riskerar att sakna den lokala och regionala förståelsen som kan få betydelse för om stödet upplevs relevant och tillgängligt.

Verksamheter ser behov av mer kunskap och samverkan 

I likhet med tidigare forskning visar rapporten att yrkesverksamma ser ett behov av ökad kunskap och förbättrad samverkan i arbetet med hedersrelaterad problematik. Många beskriver en osäkerhet kring hur hedersproblematik kan upptäckas och hanteras, särskilt i det förebyggande arbetet. Samtidigt finns en uttalad vilja att utveckla arbetssätt, bygga gemensam kunskap och skapa tydligare samverkan mellan verksamheter.

Under konferensen delade Sara Högdin erfarenheter från studier om skolans arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Hon beskrev utmaningar, men även hur flera yrkesverksamma arbetar för lösningar. Sara lyfte fram konkreta medskick för att arbeta med utmaningar, så som att ställa tydliga frågor i hälsoenkäter till barn och unga och att återkomma till dessa frågor genom skolgången. Hon betonade även betydelsen av samverkan mellan skolkuratorer och skolsköterskor samt vikten av formell samverkan mellan skola och socialtjänst för att motarbeta slitningar.

Ett tydligt kunskapsbidrag

Både forskningsprojektet och konferensen visar på vikten av att belysa hedersrelaterat våld och förtryck i olika geografiska kontexter. Hedersproblematik är inte ett avgränsat till storstadsregioner, och möjligheten att få stöd ser olika ut beroende på var i landet man bor.

Ett positivt och betydelsefullt resultat av den fullsatta konferensen var det engagemang som visades från både praktiker och forskare. En stor andel av deltagarna har besvarat en kort enkät efter konferensen och bedömde konferensen som mycket bra och fantastisk. Utvärderingen visar också att konferensen upplevdes som välbalanserad och att den gav goda möjligheter till nätverkande och erfarenhetsutbyte. Sammantaget vittnar detta om en gemensam vilja att utveckla kunskap och arbetssätt för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck – och därigenom stärka barns och ungas rätt till ett liv fritt från begränsningar och våld.