Upptäck SLU SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, utvecklar genom utbildning, forskning och miljöanalys kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara användning av dessa. https://www.slu.se/ International Student Barometer I den senaste International Student Barometer (ISB), som bygger på röster från drygt 120 000 studenter världen över, rankas Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som nummer ett av alla deltagande universitet i Sverige när det kommer till undervisningskvalitet och lärarna. SLU:s campusmiljöer erhåller högsta betyg globalt bland de deltagande universiteten. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/international-student-barometer/ 715071 Thu, 14 Mar 2024 12:00:03 +0100 Både is och eld: Brandskadade tallar förbryllar Umeåforskare Skogsbränder är kanske inte det första man förknippar med den senaste istiden. Men nu visar en studie av forskare vid Umeå universitet och SLU ett tydligt samband mellan is och eld. Tallar som begravdes djupt i marken när de sista resterna av inlandsisen smälte bort från Västerbottens inland bär tydliga spår av frekventa skogsbränder. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/bade-is-och-eld-brandskadade-tallar-forbryllar-umeaforskare/ 715033 Fri, 15 Mar 2024 10:05:26 +0100 SLU söker sportfiskare som vill fiska för forskning Vissa fiskarter, som gädda och öring, är svåra att fånga med de nät och ryssjor som normalt används inom fiskövervakningen. Nu vill forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet få en mer rättvisande bild av de här fiskbestånden – genom medborgarforskning. Därför lanseras nu kampanjen Fiska för forskning, som riktar sig till sportfiskare och bygger på datainsamling via en smidig mobilapplikation: Spöreg. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/slu-soker-sportfiskare-som-vill-fiska-for-forskning/ 715001 Thu, 14 Mar 2024 07:33:23 +0100 Seminariet om hästar på naturbetesmarker Den 9 november 2023 anordnades seminariet ”Hästar på naturbetesmarker - hästhållningens möjligheter för restaurering av natur med djurvälfärds- och djurskyddsperspektiv" av Nationellt centrum för djurvälfärd, SCAW, vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Seminariet spelades in och en textad version av inspelningen finns nu på webben. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/seminariet-om-hastar-pa-naturbetesmarker/ 714834 Tue, 12 Mar 2024 16:18:06 +0100 Att rädda växter motiverade henne att doktorera i skogsföryngring Valet av planteringspunkt för en trädplanta kan avgöra om den överlever eller inte. Bodil Häggström har alltid brytt sig om plantornas öde, vilket motiverade henne att undersöka i sin doktorsavhandling hur olika föryngringsmetoder påverka överlevnaden av en trädplanta. Hennes resultat visar att det inte finns någon universallösning. Hon föreslår i stället att diversifiera planteringsrekommendationerna, särskilt med tanke på de ökande torkperioderna under våren. Du kan läsa mer i den här intervjun med henne. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/att-radda-vaxter-motiverade-henne-att-doktorera-i-skogsforyngring/ 714705 Mon, 11 Mar 2024 13:52:40 +0100 Kodata från SLU viktig del i nytt kunskapsnav för digitalisering av svenskt jordbruk Sveriges lantbruksuniversitet deltar i ett nytt kunskapsnav som ska lyfta digitaliseringens möjligheter för svenskt jordbruk. SLU bidrar med kompetens, data och erfarenhet från Gigacow, infrastrukturen för kodata, som är en viktig del av SLU:s arbete med digitalisering. Jordbruksverket är beställare och initiativet är ett av fyra kunskapsnav för de gröna näringarna. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/kodata-fran-slu-viktig-del-i-nytt-kunskapsnav-for-digitalisering-av-svenskt-jordbruk/ 714609 Mon, 11 Mar 2024 09:18:16 +0100 Skogens kolinlagring måste öka snabbare för att nå klimatmål till 2030 Ny sida För att öka nettoupptaget av växthusgaser till 2030 i enlighet med EU beting behöver trädtillväxten öka kraftigt eller avverkningen begränsas. Det visar en analys från SLU som lämnats in till Miljömålsberedningen. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/skogens-kolinlagring-maste-oka-snabbare-for-att-na-klimatmal-till-2030-ny-sida/ 714587 Mon, 11 Mar 2024 08:23:44 +0100 Påverka EU:s agenda för forskning och policy som rör marken Nu kan du som arbetar med markfrågor inom jordbruk bidra till utformningen av EU:s framtida forskningsfinansiering och policy för mark. Det gör du genom att besvara en anonym enkätundersökning senast den 31 mars. Resultaten från undersökningen ska ingå i en EU-rapport som forskningsprogrammet EJP SOIL ska leverera till EU-kommissionen i slutet av 2024.  https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/paverka-eus-agenda-for-forskning-och-policy-som-ror-marken/ 714413 Fri, 08 Mar 2024 09:27:59 +0100 Nytt nanomaterial för effektivare och billigare produktion av vätgas Fossilfri vätgas har en nyckelroll i den tunga industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som kan bädda för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet, som bland annat består av volfram och fosfor samt mindre halter av flerladdade katjoner som t.ex. titan, har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/nytt-nanomaterial-for-effektivare-och-billigare-produktion-av-vatgas/ 714047 Wed, 06 Mar 2024 13:01:42 +0100 Skogen & Människan – ny podd från SLU Människor har levt av skogen och med skogen i hundratals år, men vilken roll kommer den att spela i framtiden? Nu lanserar SLU en podd om skogens mest brännande frågor. Det första avsnittet handlar om hotet mot vintern. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/skogen--manniskan--ny-podd-fran-slu/ 713982 Wed, 06 Mar 2024 08:34:05 +0100 SustainGov Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) medverkar i det nya stora strategiska innovationsprogrammet SustainGov, som beviljas medel från Vinnova, Formas och Energimyndigheten inom utlysningen Impact Innovation. Programmet ska bidra till att accelerera omställningen till ett hållbart samhälle. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/sustaingov/ 713495 Fri, 01 Mar 2024 14:48:33 +0100 Jesper Larsson får konsolideringsbidrag från Europeiska forskningsrådet Jesper Larsson, forskare i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett konsolideringsbidrag från det Europeiska forskningsrådet (ERC). https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/jesper-larsson-far-konsolideringsbidrag-fran-europeiska-forskningsradet/ 713450 Fri, 01 Mar 2024 10:57:39 +0100 HästSverige – prisad som årets hållbara kunskapssajt Oberoende och saklig kommunikation om grundläggande hästkunskap utifrån forskning – kostnadsfri och tillgänglig för alla - är nu uppmärksammad. Kunskapssajten HästSverige som drivs av SLU och SVA har 2024 fått årets Hållbarhetspris inom hästbranschen! https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/hastsverige--prisad-som-arets-hallbara-kunskapssajt/ 713422 Fri, 01 Mar 2024 09:47:47 +0100 Naturvårdsåtgärder för vitryggig hackspett når inte målen De två senaste decennierna har åtgärder för att restaurera lövskog i Sverige varit fokuserade på att gynna den akut hotade vitryggiga hackspetten och i förlängningen fler arter som är beroende av döda och levande lövträd. Nu visar en studie från SLU att områden som restaurerats för en till två decennier sedan inte uppfyller hackspettens specifika behov. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/naturvardsatgarder-for-vitryggig-hackspett-nar-inte-malen/ 713274 Thu, 29 Feb 2024 08:28:03 +0100 Sverige nyckelaktör i europeiskt vinprojekt Klimatförändringar, sjukdomsangrepp och dyrare insatsvaror, det är några utmaningar som vinodlare kommer att tampas med i framtiden. Forskare vill nu rusta producenterna för ett varmare och torrare klimat, och lösningen kan finnas i Sverige. Därför samverkar forskare från traditionellt tunga vinproducentnationer som Frankrike, Tyskland och Chile med SLU. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/sverige-nyckelaktor-i-europeiskt-vinprojekt/ 712412 Wed, 28 Feb 2024 10:29:09 +0100 Nytt i Kunskapsbanken: Erfarenheter Många undrar över vilka alternativa skogsbrukssystem som finns och hur man kan gå från trakthyggesbruk till hyggesfritt. Uppdatera dig på kunskapsläget med Emma Holmströms översiktsartikel i Kunskapsbanken. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/erfarenheter-av-hyggesfri-skogsskotsel-och-omforing-till-hyggesfritt/ 712093 Wed, 28 Feb 2024 17:16:55 +0100 Kriget ökar risken för skogsbrand i Ukraina Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna. Och under de kommande decennierna är risken för skogsbränder förhöjd. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/kriget-okar-risken-for-skogsbrand-i-ukraina/ 713404 Fri, 01 Mar 2024 10:48:15 +0100 Från glupskt rovdjur till pollinatör Insekter är i många fall dubbelnaturer. Ett utvecklingsstadium kan vara en färggrann pollinatör medan ett annat kan vara ett glupskt rovdjur. Det är inte bara fascinerande utan skapar förutsättningar för helt nya lösningar på framtida problem i skogar och andra system där växterna behöver skyddas från olika typer av störningar. Missa inte det senaste numret av Fakta skog. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/fran-glupskt-rovdjur-till-pollinator22/ 711800 Thu, 22 Feb 2024 08:35:51 +0100 Forskarnas fällor med ko-urin hindrade malarians framfart I en ny vetenskaplig artikel i tidskriften BMC Medicine beskriver ett forskarteam från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hur deras myggfällor bidragit till att minska spridningen av malaria i byn Magge i södra Etiopien med 60 procent. Fällorna som testades i studien preparerades med en syntetisk doft av färskt ko-urin som attraherar olika sorters myggor som använder urinen som en slags energidryck. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/forskarnas-fallor-med-ko-urin-hindrade-malarians-framfart/ 711690 Wed, 21 Feb 2024 07:47:36 +0100 Teamwork, väderutmaningar och sällsynta fiskfynd – följ med på bottentrålundersökning i Västerhavet Vi säger stort tack till Barbara Bland som nu avslutar sitt uppdrag som expeditionsledare för IBTS (International Bottom Trawl Survey) ombord på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea och lämnar över stafettpinnen till Annelie Hilvarsson. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/teamwork-vaderutmaningar-och-sallsynta-fiskfynd--folj-med-pa-bottentralundersokning-i-vasterhavet/ 711585 Tue, 20 Feb 2024 09:29:08 +0100 Mykorrhizasvamp missgynnas mer av luftburet kvävenedfall än av kvävehalten i bördig mark Mykorrhizasvampar i bördig granskog tycks missgynnas kraftigt av det stora nedfallet av luftburet kväve i Sydsverige. I Mellansverige, där nedfallet är lägre, tycks mykorrhizan däremot trivas bra oavsett om granskogen finns på mager eller bördig mark. Tillförsel av övergödande kväve från t.ex. förbränning och jordbruk tycks alltså ha större inverkan på dessa svampar än mängden kväve som redan cirkulerar i marksystemet. Det visar en ny studie från SLU och Lunds universitet. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/mykorrhizasvamp-missgynnas-mer-av-luftburet-kvavenedfall-an-av-kvavehalten-i-bordig-mark/ 711417 Mon, 19 Feb 2024 08:55:00 +0100 Unikt landskapsexperiment för hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment. Resultaten ska bidra till utvecklingen av en hållbar produktion av grödor, mjölk och kött på ett sätt som främjar både biologisk mångfald i odlingslandskapet, åkermarkens bördighet, en attraktiv miljö för dem som vistas i landskapet och ett lantbruk med god beredskap. Projektet är kopplat till kunskapscentret SustAinimal och utförs i samarbete med RISE. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/unikt-landskapsexperiment-for-hallbar-livsmedelsproduktion-och-biologisk-mangfald/ 711216 Fri, 16 Feb 2024 11:32:40 +0100 Forskare studerar val av grödor med hjälp av svenska lantbrukares inrapporterade data I sin första vetenskapliga publikation visar doktoranden Rafaelle Reumaux hur man kan använda Systemet för identifiering av jordbruksskiften (Land Parcel Identification System) för att studera växtföljder. Hon har analyserat val av grödor inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk, från norr till söder i Sverige. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/forskare-studerar-val-av-grodor-med-hjalp-av-svenska-lantbrukares-inrapporterade-data/ 711217 Fri, 16 Feb 2024 11:38:15 +0100 Mörka svampar i rötterna kan vara viktiga spelare i skogsekosystemet I och runt trädens rötter lever svampar och bakterier i en komplex väv av olika typer av samspel. I rötterna hittar vi bland annat svampar med mörkfärgade hyfer som verkar spela en viktig tidigare förbisedd roll i ekosystemet. Det visar en artikel som SLU-forskaren Tarquin Netherway och hans kollegor nyligen publicerat i Nature Communications. Ett stort fältexperiment tyder på att de kan ha betydelse för både växternas hälsa och omsättningen av kol och näring. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/morka-svampar-i-rotterna-kan-vara-viktiga-spelare-i-skogsekosystemet2/ 711117 Fri, 16 Feb 2024 08:07:36 +0100 Hållbar produktion och konsumtion av mjölk är möjlig Att producera mjölk på olika sätt över hela Sverige är en nödvändig insats för att säkra svensk matförsörjning och biologisk mångfald. En förutsättning är att alla intressenter hjälps åt. Detta är en av de viktiga slutsatserna från ett nyligen avslutat forskningsprogram, som koordinerats av SLU. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/hallbar-produktion-och-konsumtion-av-mjolk-ar-mojlig/ 710841 Wed, 14 Feb 2024 14:24:25 +0100 Att lägga dränerad torvmark i träda ingen effektiv strategi för klimatet Jordbruk på dränerade torvmarker leder till stora utsläpp av koldioxid. Inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik erbjuds direktstöd till lantbrukare som lägger jordbruksmark på torvmark i träda för att minska utsläppen av växthusgaser. Hannes Kecks avhandling från SLU ifrågasätter denna strategi. I hans studie var utsläppen av koldioxid högre från den obrukade gräsmarken än från näraliggande åkermark. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/att-lagga-dranerad-torvmark-i-trada-ingen-effektiv-strategi-for-klimatet/ 710880 Wed, 14 Feb 2024 17:06:22 +0100 Marken viktig att värna när jordbruket flyttar norrut Sedan 1950-talet har motståndskraften i svenska jordbruksmarker försämrats på grund av ett allt intensivare jordbruk. I kombination med klimatförändringarna innebär det en ökad risk för att marken inte kan hantera extremväder, vilket kan resultera i kraftigt försämrad skörd. Enligt en ny avhandling får det betydelse för jordbruksmarkens förflyttning norrut. - Vill vi ha bördiga marker i norr som kan stå emot extremväder behöver vi bygga upp markens motståndskraft från början, säger Tobias Klöffel, doktorand vid institutionen för mark och miljö. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/marken-viktig-att-varna-nar-jordbruket-flyttar-norrut/ 710734 Wed, 14 Feb 2024 10:01:37 +0100 Grannsamverkan bland kustens rovfiskar kan bromsa spiggvågen Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Att säl och skarv ökar hjälper i stället spiggen att ta över genom att de äter abborre och gädda. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/grannsamverkan-bland-kustens-rovfiskar-kan-bromsa-spiggvagen/ 710713 Wed, 14 Feb 2024 09:15:35 +0100 Beslut öppnar för nya genomiska tekniker EU-parlamentet har röstat för ett förslag som öppnar för användning av nya genomiska tekniker i växtförädling. Beslutet kan få stora effekter på livsmedelsförsörjning då det kan öka produktionen, minska användningen av kemikalier och anpassa våra grödor för ett förändrat klimat. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/eu-beslut-oppnar-for-nya-genomiska-tekniker/ 710464 Mon, 12 Feb 2024 12:42:30 +0100 Fler arter inte nödvändigtvis en framgång för biologisk mångfald Människorna förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande resultat? Egentligen inte. Ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, så sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan ha försvunnit. Så det kan vara kris för biologisk mångfald samtidigt som antalet arter ökar lokalt. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/fler-arter-inte-nodvandigtvis-en-framgang-for-biologisk-mangfald/ 710446 Mon, 12 Feb 2024 11:28:58 +0100 Första studien där populationer av ett större rovdjur och dess bytesdjur varierar i cykler Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur, även om liknande förlopp är kända från mindre djur. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/forsta-studien-dar-populationer-av-ett-storre-rovdjur-och-dess-bytesdjur-varierar-i-cykler/ 710210 Thu, 08 Feb 2024 12:10:30 +0100 Nytt forskningsprogram studerar djurs reproduktion i ett föränderligt klimat Tidpunkten när vilda djur får sina ungar är tajmad till vegetationens mest näringsrika period. Vad händer när våren kommer allt tidigare? I ett nytt forskningsprogram ska forskare vid SLU studera reproduktionsbiologin för bland annat bäver, grävling och rödräv. Det är viktig kunskap inför nästa översyn av jakttiderna, för att se till att inte föräldradjur skjuts medan ungarna fortfarande är beroende av dem. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/nytt-forskningsprogram-studerar-djurs-reproduktion-i-ett-foranderligt-klimat/ 710158 Thu, 08 Feb 2024 08:34:17 +0100 Äldre sorter av spannmål – mer än en nisch? ”Man betraktar ofta kulturspannmål som något väldigt nischat, men dessa grödor har egenskaper som borde kunna göra dem intressanta för odling på fler gårdar än i dag”, säger Tove Ortman som disputerar med sin avhandling New potential in old varieties : Using landrace cereal to meet food production challenges på fredag. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/aldre-sorter-av-spannmal--mer-an-en-nisch/ 710032 Wed, 07 Feb 2024 07:52:49 +0100 Nytt forskningsprojekt skall bidra till friskare livsmiljöer i Kattegatt och Skagerrak Trots att EU:s art- och habitatdirektiv trädde i kraft för mer än 30 år sedan uppnår flera marina livsmiljöer och arter fortfarande inte direktivets mål om gynnsam bevarandestatus. Ett internationellt forskningsprojekt ska nu undersöka varför och föreslå åtgärder för att förbättra statusen för skyddsvärda arter och livsmiljöer i Kattegatt och Skagerrak. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/nytt-forskningsprojekt-skall-bidra-till-friskare-livsmiljoer-i-kattegatt-och-skagerrak/ 709909 Tue, 06 Feb 2024 10:51:24 +0100 Forskningsanslag brukande och bevarande av skog Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter 272 miljoner kronor i en forskningsstrategisk satsning på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/forskningsanslag-brukande-och-bevarande-av-skog/ 709879 Tue, 06 Feb 2024 09:33:11 +0100 Kan skjuta färre vildsvin och ändå minska skadorna När det blir många vildsvin i ett område överanvänder de åkrar i sin jakt på mat. För förvaltningen innebär det att man inte behöver skjuta lika många vildsvin för att minska skadorna väsentligt. Det kan räcka med att minska tätheten av vildsvin under en viss gräns. Studien, som nyligen publicerats i European Journal of Wildlife Research, är den hittills mest omfattande på svenska vildsvin, deras hemområden och utnyttjande av resurser. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/kan-skjuta-farre-vildsvin-och-anda-minska-skadorna/ 709862 Tue, 06 Feb 2024 08:12:04 +0100 Kortare snöperioder fara för djur i vinterskrud Den här vintern är snörik men antalet dagar med snö har minskat dramatiskt de senaste decennierna. I en ny studie har forskare experimentellt jämfört risken att upptäckas av rovdjur beroende på om djuret har brun eller vit päls under perioder med och utan snö. Resultaten visar att täckningsfärg som inte matchar omgivningen oftare upptäcks av rovdjur. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/kortare-snoperioder-fara-for-djur-i-vinterskrud/ 709859 Tue, 06 Feb 2024 07:51:19 +0100 Bättre markanvändning kan säkra upp tillgången på dricksvatten i Afrika Ny jättestudie baserad på data från 19 länder i Afrika söder om Sahara inger hopp om att förbättra tillgången på vatten för miljontals människor genom förändringar i hur marken används. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/battre-markanvandning-kan-sakra-upp-tillgangen-pa-dricksvatten-i-afrika/ 704590 Fri, 02 Feb 2024 16:59:31 +0100 Naturens hälsofrämjande effekter för barn Forskningsrapport från Folkhälsomyndigheten samlar evidensen för naturens hälsofrämjande effekter för barn. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/naturens-halsoframjande-effekter-for-barn/ 704569 Fri, 02 Feb 2024 15:02:00 +0100 SLU:s inspel till regeringen om forskningsfinansieringsutredningen SLU lämnade den 31 januari in sitt remissvar till utredningen om den statliga forsknings- och innovationsfinansieringen. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande den 11 oktober 2023 där den statliga forskningsfinansieringen föreslås centraliseras . I SLU:s remissvar framförs stöd för intentionerna bakom utredningen men invändningar riktas mot delar av förslaget. SLU efterfrågar också konsekvensanalyser på ett par områden. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/slus-inspel-till-regeringen-om-forskningsfinansieringsutredningen/ 704418 Thu, 01 Feb 2024 16:34:54 +0100 Fiskbarometern: senaste trenden för svensk fisk och skaldjur På Fiskbarometern presenterar Sveriges lantbruksuniversitet tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2023 klara. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/fiskbarometern-senaste-trenden-for-svensk-fisk-och-skaldjur/ 704301 Thu, 01 Feb 2024 08:50:29 +0100 Förbisedda mikroorganismer kan hjälpa till att bevara kväve i jordbruksmark Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften har stor betydelse för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har forskare från SLU kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i jordbruket. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/forbisedda-mikroorganismer-kan-hjalpa-till-att-bevara-kvave-i-jordbruksmark/ 704265 Wed, 31 Jan 2024 13:27:33 +0100 Bra år för hummerfiske – dåligt år för hummern Många hummerfiskare i både Sverige och Norge har vittnat om ett lyckosamt fiske säsongen 2023. Både fångsterna och humrarna har varit stora. Tyvärr beror inte det framgångsrika fisket på att det finns gott om hummer. Enligt beräkningar från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ligger hummerbeståndet på en varaktigt låg nivå. Detta trots att begränsningar i fisket införts vid flera tillfällen, de senaste 2017. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/bra-ar-for-hummerfiske--daligt-ar-for-hummern/ 704217 Wed, 31 Jan 2024 09:53:14 +0100 Jakten på de goda baljväxterna Det finns en mängd olika baljväxter med olika egenskaper och smak, men det är fortfarande okänt vilka sorter som uppskattas av konsumenterna. Dessutom innehåller baljväxter antinutrienter som både kan smaka bittert och ge ont i magen. Forskare vid SLU söker nu efter de biokemiska och sensoriska nycklarna till goda baljväxter. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/jakten-pa-de-goda-baljvaxterna/ 703922 Mon, 29 Jan 2024 14:11:43 +0100 Lavar beroende av unik vedtyp riskerar dö ut Att döda träd är viktiga för biologisk mångfald är känt – men för många av de arter som lever på och av döda träd fungerar det inte med vilket dött träd som helst. I en ny studie från SLU har forskare sett att riktigt gamla, eldhärjade döda tallar (keloved) är hem till flera rödlistade lavar som riskerar att försvinna om deras livsmiljöer förstörs. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/lavar-beroende-av-unik-vedtyp-riskerar-do-ut/ 703884 Mon, 29 Jan 2024 10:49:17 +0100 Är ekosystem superorganismer eller helt enkelt ett slumpmässigt myller? Hur tätt arter i olika ekosystem är sammankopplade med varandra har diskuterats länge inom ekologin. Nu har en internationell forskargrupp lanserat ett nytt beräkningsverktyg som ger ett mått på just detta. Om värdet är nära noll interagerar de enskilda arterna inte särskilt mycket, men om det är över ett är arterna tätt sammankopplade med varandra. ”Det här verktyget kommer att hjälpa oss att förstå hur olika ekosystem fungerar”, säger Yuval Zelnik, SLU, en av forskarna bakom en nyligen publicerad vetenskaplig artikel. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/ar-ekosystem-superorganismer-eller-helt-enkelt-ett-slumpmassigt-myller/ 703731 Fri, 26 Jan 2024 10:34:53 +0100 Nytt projekt för att förstå riskerna med extremväder till havs Klimatförändringarna gör att extremväder till havs blir allt vanligare. Men hur påverkar egentligen extremväder som marina värmeböljor och extrema stormar fisken och fisket i Östersjön? Det ska en forskargrupp ta reda på i ett nytt projekt som leds av SLU. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/nytt-projekt-for-att-forsta-riskerna-med-extremvader-till-havs/ 703721 Fri, 26 Jan 2024 10:46:55 +0100 SLU:s digitala Öppet hus vt24 Den 13 mars är det dags för SLU:s digitala Öppet hus. I år sänder vi live från den nya studion på campuset i Uppsala. Där medverkar SLU:s studenter och studie-och karriärvägledare som berättar om studentliv, SLU:s program och hur man ansöker. Nytt för i år är ett pass där några av SLU:s grundprogram presenteras. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/slus-digitala-oppet-hus-vt24/ 703673 Fri, 26 Jan 2024 08:32:00 +0100 Flytt av döda träd – ny metod att skapa viktiga livsmiljöer på nya platser Att återställa skadade livsmiljöer används ofta för att kompensera för exploatering av områden med höga naturvärden. Men det tar lång tid för naturen att skapa förutsättningar som är viktiga för olika arter, som stora döda och gamla träd. Nu testas en ny metod där hundratals döda träd har flyttats från ett område som skulle exploateras. Första resultaten visar att metoden kan vara kostnadseffektiv för att påskynda återskapandet av områden med hög biodiversitet, men att den bör utvecklas för att inkludera döda träd av fler arter och i senare nedbrytningsstadier. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/flytt-av-doda-trad--ny-metod-att-skapa-viktiga-livsmiljoer-pa-nya-platser/ 703518 Thu, 25 Jan 2024 10:03:01 +0100 Vinterutfodring påverkar renkalvars framtida betesbeteende Att renar stödutfodras under vintern har blivit vanligare. Orsaken är både konkurrerande verksamheter och ett förändrat klimat. En nackdel med vinterutfodring är att renkalvar som utfodrats i hägn blir sämre på att välja lavrika betesmarker när de får beta fritt under nästa vinter. Det visar Heidi Rautiainen i en avhandling från SLU. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/vinterutfodring-paverkar-renkalvars-framtida-betesbeteende/ 703333 Wed, 24 Jan 2024 10:34:15 +0100 Trålfisket, strömmingen, sälen och skarven – nytt SLU-projekt djupdyker i Östersjöns kustekosystem Söker gråsäl och storskarv föda allt längre in i skärgården? Har de tvingats byta diet; från stor strömming till abborre och gädda? Vilka effekter kan det i så fall få för kustekosystemet? SLU-forskaren Agnes Olin har nyligen beviljats forskningsanslag från BalticWaters för att studera effekterna av storskaligt strömmingsfiske i Östersjön. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/tralfisket-strommingen-salen-och-skarven--nytt-slu-projekt-djupdyker-i-ostersjons-kustekosystem/ 703317 Wed, 24 Jan 2024 09:37:04 +0100 Ny studie visar hur älgen påverkas av brand och många rovdjur För första gången har forskare studerat älgarnas liv i ett område som både har brunnit och där det också förekommer björn och varg. Studien från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är den första av sitt slag i Sverige och resultaten visar att det finns gott om mat för växtätare och att älgarna är välmående i brandområdena. Samtidigt gör det höga rovdjurstrycket att många årskalvar tas av björn, något som kan få betydelse för förvaltningen av älgstammen. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/ny-studie-visar-hur-algen-paverkas-av-brand-och-manga-rovdjur/ 703056 Mon, 22 Jan 2024 12:23:26 +0100 SLU i topp när entreprenörskapsforskning sammanställs Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hamnar på en delad andra plats i Esbris sammanställning över vilka svenska lärosäten som publicerade flest avhandlingar inom entreprenörskap och innovationer under 2023. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/slu-i-topp-nar-entreprenorskapsforskning-sammanstalls/ 702958 Fri, 19 Jan 2024 14:40:13 +0100 Vem vill bli framtidens bonde? Förr i tiden kände alla en bonde. För nittio år sedan fanns nästan 430 000 jordbruksföretag i Sverige, jämfört med 59 000 företag idag. Men vilka kan och vill blir framtidens bönder, som måste hantera många, både stora och små, mjuka och hårda hinder? Avsnitt 32 av podden Feeding your mind från SLU Future Food handlar om vem som vill – och kan – bli framtidens bonde. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/vem-vill-bli-framtidens-bonde/ 702725 Thu, 18 Jan 2024 13:44:33 +0100 Spektakulär parasitstekel hittad i Sverige för första gången Parasitstekeln Lymantrichneumon disparis är en spännande art som inte tidigare noterats i Sverige. Men när SLU-studenten Tore Dahlberg samlade in stockar från områden runt om Uppsala så var det en av arterna som kröp fram. Den artbestämdes av stekelexperten Niklas Johansson på SLU Artdatabanken. Parasitstekeln lever stor del av sitt liv högt upp i träden och lägger sina ägg i larver från nunnefjärilar som sedan blir uppätna inifrån. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/spektakular-parasitstekel-hittad-i-sverige-for-forsta-gangen/ 702606 Thu, 18 Jan 2024 08:14:41 +0100 Tinder för mjölkkor: Stora fördelar med genomisk analys I dagens mjölkkoavel finns möjlighet att DNA-analysera individer och ta fram genomiska avelsvärden. Möjligheterna med DNA-analys stannar dock inte vid genomiska avelsvärden utan det finns fler användningsområden. I sin doktorsavhandling har Christian Bengtsson undersökt hur vi inseminerar rätt ko med rätt tjur med hjälp av DNA-information. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/tinder-for-mjolkkor-stora-fordelar-med-genomisk-analys/ 702449 Wed, 17 Jan 2024 09:45:05 +0100 Tallar tål mycket mer markförsurning än vad man trodde Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het politisk fråga för 30–40 år sedan, och ledde till kraftfulla motåtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli utan dessa? Ett intressant och delvis förvånande svar kommer nu från ett femtioårigt SLU-försök i en tallskog utanför Umeå. I skog som under lång tid tillförts höga doser av kväve var marken som väntat surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte tallarna lika bra eller bättre. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/tallar-tal-mycket-mer-markforsurning-an-vad-man-trodde/ 702417 Tue, 16 Jan 2024 08:25:30 +0100 Stor påverkan på världens bivirus från invasivt kvalster Varroakvalstret är en parasit som lever på honungsbin. Det har sedan 50-talet spridit sig till hela världen och är det största hotet mot honungsbin i dag eftersom det sprider sjukdomar. En internationell studie visar att varroa haft stor påverkan på vilka virus som finns hos bin. Resultaten är viktiga för övervakning och forskning om honungsbins hälsa. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/stor-paverkan-pa-varldens-bivirus-fran-invasivt-kvalster/ 702361 Mon, 15 Jan 2024 13:34:18 +0100 Sverige kan bli föredöme för övervakning av genetisk mångfald Ny studie visar att övervakningen av den genetiska mångfalden i Europa är otillräcklig. Sverige kan dock bidra med kunskap för hur man kan arbeta med genetisk övervakning då vi har kommit längre i detta arbete än övriga länder, menar Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på SLU Artdatabanken, som har deltagit i studien. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/sverige-kan-bli-foredome-for-overvakning-av-genetisk-mangfald/ 702344 Mon, 15 Jan 2024 12:17:48 +0100 Skanning efter märkt laxfisk avslöjar skarvens födoval Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/skanning-efter-markt-laxfisk-avslojar-skarvens-fodoval/ 701921 Wed, 10 Jan 2024 10:45:08 +0100 Effekter av hyggesfritt skogsbruk studeras i nytt projekt Luckhuggning och blädning är två hyggesfria metoder som innebär att fler träd lämnas kvar vid avverkning än vad som görs vid kalhuggning. Men hur påverkas arter och ekosystemtjänster av blädning och luckhuggning? Det ska forskare vid SLU undersöka i ett nytt projekt, där man kommer att återbesöka gamla experimentskogar för hyggesfria metoder och även kartlägga var i Sverige det finns skogar som lämpar sig för sådan typ av skogsbruk. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/effekter-av-hyggesfritt-skogsbruk-studeras-i-nytt-projekt/ 701700 Mon, 08 Jan 2024 14:15:18 +0100 Ökad kolinlagring och stresstålighet gör fleråriga spannmålsgrödor lovande i ett förändrat klimat Två nya modelleringsstudier belyser viktiga fördelar med fleråriga spannmålsgrödor: de ökar kolhalten i marken och kan hjälpa lantbrukare att anpassa odlingen efter klimatförändringar. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/okad-kolinlagring-och-stresstalighet-gor-flerariga-spannmalsgrodor-lovande-i-ett-forandrat-klimat/ 701623 Mon, 08 Jan 2024 09:09:39 +0100