Medskick från workshop: SLU har en central roll för livsmedelssystemen i norr

Resultatet belyste behovet av närvaro, engagemang och en sammanhållande kraft och blev startskottet för idén om SLU Norra livsnoden.Matproduktionen kan öka i norra Sverige, men de unika förutsättningarna kräver utveckling och anpassning av exempelvis företagsmodeller, produktionssystem, växtmaterial, kompetenser, och hela livsmedelskedjan. Hur kan vi tillsammans stärka konkurrenskraft, lönsamhet och produktion i linje med den nationella livsmedelsstrategin? Och är SLU:s forskningsinfrastruktur i Röbäcksdalen i Umeå relevant för detta?

Detta var utgångspunkten den 11 september 2025, när SLU och Länsstyrelsen Västerbotten stod som värdar när ett antal utvalda aktörer från primärproducenter, näringsliv och offentlig sektor bjöds in till en strategisk workshop för att diskutera hur forskning och utbildning kan bidra till att öka livsmedelsproduktion i norra Sverige. Medskicket från en tidigare workshop 2023 (Klimat, mat och beredskap) var att mer mat behöver kunna produceras i Norrland 2050. Och att Norra Sverige kan och behöver få en tydligare och starkare roll i ett tåligt och framtidssäkrat livsmedelssystem anpassat till ett förändrat klimat och osäkert världsläge var ännu tydligare nu två år senare. Krig och globala krisers påverkan på Sveriges livsmedelsförsörjning visar att en stark och geografiskt spridd matproduktion är avgörande för vår livsmedelssäkerhet.

Workshopen 2025 gav en viktig grund för att förstå behoven och gav en riktning för fortsatt dialog kring hur SLU genom  forskning och utbildning (så som livslångt lärande)  kan bidra i arbetet med att stärka norra Sveriges livsmedelsproduktion. Analysen ligger till grund för det fortsatta arbetet med att bygga upp SLU Norra Livsnoden. För att möta utmaningarna krävs hållbar innovation och forskning för nya odlings- och produktionssystem och samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer.

Slutsatser från workshopen

Det finns ett behov samlade satsningar i regionen och en tydligare ledarroll inom de gröna näringarna. SLU har alla möjligheter att ha en nyckelroll i genomförandet av den nationella livsmedelsstrategin, både för att omsätta politiska mål till konkreta åtgärder och för att bidra till uppföljning av resultat.

Under workshopen lyftes både behov och möjligheter kring forskning och utbildning i samverkan, exempelvis:

• Kroka arm (SLU behöver inte ta lead i alla frågor) med alla olika aktörer inom livsmedelsystemet och akademin.
• Bevara och utveckla samarbeten med försöksgårdar i norra Sverige, gör strategiska försök utifrån lantbrukets behov som förankras/blir testade på olika platser. 
• Forskning är avgörande och SLU behöver satsa på internationell forskning av världsklass som är nationellt och regionalt relevant. 
  • Resurseffektivisering, kartläggning av restströmar.
  • Utveckling av nya grödor anpassade till norrländska förhållanden.
  • Tvärvetenskapliga studier av strukturella utmaningar inom de areella näringarna. 
  • Test av nya grödor och för att hitta synergier med animalieproduktion, ekosystem och klimatanpassning (systemperspektiv). 
• Utbildning – behov av en lantmästarutbildning i Umeå samt fler möjligheter till livslångt lärande och kompetensutveckling inom bland annat food-tech och novel foods, akvaponi, vertikalodling, insektsproduktion och proteingrödor.
• Forskningsresultat behöver nå lantbrukare och rådgivare. 
  • Etablera ett regionalt kunskapsnav som kan samla aktörer och stärka samverkan.
• Som en del av den framtida infrastrukturen lyftes Röbäcksdalen fram som en möjlig testbädd för nya lösningar inom både produktion och förädling, med potential att bli en viktig resurs för forskning, utbildning och innovation i norra Sverige.

Fältbesök på Röbäcksdalen

Under dagen fick deltagarna också se delar av Röbäcksdalens forskningsanläggning med guidade besök i både fält och djurstallar.