Djur

Senast ändrad: 03 maj 2019

Här får du lära dig mer om djur och djurhantering i Sverige. Vad är produktionsdjur och sällskapsdjur? Vad finns det för jobb inom djurhantering?

Djur och djurhantering i Sverige

I det här avsnittet får du lära dig mer om djur och djurhantering i Sverige, och olika lagar och regler som gäller.

Djurskyddslagen

Djurskyddslagen gäller alla djur som lever hos och används av människor. Sverige har haft mycket stor betydelse när det gäller att skydda djur mot onödigt lidande. Djurskyddslagen skyddar djur som lever hos och används av människor. Djurskyddsinspektörer på Länsstyrelsen kontrollerar att människor som har djur sköter dem på rätt sätt.  På Länsstyrelsens hemsida finns information om djurskydd och om vad djurskyddsinspektörerna gör.

Djur som lever hos eller används av människor är till exempel akvariefiskar, bin och humlor, sällskapsfåglar, djur för uppvisning (cirkus- och djurparksdjur), fiskar (matfisk) och andra vattenbruksdjur, fjäderfän (höns, kalkon), får och getter, försöksdjur, grisar, hundar och katter, hägnat vilt, hästar, kaniner, nötkreatur (kor), ormar och ödlor, renar, smågnagare (möss, hamster, råttor, chinchilla) och pälsdjur (mink och kanin). Djuren delas oftast in i produktionsdjur och sällskapsdjur. Till produktionsdjuren hör bland annat kor och grisar, får och getter, fjäderfän och pälsdjur samt renar och hägnat vilt. I Sverige anses hästar som sällskapsdjur eller, eller med ett annat ord, sportdjur. På Jordbruksverkets hemsida finns råd och tips om hur man sköter och tar hand om olika djurslag. Där finns även lagar och föreskrifter.

Antibiotika

Antibiotika är ett av de viktigaste läkemedel vi har. Vi har länge tagit det för givet att vi kan använda antibiotika för att behandla infektioner orsakade av bakterier, men resistensen mot antibiotika ökar. Resistens betyder att bakterier utvecklar motståndskraft mot ett läkemedel, vilket gör att behandlingen inte fungerar. I Sverige har vi stränga regler för hur antibiotika får användas till djur. Antibiotika får inte användas förebyggande eller för att förbättra tillväxten. Djurhållare är skyldiga att minska risken för smitta och att arbeta för att minska risken för att smittor som kan överföras mellan djur och människor sprids.

Produktionsdjur

Produktionsdjur är djur som används för produktion av livsmedel och andra produkter, som till exempel skinn, päls eller fjädrar. Till produktionsdjuren hör till exempel kor och grisar, får och getter, fjäderfän (fåglar som föds upp för att producera ägg, kött och fjädrar) och pälsdjur (djur för produktion av päls) samt renar och hägnat vilt.

Nötkreatur

Nötkreatur är ett annat namn för kor. För produktion av mjölk används i Sverige SRB (svensk röd och vit boskap), Holstein, Jersey och SKB (svensk kullig boskap). För produktion av kött används Hereford, Limosin, Simmental, Angus, Charolais och Blond d’Aquitaine. Totalt antal nötkreatur i Sverige är ca 1 500 000. Detta innefattar både mjölkkor, köttdjur, kvigor och kalvar. Antal mjölkkor är idag ca 330 000 och störst antal kor har Västra Götalands län. Totalt är ca 14 % av svenska mjölkkor i ekologisk produktion. Skinnen från nötkreatur och får används för produktion av läder och skinn. Det finns också minkfarmer där man föder upp minkar för produktion av päls.

Grisar och får

Totalt antal grisar i Sverige är ca 1 350 000 och totalt antal får är ca 586 000.

Fjäderfä

Fjäderfä (fåglar som föds upp för att producera ägg, kött och fjädrar) är hönsfåglar; höns, kalkon och struts. När det gäller höns skiljer man mellan värphöns (höns för produktion av ägg) och matfågel (höns för produktion av kött). I Sverige finns 7,6 miljoner värphöns . Sverige är äggen producerade med stränga regler för djurens skötsel samt för foder och livsmedel. Svenska Ägg är organisationen för företag inom svensk äggnäring. Svensk Fågel är organisationen för svensk kyckling och kalkon och dess medlemmar står för 98 procent av produktion av matfågel i Sverige. Under 2015 producerades ca 94,1 miljoner kycklingar och ca 466 000 kalkoner för köttproduktion.

Struts

Från strutsen används både köttet, skinnet och fjädrarna. Det finns minst 22 farmer som har uppfödning och försäljning. Svensk struts är en intresseförening för strutsfarmare.

Sällskapsdjur

När man pratar om sällskapsdjur (djur som man har som sällskap, vän) handlar det oftast om hundar och katter, men även fiskar (i akvarium), fåglar (i bur), kaniner, ormar och ödlor. För hästar brukar man använda ordet sportdjur.

Hundar

Alla hundar som bor i Sverige har en ägare som har ansvar för hunden. Hunden ska märkas med id-nummer och registreras i Jordbruksverkets hundregister. Om hunden skadar något djur, människa eller ägodel måste hundägaren ersätta skadan. Hundar kan även vara registrerade hos Svenska kennelklubben (Kennel: anläggning för att föda upp hundar). De flesta hundar har en försäkring som täcker en del av kostnaderna för vård om hunden blir sjuk och behöver behandlas av veterinär. Det finns över 820 000 registrerade hundar i Sverige och ca 15 % av hushållen i Sverige har hund. Det finns ca 325 olika hundraser i Sverige och den mest populära rasen är Labrador retriever följt av Golden retriever och Tysk Schäfer.

Katter

För katter finns inte samma regler om id-märkning och registrering av som för hundar. I en rapport från 2009 uppskattades antalet katter i Sverige till ca 1 200 000. Många katter föds och lever i stall eller på bondgårdar och fungerar mest som mus- och råttfångare. De har inte samma status i hemmen som hunden. Det finns även ca 100 000 hemlösa katter. Även för katter finns det organisationer och den största är SVERAK (Svenska raskattklubben). År 2015 registrerades 10 510 katter i SVERAK. SVERAK är en förening för raskatter som har mera status än den vanliga bondkatten eller huskatten. För att få registrera s i SVERAK måste katten vara id-märkt.

Vaccination

Hundar och katter bör vaccineras med jämna mellanrum mot olika smittsamma sjukdomar, till exempel kattpest och kennelhosta och parvovirus. För att få vara med i tävlingar måste hunden eller katten vara vaccinerad.

Hästar

Idag finns ca 360 000 hästar i Sverige. Ungefär 75 % av alla hästar finns i eller nära större städer. Men hästen är också en viktig del i utvecklingen av landsbygden. Hästen är viktig för upplevelser och avkoppling för många människor. Över en halv miljon människor rider regelbundet. Hur man ska ta hand om sitt sällskapsdjur styrs av djurskyddslagen. Man är tvungen att se till sitt djur varje dag. Djuret ska ha nytt vatten och mat varje dag och ha en ren och torr yta att ligga på. Mer information finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida.

Här hittar du mer information om arbete med hästar och du kan även köpa boken Trygga hästjobb

Avel av produktionsdjur

Man brukar inte ha egen tjur när man har mjölkkor. Istället insemineras mjölkkorna med sperma från bra tjurar. Mjölkkor kan insemineras med köttraser och kalvarna föds då upp för kött medan mjölkkon kan producera mjölk som vanligt. Företaget VikingGenetics, som ligger utanför Skara, är ett av världens största och ledande bondeägda avelsföretag för nötkreatur. Även när det gäller köttdjursbesättningar används semin ofta när tjurar föds och växer upp för att bli avelsdjur.

När det gäller får är det varje år fem bagg-auktioner i Mellansverige (Linköping, Jönköping, Mälardalen, Gotland och Uppsala) där fårägare köper in nya baggar till sina besättningar. Fårproduktion är fortfarande ganska liten i Sverige och fåren hålls oftast på ett naturligt sätt. Fåren lammar oftast på våren. Det innebär att färskt lammkött bara finns att köpa under hösten. Därför har nya modeller för lammproduktion skapats, till exempel system med lamning vintertid. De lamm som föds på vintern kan slaktas under våren ( vårlamm) och första delen av sommaren.

Avel av sällskapsdjur

I Djurskyddslagen står att det inte tillåtet att använda ett djur i avel om den mår dåligt av det och om det finns risk för att ungarna ärver sjukdomar. Det är Jordbruksverket som ser till att djurskyddslagen följs. Det ger hög status att vara en skötsam och seriös producent.

Avel av hästar

Svenska Hästavelsförbundet representerar raserna dartmoorponny, rysk basjkir, shagya-arab, kaspisk häst, american curly, irish cob, shire, haflinger, clydesdale, amerikansk miniatyrhäst och kigermustang. Det betyder att Svenska Hästavelsförbundet har ansvar för bestämmelser och hästpass för de raserna.

Utfodring

Det vanligaste fodret (mat för djur) för nötkreatur är ensilage. Ensilage är gräs som packas och pressas hårt för att ta bort syre. I den syrefria miljön jäser gräset. Det ger längre hållbarhet och bättre matsmältning. Förutom ensilage får nötkreaturen ibland hö och under sommaren släpps djuren ut på bete. Nötkreatur får även extra kraftfoder. Hästar utfodras (matas för djur) med hö och kraftfoder men det blir mer och mer vanligt att de får ensilage.

Den i vanligaste maten man ger till hundar, katter och andra sällskapsdjur är torrfoder som produceras av särskilda foderproducenter. En del producenter grundar sitt foder på forskningen och har foder för olika raser, storlekar och ålder på djuren samt för olika typer av sjukdomar och allergier hos djuren. Torrfoder ska i oftast blötas upp med vatten innan det serveras till djuren.

Ekologiskt

Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) arbetar med forskning, utbildning och kommunikation om ekologiskt lantbruk och ekologisk mat. Här hittar du faktablad om ekologiskt lantbruk och ekologisk mat.

Utbildning inom djur och djurhantering

Det här avsnittet handlar om vad det finns för olika möjligheter till utbildning som kan leda till jobb inom djur och djurhantering.

Naturbruksgymnasium

För dig som är intresserad av djur, lantbruk, trädgård och skog finns naturbruksgymnasier. Du får teoretisk och praktisk kunskap. Efter avslutat program får du en yrkesexamen. Du kan också välja kurser som gör att du kan fortsätta att studera på universitetet. Det finns fyra olika sorters naturbruksgymnasier; djur, skog, lantbruk, trädgård.

  • Djur; möjlighet till jobb med t.ex hundar, djurskötare inom lantbruk, som djurvårdare eller hästskötare.
  • Lantbruk; möjlighet till jobb med t.ex. landsbygdstjänster, lantbruk med maskiner, djur eller växtodling.
  • Skog; möjlighet till jobb med t.ex. jakt och viltvård, skogsmaskinförare eller skogsvårdare.
  • Trädgård; ger möjlighet till jobb med t.ex. att sköta parker, trädgårdar eller växthus.

Naturbrukgymnasierna har även vuxenutbildning.

Universitet och högskola

På universitet och högskolor kan du ta kandidatexamen (3 års utbildning) eller mastersexamen (5 års utbildning). Vill du kan du sedan forska. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har över 25 utbildningsprogram som leder fram till yrken i de gröna näringarna. Gröna utbildningar finns även på landets övriga universitet och högskolor.  Exempel på universitetsexamina mot djur och djurhantering är; Jägmästare, Djursjukskötare, Husdjursagronom, Etologi och djurskydd, Hippolog, Sport- och sällskapsdjur, Veterinär.

SLU har även korta webbkurser som kan göras via datorn. Du hittar mera information om dessa kurser under ett annat avsnitt på denna sida.

Yrkeshögskola och folkhögskola

Det finns även många utbildningar på yrkeshögskola och folkhögskola. Folkhögskolan vänder sig till alla vuxna över 18 år som vill studera. Yrkeshögskolans utbildningar drivs i nära samarbete med arbetslivet. De ger bra möjlighet till jobb!

Vill du jobba med hästar? Ridskolan Strömsholm har många utbildningar på olika nivåer.

Studiebesök, praktik och jobb

Det här avsnittet är främst tänkt som stöd till studiebesök och praktik som man kan göra inom till exempel en SFI-utbildning. Du kan också läsa igenom det för information.

 

Praktik för asylsökande - en snabbare väg till integration 

Här kan du titta på några filmer om praktik för asylsökande inom området djur och djurhantering.

Veterinär:

Agronom:

Biodlare:

 

Här följer några fler filmer om yrken inom djurhantering:

Djursjukskötare:

Fiskodlare:

Hästskötare:

Veterinär:


Kontaktinformation
Sidansvarig: Therese.Ostrand@slu.se